You & Me forever - Del 70

Previously:


Vi började spela, och jag försökte låta Selena vinna. Hon verkade verkligen vilja det. Men tanken av att vinna själv frestade mig något enormt..

Hennes mobil började vibrera igen, och jag sneglade mot den. Hon hade fått ett sms. Och inte från vem som helst.. Utan från.. Jag chockades till. Det var från Ryan!

Jag vände blicken oroligt mot Selena. Hon verkade inte ha märkt att hon hade fått ett sms.

Ja, vem visste vad Ryan hade att säga...

---------------

Selenas perspektiv:

 

Jag tog ett fast grepp om Justin’s t-shirt och Kenny och Alex föste in oss i flygplanet. Justin och jag satt ungefär på samma plats som vi satt förra gången vi åkte flygplan.

Inne på flygplanet så var stolarna som fåtöljer. Vilket som var ganska skönt, men även frestande till att sova.

Justin log stort mot mig innan han tittade ut genom fönstret och vinkade åt sina fans som omringade hela flygplanet.

Jag fick, som vanligt, sitta längst in - mot fönstret.

-Vinka du med! Dem kommer älska det, viskade Justin i mitt öra och flinade. Jag tvekade lite och fuktade mina läppar. Skulle dem verkligen det? Dem flesta verkade faktiskt hata mig..

Jag följde Justins tips ändå. Jag sträckte försiktigt upp min hand och började vinka. Vissa skrek hej vilt, medan vissa andra bara blängde surt mot mig. Jag suckade högt och irriterat, och sänkte ner handen. Varför skulle jag ens vinka när inte alla uppskattade det? Det skulle ju vara helt värdelöst..

Tänk att Justin orkade, dag ut och dag in.

 

Planet startade, och Justin tog tag i min hand och kramade om den. Han suckade nöjt och fuktade sina läppar.

-Vadå? frågade jag och lutade huvudet bak på stolen. Jag bet mig löst i läppen och fick ögonkontakt med honom. Han skakade lätt på huvudet och började tugga på sitt tuggummi.

-Hur känns det nu då? Att du har spelat in alla scener från filmen du ska vara med i? frågade han mjukt och vände sig mot mig.

-Jo tack, bara bra! Men själv då, hur känns det att ha spelat in ett nytt album? Lite nervös är du väl? frågade jag retsamt och slog honom lätt på armen. Han fnös till och svalade hårt.

-Det känns väl.. helt okej! log han och gav mig ett tindrande leende.

 

Flygresan kröp sakta fram, och både jag och Justin blev snabbt rastlösa. Ingen av oss orkade se någon film, eller göra något annat socialt heller.

-Är du trött? frågade Justin mig och jag skakade snabbt på huvudet.

-Inte så värst, är du?

Han log mot mig, i ett alldeles speciellt leende. Ett mjukt och glatt leende.

-Lite kanske, svarade han och gäspade stort. Jag skrattade till och flätade samman våra fingrar. Jag tittade ner mot hans hand, men sen upp mot hans ansikte.

-Sov du! Jag håller ställningen, och ser till att inte Kenny kommer och ritar mustasch på dig, skrattade jag och tittade bort på Kenny som satt några sätet bakom oss. Han reagerade när jag sa hans namn, men han verkade inte ha hängt med i vårt samtalsämne.

Justin bet sig löst i läppen och tittade bort mot Kenny, som såg frågandes ut på oss och mimade ”va?”. Både jag och Justin skrattade till innan vi fick ögonkontakt med varandra igen.

-Kan jag lita på det? frågade han och höjde på ögonbrynet. Jag nickade kort och fuktade mina läppar, i samma sekund som han slöt sina ögon och föll ner i en djup sömn.

 

 

Justin’s perspektiv:

 

Jag tog ett fast och stadigt grepp om Selenas hand och vi gick tillsammans ut ur flygplanet. Utanför var det kaos, av fans och paparazzi’s. Vilket var otroligt jobbigt ibland!

 

Kenny föste bort oss från folkkaoset, men jag hade stannat till lite då och då och gett några fans en autograf. Bara för deras skull.. och min.. och för skojs skull! Det klart att man ville vara snäll, liksom.

 

Kenny knuffade in oss i den gamla turné bussen som vi hade lämnat kvar här. Lukten av inredningen var god, och luktade gott. Bekvämt. Som alltid. Lukten gav mig en trygghet, på något sätt.

-Gud vad jag har saknat att vara här! utbrast Selena och kramade om mig hand ännu hårdare.

Jag log stort mot henne och nickade instämmande. Jag hade också saknat det.

 

När jag tänkte på ordet ”saknat” så kom Jeremy, Jazmyn och Jaxon upp i mitt huvud. Herregud vad jag saknat dem.. Men snart kommer jag få träffa dem igen! Om bara tre dagar, då bröllopet är!

Jag sneglade ner mot Selena som hade slagit sig ner i soffan.

 

Kenny kom upp bakom mig med ett stort leende på läpparna.

-Hur känns det då, lill pysen? skrattade han och knuffade till mig i ryggen. Jag fuktade mina läppar och ryckte på axlarna.

-Bra, antar jag! Eller, det beror på vad du menar? sa jag som svar och log smått mot honom.

-Rent allmänt! flinade han och klappade mig lätt på axlarna. Mina läppar växte upp i ett smått leende och jag gick fram och satte mig bredvid Selena.

Kenny nickade smått och gick sen iväg till framsätet för att börja köra. Jag hade ingen aning om vart eller när vi skulle möta Scooter, Usher, Pattie och övriga familjen.

 

Jag hoppade närmare Selena och smekte hennes kind. Hon log smått och sneglade ner på min hand som låg på hennes kind. Sen vände hon blicken mot mina ögon, men började sedan växla dem mellan mina ögon och läppar.

Jag log större och pressade mina läppar mot hennes. Kyssen växte mer och mer passionerat och intensivt, tills hon till slut avbröt den.

-Tänker du ta livet av mig, eller? flinade hon och kysste mig lätt på halsen. Jag skakade snabbt på huvudet och lutade pannan mot hennes. Hon slutade genast att kyssa mig på halsen, istället vände hon blicken mot mig.

 

 

Selenas perspektiv:

 

Min mobil vibrerade i fickan, och jag tog upp den med ett ryck. Jag tittade på displayen där mammas namn lyste upp. Jag klickade snabbt på svara och tryckte mobilen mot örat.

-Mamma? flämtade jag medan leende på mina läppar växte. Jag hörde hur hon suckade lättat och drog in ett nytt andetag.

-Lilla gumman..., Gud vad jag har saknat dig! mumlade hon och snyftade till. Grät hon? Ja..

-Jag har saknat dig med! Men jag är i Sverige nu! Jag och Justin kommer hem om några timmar, utbrast jag och tittade kärleksfullt upp på Justin. Han log stort när jag sa den sista meningen, sen vände han blicken ner mot sin mobil igen. Han verkade spela något spel, eftersom mobilen lät varje gång han klickade på den. Säkert Draw Something..

