Chapter 8 - Why am I in the hospital?!

 
 

Det var lite som en chock. Att hon frivilligt kramade om mig nu. 

”Jag kanske inte skulle ha dragit iväg sådär, men det såg ut som om du hellre ville ‘beskydda’ ditt lilla fan, istället för att åka bort med mig!” utbrast hon sedan och backade undan några steg. ”Och nu har dem bilder på det!” 

”Ursäkta mig, men vad skulle jag göra?! Skulle jag bara skita i henne, då skulle dem få bilder då med! Dessutom äger inte du mig, jag får göra det jag vill göra!”  skrek jag mot henne. Hon stannade upp i några sekunder, innan hon spände käkarna och knuffade mig bakåt.

 

-------------

 

 

Jag tittade förtvivlat på Justin efter att jag hade knuffat honom bakåt. Han hade ramlat ner på golvet och en rejäl smäll hade hörts. 

Tårarna började snabbt rinna ner från kinderna, och det kom bara mer och mer .

”Åh herregud! Jag är ledsen!” utbrast jag högt och la händerna för munnen. 

Jag slöt ögonen hårt och försökte intala mig själv att det bara hade varit en dröm. Att jag inte hade knuffat Justin ner i golvet. 

Jag återfördes till sanningen, och stirrade ner på Justin som såg halvdöd ut. 

Jag slängde mig hjälplöst ner bredvid honom och la två fingrar vid hans hals för att se om han hade något puls. 

Hans mobil började sedan ringa, och en hög ringsignal hördes från hans byxficka. 

Jag drog snabbt ner dragkedjan på byxfickan och drog upp hans mobil.

”Kenny” lös det på displayen. Jag klickade snabbt på ”svara” och förde snabbt mobilen mot örat. 

”Hallå? Du måste hjälpa mig!” var det första jag sa. Tårarna rann snabbare ner från kinderna och skuldkänslan kom. ”Snälla Kenny, hjälp!”.

Jag la snabbt på och la ner mobilen bredvid Justin på golvet. 

Sedan så la jag huvudet på Justin’s bröst och lät tårarna bara rinna.

.

Jag vaknade vingligt och sömnigt upp i ett vitt rum. Väggarna var vita, stolarna var vita, taket och golvet var vitt... 

Jag gnuggade mig långsamt i ögonen och såg sedan mycket bättre. 

”Justin...” viskade jag i ett mummel och tittade förtvivlat runt mig. Ingen Justin.

Jag var inte hemma heller. Jag var på något okänd plats, och låg på en ”säng”. 

Det såg mer ut som en bår.... 

”Sjukhuset!” utbrast jag panikslaget och tittade rakt ut med klarvakna ögon. Paniken inom mig spred sig snabbt, och jag lyfte upp armen i luften. 

Det var fullt med sladdar kring den och ett stort plåster där man mätte min puls.

Jag ryckte snabbt av alla sladdar och drog av plåstret så att det sved på armen. 

Jag höll smärtan inom mig men kunde inte hejda mig för att skrika ljudlöst.

Det tog några sekunder innan smärtan långsamt försvann, och armen var helt röd. Men det fanns viktigare saker att tänka på nu. Justin.

Jag satte mig upp på båren och kände hur huvudet snabbt fick vikt i sig. Rummet snurrade runt några varv, innan det bestämde sig för att vara stilla. Då klev jag upp, och gick fram till dörren, som också var vit. 

Just då märkte jag att jag inte hade mina egna kläder på mig. Jag hade en vit lång tröja, som nästan såg ut som en klänning. 

.

Jag öppnade dörren ut från rummet och kom ut till en lång korridor med dörrar med jämna mellanrum. 

Alla dörrar var stängda, och det var helt öde i hela korridoren. 

”Värsta kylarköping..” mumlade jag svagt och syftade på filmen ”Bilar”, som nog alla barn hade sett. 

Jag följde korridoren och höll i väggen medan jag gick. 

Till slut så fick jag syn på en bänk, där det satt en gubbe som läste Aftonbladet. 

