Nästa morgon vaknade jag och upptäckte att jag att jag hade somnat i Justin armar. Han luktade en liten smula parfym och mint.

Jag satte mig upp i sängen och gnuggade mig i ögonen. Justin rörde på sig med ett litet ryck, han slog upp ögonen och stirrade på mig.

-Puh! Du lever, mumlade han och flåsade lätt.

-Ja, det gör jag. Du drömde nog bara en mardröm.

-Ja, jag gjorde nog det, sa han och andades lite lugnare.

----------

 

Justin och jag gick upp, vi satte på oss kläder och gick till köket. Scooter och Alfredo var redan vakna. Dem höll på att fixa frukost. Alfredo fick syn på oss.

-Åh, så bra. Är ni vakna? frågade han. Justin nickade.

Justin och jag tog lite frukost. Sen gick vi till matbordet och började äta.

Bussen guppade lite när den åkte på små stenar. Jag kände att vi snart var framme, det skulle ju bli roligt. Men lite pirrigt och nervöst också. Även om inte jag skulle sjunga eller uppträda.

Usher kom ut i köket. Han såg väldigt nyvaken ut. Han hade ett vitt papper och en penna i handen. Han kom fram till oss och la ner pappret och pennan med en liten duns på bordet. Han nickade ner mot de.

-Justin, du behöver skriva en ny låt! Det är seriöst panik nu, dem vill ha den om två dagar! sa Usher lite så irriterat.

-Vilka dem? frågade Justin och höjde på ögonbrynet.

-Gissa en gång.., svarade han och försvann åt samma håll som han hade kommit. Jag tog en tugga av min mjölk, och flingorna.

Justin vände sig mot mig och nickade ner mot pappret.

-Du får hjälpa mig!

-Va? Jag? Nej, det kan jag inte. Jag fick knappt godkänt i svenska, hur ska jag då kunna skriva en låt?

-Ta ut din fantasi! svarade Justin och log lite hemlighetsfullt.

-Haha, som om jag har någon bra fantasi. Den där var bra den, men nej, jag är ingen bra på att komma på saker! sa jag och små skrattade lite.

Justin började fundera lite. Sen var det som om en glödlampa kom upp ovanför hans huvud.

Han började att skriva ner lite text på pappret. Jag sneglade lite på vad han skrev med jag åt upp mina flingor.

-”I never thought that it'd be easy,

Cause we're both so distant now,

And the walls are closing in on us and we're wondering how...”, läste han från sitt papper.

-Hmm, ja. Det blir bra! Jättebra, faktiskt! svarade jag och log mot honom.

-Men.. vad ska den heta? Eller nej, vi borde skriva klar den först, eller, vad tycker du? frågade han och kollade försiktig upp på mig.

-Hmm.. kanske ”and we meet in the middle, on our way back down to earth”, eller något liknande?

-Ja, superbra! svarade Justin och skrev ner det på pappret. Jag log mot honom.

-Just det! Jag måste ringa Jaden Smith, nu! utbrastade Justin efter en liten stund. Han for upp från stolen och sprang in på rummet. Där så hämtade han sin mobil och började knappa in Jaden’s nummer. Han svarade bara efter några signaler.

-Tjena Jay, det är JB! svarade Justin i telefonen.

-Nejmen tjenare! svarade Jaden i andra änden.

-Jag håller på med en ny låt, några förslag?

-Hmm.. njae, jag vet inte. Men var det något annat som du ville?

-Jo, du sa att jag skulle ringa!

-Jo, just det! Men aja, jag har glömt bort vad jag skulle säga.. Men jag kommer till din konsert senare idag. Ses så länge. Bye!

-Bye! sa Justin och la på. Sen gick han fram till mig igen.

-Nej, han hade inte några förslag, sa Justin och satte sig bredvid mig igen.

-Okej. Jag har funderat lite om vad den kan heta. Men den behöver absolut inte heta det, inte om du vill alltså! sa jag och smålog.

-Superbra! Vad har du för förslag?

-Typ ”Down to Earth”, eller något liknande?

-Ja! Det blir superbra!

 

Justin och jag satt och skrev på låten hela förmiddagen. Klockan 13.47 så hade vi skrivit klart den. Vi hade samlat alla som var på bussen till TV-rummet, för att Justin skulle sjunga den. Både han och jag kunde den helt utantill nu.

-Ja. Som ni vet så har jag och Selena skrivit en låt nu under förmiddagen, och vi tänkte sjunga den nu, sa Justin och kollade snabbt till mig.

-Selena, kommer du? Du ska också få sjunga, du var ju med och skrev den! sa Justin lite lågt.

Jag skakade lite på huvudet, men log samtidigt.

-Jo, kom igen nu, Sel! sa Justin och alla dem andra.

 

Tillslut gav jag upp och gick fram till Justin. Han började räkna till fyra, och sen började vi att sjunga. I början så sjöng jag ganska svagt, men tog i lite efter början av låten.

 

 

-Skit bra! Det där är en hit! Den ska ni sjunga på konserten i kväll! sa Usher och applåderade som om han precis hade lärt sig hur man gjorde det.

Jag log lite för mig själv. Det var roligt att sjunga med Justin, men jag skulle aldrig våga göra det för fler än honom och dem andra på bussen.

 

Bussen stannade plötsligt. Alex, Justin’s livvakt, hade kört dem sista biten fram till Kalmar. Alex hade tagit körkort för några veckor sen. Så man kunde säga att han fortfarande var ”nybörjare” på att köra bil.

-Vi är framme! ropade han framifrån.

Justin kollade framåt direkt. Han tog ett djupt andetag och började gå. Jag följde efter honom fram till dörren.

Han klev ut och blev omringad och nästan kidnappad av alla fans. Jag tog ett djupt andetag och svalde hårt. Bakom mig stog Usher, Alfredo, Scooter och Ryan och väntade på att jag skulle gå ut.

Jag vände mig mot dörren och tog ett nytt djupt andetag. Sen satte jag foten på marken och gick ut.

---

Det var del 27 det. Vad tycker ni?