 

Jag suckade högt och försökte återgå till samtalet.

-Vad härligt gumman! Jag och din pappa kommer och hämtar dig vid flygplatsen, om inte du åker med Justin? frågade hon mjukt och jag såg framför mig hur hon höjde på ögonbrynet.

Jag små log lite för mig och svalde hårt.

-Det är lugnt, jag får nog skjuts av Justin! Dessutom så sitter vi redan i hans turnébuss, svarade jag milt och vände snabbt blicken mot Justin. Han tittade upp från sin mobil igen och log emot mig. Efter det böjde han sig snabbt fram mot mig och kysste mig ömt i kinden.

-Såklart, viskade han mjukt innan han lutade sig tillbaka i soffan, samt vände ner blicken mot mobilen igen.

-Vad trevligt! Då kommer ni snart eller?

-Ja, det gör vi! log jag och bet mig löst i läppen.

 

När vi hade lagt på så började Kenny köra bort från flygplatsen.

Justin bredde ut sig riktigt mycket i soffan och la ner mobilen i fickan igen. Jag log stort och satte mig ner bredvid honom. Riktigt nära. Så att jag nästan satt på honom.

-Vad sa hon? frågade Justin med mjukt röst och började kyssa mig på halsen. Jag log lite smått och bet mig löst i läppen.

-Att hon hade saknat mig.., svarade jag kort och la en hand bakom hans nacke. Sen lutade jag mig tillbaka så att jag kunde kyssa honom. Vilket jag princip gjorde.

 

 

Justin’s perspektiv:

 

Kenny stannade bussen utanför Selenas hus. Det var nu vi skulle skiljas åt för dem kommande dagarna. Hon skulle ha fullt upp med sin familj och kompisar. Och jag detsamma. Kenny hade tydligen planerat vad jag skulle göra på min svensexa.

 

Jag vände mig mot Selena och log med henne. Fast hon märkte det inte, hennes blick var fast klistrad på deras hus. Där hon inte hade varit på några veckor.

-Vi ses om.. ungefär 100 timmar eller nåt.. Lite mindre, men för min del så kommer det kännas mer.., suckade jag och drog in henne i en kärleksfull och känslosam kram. Hon besvarade den snabbt och gav mig ett litet leende.

-Jag kommer sakna dig! suckade hon tillbaka mot min nacke. Efter det avbröt jag kramen och kysste henne i en lång och passionerad kyss.

-Vi ses, älskar dig! sa hon snabbt när hon hade gått ut från bussens stora dörr.

-Älskar dig också! svarade jag och fuktade mina läppar. Det sista jag såg var ett leende, sen stängdes den stora dörren och hon började på upp mot ytterdörren. Som efter några sekunder öppnades och hon blev omfamnad i en kram.

 

Jag suckade högt och lutade huvudet mot väggen. Vad fanns det att göra nu?

I samma sekund som alla tankar snurrade i huvudet så skuttade Chaz fram till mig och slog sig ner bredvid mig i soffan. Igen.

-Hörde om giftermålet, hur känns det? frågade han nyfiket och höjde på ögonbrynet. Jag skrattade till och drog en hand genom håret för att få det att se bra ut. När han såg det, så himlade han med ögonen och suckade högt.

-Bra! Faktiskt! Lite nervös bara, men det går väl över!? skrattade jag och  fixade till tröjan.

Chaz nickade förståndigt och bussen började rulla ut på vägen igen. Snabbt tittade jag ut genom fönstret och min blick hamlade på Selenas hus. Dörren var stängt, och hon var inne.

 

Selenas perspektiv:

 

-Jag ska bara gå och titta till spisen! sa mamma oroligt och gav mig en lätt kram innan hon försvann in i köket. Jag sa snabbt ”okej” och såg hur Stella snabbt flög ner från trappan.

 

-Herregud! Är det du?! utbrast Stella i chock och sprang snabbt fram till mig. Hon slängde armarna kring mig i en mjukt och lång kram. Jag skrattade till och besvarade den.

-Jag har saknat dig! viskade jag i hennes öra och drog henne närmare mig. Aldrig hade jag saknat Stella lika mycket som jag gjorde just nu..

Leende på mina läppar växte snabbt när jag såg hennes leende. Jag avbröt kramen och tog av mig skorna, som jag inte hade hunnit göra innan.

-Hur har ni haft det här hemma då? frågade jag mjukt och knuffade in skorna i hörnet. Stella la händerna vid midjan och fuktade sina läppar.

-Helt okej. Skolan flyter på som vanligt, mamma är stressad över att du inte ringer varje dag.. Pappa har hört av sig lite mer än vanligt! Hur har du haft det då? Har du och Justin haft det trevligt? frågade hon retsamt, men även snabbt och lät mig komma in i huset. Doften var den vanliga.. Gud, vad jag hade saknat att bara vara hemma och njuta av allt!

-Härligt! Haha, jorå! Justin och jag har väl.. haft det trevligt! flinade jag och kände hur färgen i ansiktet snabbt ändrades till rött.

-Awwwe! utbrast hon och skrattade. Jag kände hur rodnaden spred sig snabbare i ansiktet, och jag glömde det snabbt med händerna.

 

-Stella!? hördes ett okänt rop ifrån övervåningen. Både jag och Stella slutade skratta på direkten och stirrade in i varandras ögon. Nu var det Stella som rodnade lite..

Jag höjde snabbt på ögonbrynet och flinade stort.

-Vem är det då? frågade jag mjukt och bet mig löst i läppen.

-En kille.., fnissade hon som svar och begravde ansiktet i händerna. Precis som jag hade gjort innan.

-Har han ett namn? Är ni kompisar.. ? Eller, flickvän och pojkvän? Kom igen Stella! Berätta! utbrast jag sekunderna efter. Hon fuktade läpparna och ropet efter hennes hördes igen.

-Okej okej, han är min pojkvän.. och heter Benjamin! fnissade hon snabbt innan hon sprang upp för trappan. Sekunderna senare stängdes hennes dörr igen och högt skratt hördes, både från Stella och den där Benjamin.

 

Jag gick in till mamma i köket och såg att hon var i fullt arbete vad att laga mat. Vilket vad det var, hade jag ingen aning om. Vem vet vad hon kan hitta på..

 

-Hej gumman! sa hon och sken upp i ett leende när hon fick syn på mig.

-Hej, svarade jag mjukt tillbaka och sneglade ner över grytan som hon blandade massor med kryddor i.

-Vad lagar du? frågade jag nyfiket och drog i lukten i näsan. Det luktade varmt.. och kyckling.

-Det ska du få se! svarade hon hemlighetsfullt och höjde på ögonbrynet.