”Eh, ursäkta mig...” sa jag förivrat och titta ner på honom. Han drog blicken från tidningen och tittade sedan på mig. 

Han hade mörka ögon, nästan svarta, som man såg rakt igenom. Han verkade ha något ont i blicken. Han verkade söka hämnd. 

”Förlåt om jag stör.. Men vet du vart ingången av ... stället är?” stammade jag och kände hur huvudet fortfarande bara blev tyngre och tyngre. 

Gubben stirrade bara på mig. Någon minut efter så tog han upp en grå sak. Det såg ut som en rakapparat. Jag tittade förvånat på honom när han förde den mot sin haka, och sedan började prata med hjälp av den.

”Följ skyltarna i taket!” svarade han och la ner apparaten på bänken bredvid sig. 

Jag nickade kort och sa ett lättat ”tack” innan jag följde korridoren igen. 

Jag kunde äntligen pusta ut när jag hade kommit utom synhåll för honom. Han var konstig.. 

.

Jag följde skyltarna i taket, och kom sedan fram till ett ”informations”-rum. Det satt en dam bakom en ruta som man kunna prata med. I övriga rummet så var det stolar, ett bord, och barnleksaker. Ett väntrum alltså, tänkte jag medan jag gick fram till damen som man kunde prata med. 

”Selena Marie Gomez. Flickvän till Justin Drew Bieber, är han här?” frågade jag henne och studerade hennes ansikte. 

Hon såg egentligen ut som vilken tant som helst. Kortklippt hår till axlarna, klarblåa ögon, och ett par små glasögon som hängde på näsan. 

Hon hade även en blommig tunika på sig, som stack ut från hennes smink. 

”Justin...” mumlade hon och klicka på några tangenter på datorn som stod framför henne. 

”Ja, vi har en ‘Justin Bieber’! Han kan dock inte ta emot besök just nu, eftersom han har fått en rejäl smäll i bakhuvudet! Det kommer ta ett tag för honom att bli bättre. Lägret är inte så kritiskt i alla fall, vilket som vi skall vara glada över!” hon tog en paus. ”Men sätt dig här i väntrummet du, så kan jag skicka hit honom när han är redo för besök!” 

Jag stirrade förvirrat in i hennes ögon, och försökte få in det som hon nyss hade sagt. 

”Etttt... tag... ?!” upprepade jag medan handen flög upp över munnen. 

Tårarna började rinna ned för kinderna igen, och jag gjorde ingen ansatts till att försöka torka bort dem. 

”Ja, ett tag ja. Läkarna har ännu inte kunnat klura ut hur han fick ett sånt stort sår än, men dem hoppas att han inte blev slagen eller ramlade på några spikar!” svarade hon och räckte fram ett paket med näsdukar. ”Här! Ta en och vänta här. Jag går och hämtar lite te! Vill du ha mjölk och suketter i?”

Jag tog emot paketet med näsdukar i, och drog upp en. Jag fräste i den och torkade sedan några tårar som redan hade hunnit ner till hakan. 

Jag nickade kort och lämnade sedan tillbaka paketet med näsdukar i. 

.

Jag tittade ner på mina naglar och försökte att riva bort lite av det gamla röda nagellacket som jag hade haft. Jag hade inte fixat naglarna på två veckor nu, och jag behövde verkligen klippa dem så snart som möjligt! 

Jag hörde hur dörren till ”informations”-rummet öppnades, och jag tittade snabbt upp. 

Där stod Justin. Han höll i Pattie’s arm som stöd. 

Jag torkade bort ännu en tår som föll ner över kinden, och växlade mig blick mellan Justin och Pattie.

Hade han berättat att det var jag? 

”Justin..” sa jag och ställde mig upp. Den långa tröjan som jag hade tvingas ha på mig var nu blöt, eftersom jag hade gråtit ner den ett antal gånger. 

Justin mötte min blick och såg allmänt förstörd ut. Hans ögon hade den där glimten, som jag hade fallit för för första gången. 

Pattie hjälpte Justin fram till mig, och lät honom sätta sig ned bredvid den platsen som jag nyss hade suttit på. 