-I kväll så ska du och jag ha en ”mor-och-dotter-kväll”! Det ska väl bli roligt?! Titta på film, sätta på en ansiktsmask, måla naglarna, prata hemligheter.. och så vidare! utbrast hon och slog armarna om mig i en hård kram. Jag nickade hastigt och log mot henne. Mor-och-dotter-kväll, det var länge sen det..




 

Okej, okej. Jag vet att det inte hände speciellt mycket. Men jag har slut på ideér.. Men i alla fall! Näst sista delen! :D Är ni nyfikna inför slutet? ;)♥

2012-05-29 ♥ 18:22:42
17

You & Me forever - Del 69 - Part 2

Previously:


-Absolut! Bara en vecka kvar till det.. Du måste vara min brudtärna gumman!

-Självklart! svarade jag glatt och kunde knappt förstå det. Justin och Selena..

-Toppen! Men jag måste gå nu.. Vi ses! Puss på dig! skrattade hon och väntade på ett svar från mig.

-Vi ses! sa jag snabbt innan hon la på..

 

----------------

 

Justin’s perspektiv:

 

-Aja, vi ses Ryan! sa jag och omfamnade honom i en lätt kram. Han besvarade den stelt och nickade kort. Jag svalde hårt och började gå emot hotellet igen.

Ryan hade börjat tjafsat om att jag tydligen var för ung för att gifta mig.. Okej, han hade en aning rätt i det! Men det är väl inte åldern som spelar någon roll? Det är väl hur man verkligen känner? Eller?

 

När jag kom in i hotellrummet så upptäckte jag att Selena inte var hemma. Hon jobbade nog övertid..

 

Jag gick in i köket med långa steg och gäspade stort. Att spela in en skiva var inte helt lätt. Men nu var den klar i alla fall!

Turnén från det albumet hade flyttats till om några månader. Eftersom jag och Selena hade bestämt att vi skulle ha smekmånaden före!

 

Jag tog ut juice paketet och drack lite av den, innan jag ställde in den i köket igen och tog med mig ett äpple bort mot teven.

Jag tog en stor tugga och slog mig ner i soffan. Jag sjönk snabbt ner i den och flinade stort.

Jag slog på den stora teven och såg att ett naturprogram började spelas.

Jag tog upp mobilen från fickan och loggade in på Facebook. Skulle jag göra en ny ”status” kanske?

Men.. vad kunde det vara för status? Kanske att albumet var klart? Ja, det blir nog bra!

 

Sitter inne i lägenheten i Frankrike, kom nyss hit. Believe är klart! Nyfikna? Lugnt, kommer ut om någon vecka! Älskar er!

 

Facebook bearbetade lite, men blev klar sen!

Jag fick direkt massor med kommentarer och folk som gillade statusen. Jag greps snabbt av panik och loggade ut. Efter det pustade jag ut och hörde att dörren öppnades. Sekunderna senare så kom Selena in, gråtandes.

Jag flög genast upp från soffan och nästan sprang in till hallen. Hon sparkade av sina skor och drog mig in i sin omfamning.

-Vad har hänt? frågade jag försiktigt och kände hur min tröja blev blöt efter hennes tårar.

-Jag ramlade.., suckade hon och avbröt kramen. Hon drog upp byxorna till knäna och mitt under det högra knät så var det ett stort sår. Som blödde.

-Herregud! fick jag ur mig och stirrade ner på såret. Jag tog ett fast grepp om honom arm och drog med henne bort mot sofforna, där jag knuffade ner henne i sittandes position. Sen sprang jag iväg mot toaletterna på jakt efter plåster och blött papper.

 

Selenas perspektiv:

 

Justin kom tillbaka bara efter någon minut. Han hade med sig en necessär och blött toalettet papper. Jag log smått mot honom och sträckte ut benet så att han kunde rengöra såret.

Jag satte sig ner på knä och vi fick ögonkontakt några sekunder innan han började tvätta såret på knät.

Jag tittade tacksamt mot honom och fuktade mina läppar.

-Och... Ryan ringde.., mumlade jag och bröt blicken från hans ansikte. Jag fäste den på knät och stönade till. Nu sved det verkligen..

Han tittade frågandes upp på mig innan han satte på plåstret. Han smekte bort några tårar från mina kinder med hjälp av tummen innan han satte sig bredvid mig. Han kysste mig ömt på kinden och la ena armen över mina axlar.

-Vad sa han? frågade han oroligt och svalde hårt. Jag harklade mig lätt och tog ett nytt andetag.

-Han hade pratat med sina föräldrar, som hade fått inbjudan till vårt bröllop... och han verkade inte ta det bra direkt. Så han ringde och skällde ut mig under inspelningen av filmen. Och på något märkligt sätt så råkade jag ha på högtalare då, så att jag skämde ut mig totalt.. svarade jag och svalde hårt. Jag såg Justin’s oroliga blick, och förstod direkt vad han menade!

-Det är lugnt! Han nämnde inte dig, ”Justin Bieber”! sa jag snabbt och han pustade lättat ut.

-Men.. Eller.. Så.. Han.. Han ringde dig?.. Och skällde ut dig..? stamma han fram och stirrade rakt in i väggen. Jag harklade mig, återigen, och nickade kort.

 

-

 

Kvällen flög förbi fort. Justin hade grillat jättegott kött och fixat potatis.

Under middagen så steg nervösisonen inom mig. Vårt bröllop var snart.. Om bara fyra dagar. Som tur var så hade vi redan hittat en smoking till Justin, och han var helt förberedd! Nu återstod bara min klänning, men jag litade på att Caroline och Alva hade fixat en. Dem lovade ju faktiskt det!

 

-Så, vad vill du göra nu då? frågade Justin charmigt och ställde ner det sista av den smutsiga disken i diskmaskinen. Jag ryckte på axlarna och kysste honom passionerat mitt på läpparna. Han masserade mina mjukt och drog mig närmare honom.

-Vad säga som.. tv spel? frågade han prövades och avbröt kyssen. Han bet mig löst i läppen och nickade ivrigt.

-Varför inte? skrattade jag och pressade mina läppar mot hans igen.

Justin skrattade lätt och besvarade kyssen.

Efter det drog han med mig bort mot teven och stoppade in en skiva i hans X-box.

 

Spelet började, och jag förstod inte ett skit. Vi visste både två att Justin skulle vinna..

Justin flinade stort och sneglade mot mig. Sen slängde han ut armarna i en gest och la ner fjärrkontrollen.

-Jag måste gå toaletten, ursäktade han sig och började springa bort mot toaletten. Han hade pausat spelet, och jag funderare på om jag... Eller nej.. Skulle jag? Jag bet mig löst i läppen och log lite hemlighetsfullt.

 

Jag bytte ut hans fjärrkontroll mot min och placerade den på exakt samma ställe där Justin hade lagt ner sin. Hoppas att han inte märkte något, fast det såklart att han skulle göra det!

 

Justin kom tillbaka och slog sig ner i soffan. Han satte på spelet och jag flinade inte motstå att skratta. Så det var precis det jag gjorde. Brast ut i skratt.

Justin tittade frågandes på mig men flinade han med. Han visste att jag hade något på gång, men låssades som om han inte förstod det!

 

-Grattis, du vann! utbrast han och la ner fjärrkontrollen på bordet. Han slängde sig över mig och drog in mig i hans famn.

-Jag har skills! skrattade jag och kysste honom i en passionerad kyss. Han himlade lätt med ögonen och log ner mot mig.

-Det klart att du har! sa han ironiskt och smekte mig över kinden.

 

 

Min mobil började vibrera på bordet och jag suckade högt. Han flyttade sig lite så att jag kunde nå mobilen. Det var ett sms.

Jag låste upp den och såg att det var från Alva. Jag pustade lättat ut och läste smset.

 

Tja bro! Haha, nejmen hej. Caroline och jag var och letade efter en klänning till dig! Den är jättefin, tro mig! Så fort vi ses här, så får du se den! Du kommer bli jätteglad! Ha det bra, lilla tönt. XOXO /Alv

 

Jag log åt smset och funderade på om jag skulle svara. Jag borde ju göra det, eftersom dem ägnade hela dagen åt att leta efter en klänning till mig, och det är ju inget som är helt lätt!

 

Tack finaste! Visste att jag kunde lita på er, töntar! Saknar er, men vi ses ju om några dagar. Ha det bra, och hälsa alla där hemma! Puss och Kram! /Din lilla tönt

 

Jag läste igenom smset några gånger innan jag klickade på skicka. ”Skickar meddelande...” lyste upp på skärmen. Sekunderna efter så låste jag den igen och la den på bordet.

Jag vände mig mot Justin igen som tittade med en intensiv blick mot mig.

-Måste du hålla på att smsa med dina små töntar när vi har en sån fin stund? skrattade han och kysste mig ömt på kinden.

-Det klart jag måste! Jag måste ju få dig att bli avundsjuk på något sätt, flinade jag och tog min hand runt hans nacke.

 

 

Justin’s perspektiv:

 

-Kom igen! Vi spelar en gång till, jag vill ta revansch! sa jag bestämt, men en gnutta ironi. Hon log mot mig och fnös till.

-Geek! skrattade hon och tog upp sin fjärrkontroll, som hade varit min innan jag gick på mitt toalettbesök. Jag var inte helt korkad.

 

Vi började spela, och jag försökte låta Selena vinna. Hon verkade verkligen vilja det. Men tanken av att vinna själv frestade mig något enormt..

 

Hennes mobil började vibrera igen, och jag sneglade mot den. Hon hade fått ett sms. Och inte från vem som helst.. Utan från.. Jag chockades till. Det var från Ryan!

Jag vände blicken oroligt mot Selena. Hon verkade inte ha märkt att hon hade fått ett sms.

Ja, vem visste vad Ryan hade att säga...


Jag vet att novellen har börjat bli tråkig, och att det inte händer så mycket.. Men nästa novell så, då lovar jag att det kommer hända mer saker! ;D♥
Glöm inte att kommentera! Bara två delar kvar nu! :D
2012-05-25 ♥ 21:52:13
16

You & Me forever - Del 69 - Part 1

Previously:


-Jag går och skickar inbjudningarna nu, följer du med? frågade jag och drog på mig skorna. Selena harklade sig och svalde sina vinddruvor. Hon kom ut i hallen och jag mötte hennes ögon.

-Ja, sa hon och letade efter sina skor. Hon tittade dem snabbt och satte på sig dem.

När hon var klar så tittade hon lyckligt upp på mig.

-Är du säker, på att du verkligen vill gifta dig med mig? mumlade jag, nästan ohörbart. Selena nickade hastigt och tog sen min hand. Jag öppnade dörren och vi gick tillsammans ner för dem långa trapporna och sen till första postbrevlåda.

----------------

Selenas perspektiv:

 

Inbjudningarna skulle komma fram till alla i morgon, och jag rös till när Justin kastade ner dem i brevlådan. Jag gav honom ett snabbt leende och kramade om hans hand. Han besvarade leendet och kysste mig snabbt på kinden innan han matade ner dem sista inbjudningarna.

Han log större mot mig när han hade postat alla, och vi började sen gå tillbaka mot vårt hotellrum.

-Hur långt har ni spelat in på filmen? frågade Justin mjukt och kramade om mig handled istället för handen. Var det något fel på den?

-Ganska långt faktiskt. Snart halva, vilket är ganska snabbt för att bara ha spelat in på några dagar bara, flinade jag och började gå upp för dem långa trapporna. Justin var inte långt efter och kom snabbt upp bredvid mig.

-Skojar du med mig? Har ni spelat in halva filmen? Det är ju riktigt snabbt.. Riktigt, riktigt, riktigt snabbt.., mumlade han och höjde på ögonbrynet. Jag nickade hastigt och fnissade till.

-Ska ni fortsätta filma idag?

Jag funderade lite, skulle vi fortsätta filma idag? Jag hade i alla fall inte hört något från Batchon, eller Samantha. Om någon hade reda på det så borde det ju vara Sam!

-Jag tror inte det! Ska du fortsätta med skivan? svarade jag och tryckte in nyckeln i nyckelhålet till vårt hotellrum.

Justin skakade hastigt på huvudet och lutade sig mot väggen medan jag öppnade.

-Bjöd du Caitlin och Christian? frågade jag glatt och vände mig mot Justin. Han svalde hårt och nickade kort mot mig.

-Ja, sa han kort och jag öppnade dörren. Han log svagt emot mig innan han drog av sig sina skor.

-Är det något fel? Jag tycker dem verkar snälla.., frågade jag och öppnade rosetten på mina skor.

-Det känns bara lite.. Eller.. Det är fortfarande lite känsligt, med Caitlin alltså, svarade han snabbt och såg att mitt leende snabbt försvann.

 

Justin’s perspektiv:

 

Selenas leende gick snabbt från glatt till... inget alls.  Jag stannade mitt uppe i min rörelse och gick fram till henne. Jag drog in henne i en kärleksfull kram och kysste henne lätt på örat.

-Förlåt, jag menade inte så.. viskade jag mot hennes kind och suckade djupt.

-Det är lugnt, sa hon tungt och besvarade min kram. Jag lossade mitt grepp och tittade djupt in i hennes ögon. Dem var, som sagt, helt underbara..

-Vet du hur fin du är? viskade jag tyst utan att bryta ögonkontakten. Hon fnös till och skakade snabbt på huvudet, sen bet hon sig snabbt i läppen och tittade generat ner i golvet.

 

Vi gick in i hotellrummet och såg att det stod ett ljusrosa piano mitt i vardagsrummet. Selena spärrade upp blicken på pianot. Hon gav mig en blick och jag fuktade snabbt mina läppar.