”Jag går och... Pratar med Jeremy. Jag antar att han är orolig för dig...” mumlade Pattie och pussade Justin på kinden. 

Hon gick sedan ut från rummet och försvann ur synhåll. 

Så fort jag tappade Pattie med blicken så omfamnade jag Justin i en lång kram. 

”Aj...” viskade han mot mitt hår. 

Jag släppte greppet om honom och lutade mig tillbaka. 

”Sel... Jag hoppas du fattar vad detta innebär...” viskade han och la min hand i hans. 

 

 

”Sel... Jag hoppas du fattar vad detta innebär...” viskade jag och tog hennes ena hand och la den i mina. 

Hon tittade med stora ögon rakt på mig och suckade. Hennes ögon blev snabbt tårfyllda. 

”Nej..” svarade hon och jag suckade. Jag tittade ner mot hennes hand i min, och sedan på hennes ansikte. 

”Det är slut mellan oss.. Detta kunde ha gått riktigt illa, och egentligen så skulle jag inte få komma ut här ifrån förrän om en vecka.” svarade han och tog en paus. ”Men Pattie övertalade läkarna om att jag behöver det. Men att jag ska ta det lugnt med huvudet..”. Denna gång viskade jag. 

Sel’s ansiktsuttryck var bekant. Senaste gången hon fick det var när hennes bästa kompis dissade henne för en annan kompis. 

”Jag är ledsen...” viskade jag sedan och pussade henne mjukt på kinden. 

Jag ställde mig upp och började vingligt gå mot dörren. 

”Nej, Justin.. Vänta!” sa Selena och kom upp bredvid mig. Hon små sprang mot dörren och blockerade den för mig. 

”Varför, Justin, varför?” frågade hon oförståndigt mig. 

Jag suckade igen och vägrade möta hennes ögon. 

”För att... Jag är rädd att det ska hända igen. Okej?” svarade jag sedan och tittade ner i golvet.

Nu var det hon som suckade.

”Har du berättar något för.. Pattie?” 

Jag fick motvilligt ögonkontakt med henne. Hennes ögon var fortfarande tårfyllda, så att jag plötsligt fick skuldkänslor. 

Jag skakade sedan på huvudet och lutade mig fram mot henne. Hennes blick växlades snabbt mellan mina ögon och läppar.

Sekunderna senare så kysste jag henne mjukt och la en hand om hennes midja. 

Jag avslutade kyssen efter en liten stund, och la pannan mot hennes. Jag andades in hennes doft, som var gudomlig. 

”Jag är ledsen..” suckade jag sedan och öppnade dörren bakom henne. I ögonvrån så såg jag hur hon brast ut i tårar, men jag började gå bort från henne. 

Jag var inte säker på om jag gjorde rätt, men det kändes rätt. 

 

 

 

”Ja, vi hörs!” svarade jag glatt och lade sedan på. Att ha snackat med Tilda gjorde mig alltid glad!  

Jag la mobilen på sängbordet och la mig själv ner i sängen. Klockan var kvart i två på natten och jag höll på att somna vilken minut som helst. 

”Godnatt mamma!” ropade jag genom väggarna och slöt sedan ögonen. 

Precis när jag hade somnat, så ringde min mobil med hög ringsignal. 

Jag suckade högt och tog mobilen från sängbordet. Utan att titta vem det var, så klickade jag på ”svara” och förde mobilen till örat.

”Vad?!” gormade jag argt och gäspade stort. 

”Uh, sorry. Bieber här!” sa en bekant röst genom telefonen.

Justin! Var det Justin?! Justin! Justin! Justin!

Jag harklade mig snabbt och kände hur en röd nyans på kinderna bubblade upp. 

”Åh.. Ehum! Det är Skyler” svarade jag snällt och halvlog lite för mig själv. Jag visste att han inte såg att jag log, men jag brukade alltid småle när jag gjorde något pinsamt! 