-Dah dah! sa jag och slog ut armarna i en gest. Jag tittade hemlighetsfullt på henne när hon nyfiket gick fram till pianot. Hon tog upp lappen som låg på den, och jag såg hur ögonen ändrade sig från sida till sida när hon läste på den.

 

”Liten present till dig, min älskling. Minns dig den dagen vi träffades för första gången. Föll för dig direkt, när jag visste vad kärlek var.

Vet att du älskar musik, så vill ge dig en liten gåva innan ”den stora dagen”. Du är mitt allt, babe. XOXO /J

 

Hon vände sig snabbt om mot mig när hon hade läst klart.

-Gullunge! utbrast hon och hoppade upp i min famn. Jag log nöjt och kysste henne i en passionerad kyss. Jag avslutade kyssen några sekunder senare och tittade djupt i hennes ögon, igen.

-Allt för dig, babe! svarade jag sexigt och kysste henne lätt på nästippen.

 

.

 

Nästa dag: (Fortfarande Justin’s perspektiv!)

Jag reste mig snabbt upp från sägen och mötte Selenas glänsande ögon. Hon hade ett glatt leende på läpparna och verkade redan ha bytt om till kläderna som hon skulle ha idag.

-Godmorgon sömntuta! Förlåt om jag väckte dig, men jag sticker och filmar nu! utbrast hon med en vänlig ton. Hon tryckte sina läppar mot mig i en intensiv kyss innan hon hoppade ut till hallen. Jag sken upp i ett leende och satte mig upp i sängen. Jag gnuggade mig i ögonen och hörde hur hon smällde igen dörren till garderoben.

-Hejdå! ropade hon och öppnade ytterdörren. Jag gäspade stort och rynkade på näsan.

-Hejdå! Ha det så bra! ropade jag tillbaka och klev upp. Dem första stegen på golvet var hemska..

 

Jag gick snabbt in i badrummet och hoppade in i duschen. Vattnet svalade snabbt ner min kropp och jag tvålade in mig med tvålen som stod på den lilla hyllan.

När jag var klar som virkade jag en handduk kring midjan och gick fram till spegeln, där jag mötte mina egna hasselbruna ögon i min spegelbild.

 

Jag öppnade badrumsskåpet och drog fram min tandborste och en handkräm, sen började jag borsta.

Några minuter senare var jag klar. Jag ställde tillbaka tandborsten och tandkrämen i skåpet och gick ut från badrummet.

Jag öppnade lådorna och drog ut ett par byxor och en matchande tröja. Jag bytte om snabbt innan jag små sprang till köket och åt en snabb macka.

 

Efter det så gick jag till hallen, satte på mig skorna och gick ut från hotellrummet. Jag låste dörren och sprang sen ner för dem långa trapporna och ner mot entrén.

Klimatet utanför var varmt, men inte lika varmt som jag trodde.

Kenny dök snabbt upp med limousinen och stannade dem framför fötterna på mig. Jag log lite för mig själv och öppnade bildörren där bak.

-Tja bro´, allt bra? flinade jag och hoppade in. Kenny nickade kort och tittade i backspegeln. Jag stängde snabbt dörren och han startade motorn igen och gasade på.

 

Ryan’s perspektiv:

 

-Hej då! Vi ses, flinade jag och gjorde en hand-shake med Chaz, där efter Mitch och Christian.

-Vi ses, svarade Chaz och dunkade mig lätt i ryggen. Jag log mot honom innan jag kramade om dörrhandtaget och öppnade den lätt. Jag gick ut och stängde den efter mig.

Kylan hade lagt sig över staden och jag ryste till. Dagen hade gått otroligt fort! Men det blir ju så när man spenderar den med sina knäppa kompisar.

Jag bet mig hårt i läppen och drog jackan tätade kring kroppen. Efter det började jag gå i riktning mot Justin’s studio för att möta honom där. Det var inte så långt dit, tio minuter kanske. Fast här i Frankrike så verkade det gå mycket långsammare eftersom man skulle svänga in på olika gator med konstiga franska namn.

 

En stund senare var jag äntligen framme, och jag kunde erkänna att jag hade blivit en aning svettig. Okej, ganska svettig..

Ryggen var varm, och jag kunde hur svetten snabbt rann ner för den. På något konstigt sätt?

Jag öppnade dörren in till lokalen där studion låg, och möttes snabbt av Justin’s bruna ögon. Han log stort mot mig och gick med långa och snabba steg emot mig.

-Hey! I missed you! skrattade han och kramade om mig i en typisk killkram.

-Saknat dig med, skrattade jag och besvarade kramen. Några sekunder senare så avslutade han den och tittade hemlighetsfullt på mig. Han bet sig i läppen och drog efter andan.

-Så.. har du kollat posten idag? frågade han med ett flin. Jag skakade snabbt på huvudet och fuktade mina läppar.

-Justin, jag är inte hemma..

-Javisst ja, så dum jag är! svarade han och slog sig med handflatan i pannan.

-Men vadåra? Har det kommit något viktigt brev eller nåt? frågade jag oroligt och Justin’s leende försvann direkt. Han skakade på huvudet och log igen.

-Eller jo! Ett ”viktigt” brev.. Från mig och Selena!

Viktigt brev från honom och Selena? Vad kunde det vara? Men.. varför skulle dem skicka brev, när dem kan prata med mig? Vi var ju på samma turné..

-Vadå ”viktigt brev från mig och Selena!”? Nu blev jag nyfiken! Berätta! utbrast jag och såg på Justin som drog efter andan, igen.

-Vi ska gifta oss! sa han glatt och leende växte snabbt på hans läppar. Medan mitt sjönk till noll.

Jag kunde inte fatta det, skulle Justin och Selena gifta sig? GIFTA SIG?! Den är ju för fan bara arton, båda två...

 

Stellas perspektiv:

 

Jag läste snabbt igenom brevet som jag fick av mamma, med ett stort leende på läpparna.

När jag var klar så var jag mållös, helt mållös. Jag slog ut armarna i en gest. Mamma kramade om mig mjukt och jag visste att hon grät. Glädjetårar.

-Min lilla flicka ska gifta sig.., snyftade hon och avslutade kramen. Hon torkade sig lätt under ögonen för att inte smeta ut sin mascara.

-Min syrra ska gifta sig! utbrast jag glatt och hoppade några glädjeskutt.

-Vi måste berätta för eran pappa.. Jag går och ringer honom. Du kan ringa till Selena och säga att vi har fått brevet, snyftade mamma igen och försvann till vardagsrummet. Jag nickade kort men tvekade lite på om hon verkligen såg det.

 

Jag bokstavligt talat slängde mig över telefonen och klickade snabbt in Selenas nummer. Fler signaler gick innan hon äntligen svarade.