”Yo.. Jag har kommit hem från sju...” han pausade mitt i meningen. ”Jo..  Nejmen jag undrade ifall du skulle vilja följa med mig till stan i morgon? Det låter ganska konstigt, eftersom vi knappt känner varandra. Men du verkar cool!” svarade han glatt och skrattade kort. 

Jag svalde hårt och försökte få in det han nyss sagt. 

Frågade han om jag kunde följa med honom till stan?! 

”Ja! Ja! Ja! Absolut! Gärna! Mer än gärna! Självklart!” utbrast jag glatt och mitt leende sken upp direkt. 

”Vad bra! Då säger vi det! Jag hämtar upp dig vid Starbuck vid tolv i morgon! Toppen. Vi hörs!” svarade han och lade sedan på. 

Jag tittade rakt in i väggen efter att han hade lagt på. Hade han verkligen ringt mig?! Eller hade jag bara drömt?!

Jag skakade på huvudet med ett glatt leende på läpparna. Sedan så la jag tillbaka mobilen på sängbordet och somnade med ett stort leende på läpparna. 

.

Nästa dag vaknade jag med ett lika stort leende som jag hade somnat med. Klockan var redan tio, och jag hävdade mig upp från den varma sängen. 

Jag klev in i badrummet och hoppade snabbt in i duschen. 

Sedan så schamponerade jag håret och tog duschtvål på kroppen. Jag sköljde bort det efter en stund och virade handduken kring mig. Håret satte jag upp i en turban med en annan handduk. 

Efter att jag duschat klart och borstat igenom hela håret så gick jag till garderoben och tog fram kläder som jag hade bestämt att jag skulle ha idag. Outfiten bestod av ett par jeansshorts och en rosa blus, tillsammans med det så valde jag en ljusblå väska och lite smink. 

När jag hade klätt på mig så sprang jag nedför trappan och tog ett glas apelsinjuice. 

”Godmorgon!” sa jag glatt till William som kom förbi. För att vara söndag så gick han upp riktigt tidigt. På söndagar brukar han alltid sova till två eller tre på eftermiddagen. 

”Varför är du glad? Det är skola i morgon!” svarade han uttråkat och tog glaset ifrån mig. Han drack upp det på bara några sekunder, och torkade sedan munnen med handflatan. 

”Pff! Det är inte skola! Det är fritids, dessutom är det bara för dig, och inte mig!” svarade jag och skrattade.

Han lipade elakt mot mig och ställde ner glaset med en smäll på bordet. Efter det gick han mot teven och satte på den med hög volym. 

Jag suckade högt och skakade på huvudet. Småbröder.. 

”Om mamma undrar, så har jag gått ut med en vän!” ropade jag till William medan jag gick mot hallen. 

Jag drog på mina svarta, låga Converse och tog den svarta skinnjackan i handen. Det var ganska varmt att ha skinnjacka på sig en dag som denna, men det kanske skulle bli dåligt väder senare på dagen! 

Jag ryckte upp dörrhandtaget och klev ut från huset.

”Hejdå!” ropade jag innan jag stängde dörren. 

Jag började gå bort mot starbucks där Justin hade bestämt att vi skulle mötas. 

 

 

 

Jag stannade framför disken vid starbucks och beställde två kaffe. 

”Det blir 3 dollar, tack!” svarade gubben bakom disken och ställde fram kaffet. Jag öppnade min plånbok som jag hade i fickan och gav honom dollarna kontant. 

”Behåll växeln!” sa jag sedan och tog kaffet.

Jag satte mig vid ett bord och väntade på att Skyler skulle komma. Hon verkade trevligt, men samtidigt cool på något sätt. Som en ganska schyst vän! 

Jag vände blicken mot ingången, då en tjej klev in. Hon tittade runt i hela lokalen, innan hennes blick fastnade på mig. 

Jag smålog lite mot henne, medan hon gick till mig.

”Hej!” sa hon glatt och satte sig mitt emot mig. ”Skyler!” 

Det var en lättnad, tänkte jag och log. 

”Så.. Hur är det? Du lät rätt... arg, igår” flinade jag och smuttade på kaffet som fortfarande var varmt. Usch, jag hatade kaffe! 