-Hej, Selena här! svarade hon tyst och jag kunde se framför mig hur hon log smått.

-Hej syrran! Stella här, svarade jag glatt och sken upp i ett leende.

-Stella? Oh herregud, vad jag har saknat dig!

-Saknat dig med! Vi fick inbjudan till ditt och Justins bröllop! Tänk att du ska gifta dig med självaste Justin Bieber! utbrast jag och flinade.

-Ssh! Ni får inte berätta för någon, det får inte spridas..., viskade hon tyst. Jag nickade förståeligt och lutade mig mot väggen.

-Kommer bröllopen vara här i Sverige?

-Absolut! Bara en vecka kvar till det.. Du måste vara min brudtärna gumman!

-Självklart! svarade jag glatt och kunde knappt förstå det. Justin och Selena..

-Toppen! Men jag måste gå nu.. Vi ses! Puss på dig! skrattade hon och väntade på ett svar från mig.

-Vi ses! sa jag snabbt innan hon la på..


Ledsen för den långa väntan. Men har haft mycket att göra ;)
Där fick ni Ryans och Stellas perspektiv också! Så ni fick veta lite hur dem känner sig också!
Glöm inte att kommentera! :D♥
2012-05-22 ♥ 21:38:57
11

You & Me forever - Del 68

Previously:


-Framme, suckade Justin och gjorde en ledsen min. Jag flinade mot honom och la en hand bakom hans varma nacke. Jag drog honom närmare mig och kysste honom intensivt på läpparna.

-Hur ska jag klara mig utan dig? suckade han igen och masserade min rygg. Jag log mot honom och fuktade mina läppar.

-Du klarar det, jag ringer sen! sa jag stöttande och öppnade bildörren.

-Visst, svarade Justin ironiskt och himlade med ögonen. Jag klev ur bilen och log mot honom, innan jag sen började gå emot den stora lokalen där vi skulle filma idag.

----------------

 

Selenas perspektiv:

 

Att spela in en film var ganska jobbigt, massa tjat och stress! Mina tankar fastnade hela tiden på Justin, och jag kunde inte tänka på något annat.

Jag fuktade mina läppar en gång till innan jag försökte koncentrera mig, vilket var oerhört svårt.

-Bryt, ropade Batchon irriterat över salen och gick fram till mig. En ryka dök upp mellan hans ögonbryn och han tittade oroligt på mig.

-Mår du bra? Är allt okej? frågade han och la en hand på min axel. En rysning slank över mig och jag nickade snabbt.

-Jag mår fint jag, svarade jag snabbt och fastnade med blicken nere i golvet.

-Bra..., det är bra! sa Batchon grovt och harklade sig. Efter det gick han tillbaka och satte sig i en stol. Han la upp benet över knäet på det andra och började att rulla tummarna.

 

-Sjung nu! Du är säkert jättebra! ropade Samantha från andra sidan salen och gjorde ”tummen upp” med båda händerna. Samantha var en ”kollega”, som också skulle vara med i filmen. Jag svalade hårt och nickade kort. Sen började jag sjunga. Låten som jag skulle sjunga hette ”Call Me Maybe” av Carly Rae.

 

 

Låten skulle vara med när Samantha träffade en snäll kille på skolan, i filmen alltså. Fast Samantha hette ju inte ”Samantha” i filmen, hon hette Isadora. Vilket var ett jättefint namn, enligt mig.

 

Justin’s perspektiv:

 

-Superbra, Justin! utbrast Scooter och klickade på ”spara” på datorn. Jag log belåtet och började snurra lite på stolen.

-Tack, flinade jag och fuktade mina läppar. Scooter vred på sin stol så att vi satt mitt emot varandra.

-Grymt! Jag menar det, log han och harklade sig. Jag nickade lite kort som svar och bet mig löst i läppen.

-Ehum, det är en sak jag måste berätta.., började jag men avbröt mig själv när jag såg Scooter’s allvarliga blick.

-Vadå? frågade han milt. Jag harklade mig och tog ett djupt andetag.

-Jag och Selena ska gifta oss... mumlade jag, nästan ohörbart.

-V-va? stammade Scooter och spärrade upp ögonen mot mig. Jag nickade kort, igen, och svalde hårt. Jag hade varit rädd för hans relation hela tiden...

-Grattis JB! utbrast Kenny och reste sig från soffan bakom oss. Han kom fram till mig och gjorde en ”hight five”.

-Tack, antar jag, svarade jag milt och log smått. Nu var det bara Scooter’s perspektiv jag väntade på, och sen tvingades jag berätta det för Usher också...

-Eh, jag vet inte vad jag ska säga.. Tjejen kommer fan förstöra din karriär, Justin! Du kommer tappa dina fans! svarade Scooter en liten stund senare. Fast röst lät allvarlig och mörkt. Och ordet stack till inom mig. I hjärtat.

Kenny hade gått och satt sig i soffan, men var snabbt uppe på bena igen och gick fram till oss. Min livvakt, kompis och försvarare! Precis så kunde man beskriva honom!

-Låt grabben ha ett eget liv, lite åtminstone! protesterade Kenny och la ner mobilen i fickan. Scooter vände sig till honom och gav honom en sträng blick.

-Han tänker gifta sig! Är det ingen här som fattar allvaret i det här? sa han - både argt och bestämt. Jag fuktade mina läppar och bet mig hårt i läppen. Det var inte meningen att Scooter skulle reagera så här.. Han skulle ju bli glad, gratta oss och sen ordna en fest. Okej, kanske inte fixa en fest, men åtminstone ta det bra!

 

Tio minuter hade gått, och stämningen var stel. Ingen hade sagt någonting, men jag såg på Scooter att han funderade. När han öppnar munnen nästa gång, kommer han nog försöka övertyga mig om att inte gifta mig. Men jag vet redan att jag kommer tappa miljontals fans om jag gifter mig med Selena.. Men hon känns som den rätta. Hon är den som har känt mig under hela mitt liv. Inte en chans att hon skulle utnyttja mig!

 

-Jag får tänka på saken, sa Scooter grovt och harklade sig lätt. Tänka på vadå?! Det var väl inte han som bestämde över mig?!

Istället för att protestera, så satt jag tyst, gav honom en lätt nickning och reste mig upp.

-Hey, jag snackar med Usher om det här senare! sa han snabbt och vred stolen mot datorn igen.

-Jag går ut ett tag, får lite frisk luft! Jag kanske inte kommer tillbaka för idag.., mumlade jag och drog på mig kepsen.

-Jag hänger på, viskade Kenny - lite för högt för att vara en viskning - och reste sig upp han med. Jag nickade kort och vi gick tillsammans ut från studion som luktade instängt.

 

Vi bestämde oss för att gå in på Subway. Kenny’s favoritrestaurang. Själv gillade jag med McDonald´s.. Jag hade ingen aning om varför, men jag älskade verkligen deras chicken nuggets!

-Två sandwich tack, dem vanliga, sa Kenny som beställning till killen bakom disken. Han kände förmodligen igen Kenny sen tidigare..

 

Vi gick och satte oss vid fönstret, rätt skönt faktiskt! Hela Subway restaurangen var folktom, förutom dem som jobbade här. Inga paparazzi’s eller fans var inom synhåll, vilket var ganska skönt! Just nu ville jag bara sitta och prata med Kenny. Han fick mig alltid på bättre humör. Alltid!

-Jag går och hämtar läsk, vill du ha coca? frågade Kenny och reste sig upp. Jag nickade och gav honom ett leende. Han besvarade det snabbt innan han gick iväg för att hämta colan, plus hans egna läsk, vad nu det kunde vara.

Jag vände blicken ut mot fönstret. Utsikten var fin, inte alls som hemma i Sverige. Paris var mer.. mysigare! Tända små lampor på kvällarna, som lös upp hela staden. Sen Eiffeltornet också, det var fantastiskt!

-Här, sa Kenny plötsligt och räckte över en coca cola till mig. Jag tog vänligt emot den och log smått. Jag hade inte märkt att han var tillbaka.

 

Jag tog ett tugga av min sandwich, den var verkligen god. Fast lite uttjatad, eftersom Kenny alltid beställde en sån till sig själv och mig, varje gång vi var på Subway! Fast att prova den här i Frankrike, var otroligt!

 

-Så, du och Gomez ska.. gifta er? frågade Kenny osäkert och drack från sin läsk. Han hade tagit fanta. Det förvånade mig inte det minsta.

-Ja.. Det är planerat så i alla fall, flinade jag och tog en till tugga. Kenny nickade förståndigt och harklade sig.

-Är du säker på att det är det du vill? frågade han därefter och tittade upp på mig. Två sekunder senare så tittade han ner på sin macka och tog en tugga han med.

-Ja, jag tror det. Selena.. Hon betyder allt för mig! Jag vill inte mista henne, svarade jag och fuktade mina läppar.

 

 

Selenas perspektiv:

 

-Du har jobbat riktigt hårt idag, va? påstod Samantha och gick fram till mig. Ett leende spred sig snabbt på hennes läppar och jag nickade.

-Du med, log jag och besvarade hennes leende.

-Samantha Rileys, presenterade hon sig och sträckte fram sin hand. Jag tog tag i den och kramade om den.

-Selena Gomez, sa jag och fuktade mina läppar. Hon nickade förståeligt och log hemlighetsfullt.

-Du är Justin Bieber’s flickvän, va? flinade hon och drog på sig sin jacka. Jag följde hennes exempel och drog på min också. Jag drog snabbt upp dragkedjan och sneglade ner mot mina Converse.

-Ja, svarade jag några sekunder senare och kände hur rodnaden tog över. Jag var inte ”Justin Bieber’s flickvän” längre.. Jag var ”Justin Bieber’s fästmö”. Men det kunde jag inte berätta för henne. För mig var hon fortfarande en främling som spelade in samma film som jag. Ordet ”främling” fick mig att rysa till, hon kanske mer var som en ”kollega”. Så där som vuxna människor brukar säga.

-Trevligt! Har du lust att gå och äta lunch eller nåt? Jag har inget bättre för mig. Nu när ingen av oss ska filma och så?

Jag tvekade lite och bet mig hårt i läppen. Jag och Justin hade väl inte bestämt nåt? Jag funderade lite över hur gårdagen såg ut, och kom fram till att vi inte hade bestämt något alls! Förutom att vi skulle skicka inbjudningarna till vårt bröllop!

-Gärna, svarade jag snällt och tittade ner på displayen på mobilen. Klockan närmade sig ett, så det var ju lunchdags!

Samantha log stort och gjorde armkrok med mig. Sen gick vi tillsammans bort mot den närmaste Subway restaurangen. Samantha gillade visst den maten..

 

När vi var några hundra meter bort från Subway ingången så såg jag att Justin och Kenny satt där. Deras munnar rörde sig snabbt, och Justin såg bekymrad ut.

Vi gick dit med snabba steg, och öppnade den tunga dörren. Justin fick precis syn på mig och sken upp i ett leende.

-Hej älskling! Vad gör du här? Säg inte att du har gått och blivit en stalker? ropade han retsamt över restaurangen så att jag skulle höra honom. Jag kunde höra honom om han pratade i normal ljudnivå.

Jag flinade och himlade snabbt med ögonen. Sen drog jag med mig Samantha bort mot Justin och Kenny och vi satte oss bredvid dem. Jag bredvid Justin, och Samantha bredvid Kenny.

Justin lutade sig ner mot mig och kysste mig passionerat. Jag la en hand bakom hans varma nacke och besvarade kyssen.

-Vad söt du är, viskade Justin smickrande i mitt öra. Jag log smått och rodnade lätt.

-Du ja, viskade jag tillbaka och pussade honom en gång till innan jag vände mig mot Kenny och Samantha. Samantha tittade förskräck på mig, hon kände ju varken Justin eller Kenny. Inte mig heller, för den delen.

-Det här är Samantha, sa jag glatt och presenterade henne. Hon log lite smått om Kenny och Justin när dem presenterade sig, sen gav hon Justin en extra blick. Dem hade ögonkontakt, länge. Minst fem sekunder, vilket var ganska länge!

Jag harklat mig tyst, vilket gjorde så att jag fick allas blickar emot mig.

-Vadå? flinade jag och tittade runt på dem tre. Justin ryckte lätt och axlarna och gjorde en min. Han la armen över mig axel och jag fuktade mina läppar.

-Nu hugger vi in! utbrast Kenny några sekunder senare och började äta på sin subway.

 

Det var något Samantha och Justin hade på gång.. Det tvivlade jag på! Nej, men dem måste ha träffat varandra tidigare! Men inte velat berätta det för mig! Ja, det kanske därför Samantha hade frågat mig om vi kunde ta en lunch tillsammans. För att hon skulle förhöra mig i Justin’s och mitt förhållande.. Men hur kan dem ha en kontakt med varandra? Hur skulle den vara liksom?

Tankarna flög genom huvudet på mig, och jag kunde inte släppa dem. Varje gång som jag försökte tänka på något annat, så dök dem upp.

Sen slog det mig.. Kan det ha varit Samantha som Justin hade smsat med förut? Den där j*vla Snuttegrisen!

Tankarna fick mig att må dåligt, men jag behövde få ett slut på dem.

-Känner ni varandra? sa jag plötsligt och växlade med blicken mellan Samantha och Justin. Dem hade visst börjat prata om något annat, så det klart att dem blev chockade.

Justin tittade nervöst ner på mig och sen på Samantha - Som såg minst lika nervös ut som honom. Ja, där hade vi det. Dem kände varandra!