Skyler blev snabbt generad och gömde huvudet i händerna.

”Usch, att det var du som ringde!” skrattade hon.

Jag skrattade till och räckte över ena kaffekoppen till henne. 

”Här, jag beställde en till dig!” sa jag med ett leende på läpparna. 

Hon visade återigen sitt ansikte som inte var lika generat. Sedan tog hon kaffet i händerna och smuttade lite på det hon också.

”Gillar du kaffe?” frågade hon sedan och ställde ner koppen på bordet. 

Jag rynkade näsan och skakade på huvudet.

”Inte direkt..” 

Hon blängde retsamt ner på min kaffekopp som nästan stod orörd på bordet. 

”Men du beställde för..?” 

”För att jag tänkte vara snäll, och det skulle vara konstigt om jag bara beställde till dig!” skrattade jag och sköt undan kaffet. ”Vänta, du gillar det va?”

Hon ryckte på axlarna innan hon svarade.

”Ibland..”

.

”Kan vi inte gå in här?” frågade jag och nickade mot djurmagasinet. 

”Visst!” svarade Skyler och förde stegen mot ingången. Jag följde efter henne in, och såg i ögonvrån hur det börjades bilda kaos efter oss. Fullt med fans och paparazzi’s! 

”Haha! Titta här!” skrattade Skyler stelt och hade en mask över ansiktet. Jag kunde inte hålla mig för skratt. Hon såg riktigt rolig ut! 

Jag gick fram till henne och tog en mask i lådan bredvid. Masken som jag tog föreställde en gris. 

Skyler skrattade åt mig, medan hon tog upp en ny till henne. 

”Bieber!” hördes ett rop bakom mig. Jag vände mig snabbt om för att se vem det var. Men det var inte en person, utan två.

Selena. Och hennes gamla pojkvän. Bryan. 
 
----------------
 
Obs..  Selena och Bryan? Justin och Skyler? Selena och Justin? Bryan och Skyler?
Hur kommer det sluta tror ni?! :O
2012-08-13 ♥ 16:48:48
8


Comments
POSTED BY: Lovisa

Grymt!! ^^ <3

DATE: 2012-08-13 / TIME: 17:09:01 / URL/BLOGADDRESS: http://onedhearts.blogg.se



POSTED BY: Selenagomezdailyy - You're numbere #1 source about Selena Gomez

super bra :)

DATE: 2012-08-13 / TIME: 17:10:32 / URL/BLOGADDRESS: http://selenagomezdailyy.blogg.se



POSTED BY: Hanna-We R who we R ♥

Vad sjukt sorgligt! Och sjukt spännande! ♥

DATE: 2012-08-13 / TIME: 17:11:03 / URL/BLOGADDRESS: http://legeendary.blogg.se



POSTED BY: Isabell

Jättebra! Btw när kmr nästa? =)

DATE: 2012-08-13 / TIME: 17:38:29 /



POSTED BY: Liza

MEEEEEEEER!!!!!!!!

DATE: 2012-08-14 / TIME: 21:47:11 / URL/BLOGADDRESS: http://swaag.bloggplatsen.se



POSTED BY: Julia

Hej, länkbyyte? ;)

DATE: 2012-08-15 / TIME: 01:43:36 / URL/BLOGADDRESS: http://jdbieberstories.bloggplatsen.se



POSTED BY: Saga

Jag tycker att det går lite segt med novellen. Det kommer inte så ofta kapitel och du verkar bry dig mera om tävlingar och länkbyten. Satsa mera på novellen för det är ju det trotts allt därför vi läser din blogg.

DATE: 2012-08-15 / TIME: 17:53:15 /



POSTED BY: Linda

OMG HUR BRA NOVELL FÅR MAN SKRIVA?????<3333

DATE: 2013-02-10 / TIME: 20:19:09 / URL/BLOGADDRESS: http://onlymyway.blogg.se



Ditt namn:

E-mail: )

Bloggadress:

Kommentera:

Komma ihåg??



Trackback