-Eh, typ.., svarade Justin och kliade sig i hårbotten med sin lediga hand. Han hade fortfarande dem andra armen kring mina axlar.

 

 

Justin’s perspektiv:

 

Jag bet mig löst i läppen och gav Samantha en varnande blick. Hon fick inte berätta.. Inte nu. Hon verkade förstå mig för en gång skull, vilket var ganska skönt!

Jag sneglade ner på Selena som nästan satt i min famn, hon hade i alla fall lutat huvudet mot mitt bröst.

Jag gav Kenny en medan blick och han hajade galoppen.

-Så, ehh... ehum.. vad har ni för.. datorer? spamma han nervöst. Datorer? Sa han datorer? Frågade han nyss efter vilka datorer vi hade? Var gubben verkligen frisk?

Jag tittade på Kenny, rynkade näsan och skakade på huvudet. Vart fick han det ifrån?

-Vadå-å? frågade han, lika nervöst som förra gången. Jag flinade smått och skakade på huvudet igen.

-Jag måste gå och.. vattna kamelerna, ursäktade Kenny sig och reste sig upp?

-Vattna kamelerna? Vilka kameler? frågade Selena och lyfte upp huvudet från bröstet. Hon tittade bort mot Kenny och log.

-Ehh? Gå på dass..? Toaletten? Göra sina behov? rabblade han snabbt upp och sprang sedan in på herrarnas.

Jag, Selena och Samantha brast direkt ut i skratt när han hade gått. Goa’ gamla Kenny!

 

.

 

-Haha, nej! Vi kan inte bjuda Cornelia till bröllopet, Selena. Du skulle bara veta hur hon är på riktigt.., suckade jag och strök henne från listan. Selena stoppade mig med pennan direkt och såg ledsamt ut på mig.

-Varför inte? Hon är ju en familjemedlem!

Jag tvekade lite, var det verkligen en bra ide? Jag menar, hon är ganska.. annorlunda.

 

Mobilen vibrerade i fickan och jag fiskade snabbt upp den med vänstra handen. Det var Scooter..

-Förlåt, men jag måste ta det. Det är Scooter! ursäktade jag mig och hastade mig upp från soffan. Jag sprang in en liten bit i hotellrummet så att Selena inte skulle höra vårt samtal.

-Hallå? svarade jag innan jag hade klickat på ”svara”. Scooter hörde det inte, bara ”” i sluter.

-Tjenare! Jag har snackat med Usher om det här med.. giftermålet, började han och harklade sig. Jag spetsade öronen och log smått. Var det bra eller dåliga nyheter som han hade att komma med?

-Ja? Och? Vad kom ni fram till? frågade jag förväntansfull och ställde mig på tå. Precis så som små barn brukade göra för att försöka fånga stjärnorna på himlen.

-Vi tycker att det är okej! Men på ett villkor, Justin! svarade han allvarligt och suckade.

-Jaaaaaaaaaaaa! skrek jag och satte mig ner på huk. Nu var jag som ett överlyckligt barn på julafton som hade fått precis det den önskade sig.

-Jag sa, ”på ett villkor, Justin”! uppretade Scooter och hystade mig. Jag tystnade till och svalde hårt.

-Vad är villkortet? frågade jag och fuktade mina läppar.

-Att det inte kommer ut! Ingen får veta det, förutom din familj, Selenas familj, eran släkt och vilka ni nu bjuder till bröllopet! Plus! Att jag och Usher måste bli bjudna, skrattade han och mitt leende växte snabbt.

-Tack, tack, tack, tack, tack, tack! upprepade jag och hoppade ett glädjeskutt, men stannade mitt uppe i rörelsen. Glädjeskutt? Vad håller du på med? Har du gått och blivit tjej?

 

 

Jag gick tillbaka till Selena med långa steg och log hemlighetsfullt mot henne. Jag sträckte ut armarna och hon hoppade frivilligt upp i min famn.

-Jag har goda nyheter! sa jag glatt innan jag pressade mina läppar emot hennes.

-Vadå? frågade hon nyfiket och fuktade sina läppar.

-Jag snackade med Scooter idag, om vårt giftermål,.. I början verkade han allvarligt och det verkade som om han tyckte att det var en dålig ide. Men han ringde ju nyss och sa att han hade snackat med Usher, flinade jag och kysste hennes lätt på halsen.

-Och vad sa han? frågade hon och stönade lätt. Jag slutade kyssa henne och vände upp blicken till hennes ögon istället.

-Dem sa att det var okej, på ett villkor. Att det inte kommer ut i världen, svarade jag och log mot henne. Vi gick några meter bort till sofforna och satte oss där igen. Jag vände ner blicken mot pappret igen, och såg att hon hade skrivit till Cornelia där.

-Men... Hur ska vi göra då? Du  vet, när man gifter sig så brukar man ha ringar på sig, sa hon med en ledsamt min. Jag tvekade lite innan jag svarade, hon hade ju rätt..

-Men vi får väl säga att det är någon slags ”vänskapsring” eller nåt, log jag och drog med handen över hennes rygg.

-Jag älskar dig, viskade hon mot mitt öra. Jag log belåtet och fuktade mina läppar.

-Jag älskar dig också, verkligen jättemycket! viskade jag tillbaka. Hon gav mig ett smått leende tills hon suckade och vände sig fram mot gästlistan också.

-Vi måste ta det här på allvar nu, Justin.., mumlade hon och suckade igen. Jag bet mig i läppen och svalde högt.

-Din familj, min familj, din hela släkt, min hela släkt, dina kompisar, mina kompisar. Klart! rabblade jag upp och började kyssa henne på halsen igen. Hon luktade mjölkchoklad och jordgubbar.

 

.

 

-Jag går och skickar inbjudningarna nu, följer du med? frågade jag och drog på mig skorna. Selena harklade sig och svalde sina vinddruvor. Hon kom ut i hallen och jag mötte hennes ögon.

-Ja, sa hon och letade efter sina skor. Hon tittade dem snabbt och satte på sig dem.

När hon var klar så tittade hon lyckligt upp på mig.

-Är du säker, på att du verkligen vill gifta dig med mig? mumlade jag, nästan ohörbart. Selena nickade hastigt och tog sen min hand. Jag öppnade dörren och vi gick tillsammans ner för dem långa trapporna och sen till första postbrevlåda.


2012-05-20 ♥ 16:20:08
15

You & Me forever - Del 67 - Part 2

Previously:


En kvart senare så hade alla gått, och jag och Selena blev ensamma kvar.

-Phu! Det där var nästan lite läskigt, sa hon stressat och pustade ut.

-Att ditt bakvärk nästan brann upp? frågade jag retsamt och brast ut i skratt.

Hon spärrade upp blicken mot mig och la en hand på midjan. Hon putade med läpparna och sträckte ut tungan åt mig. Det fick mig att skratta ännu mer.

-Var inte så tuff, cooling! skrattade jag och gjorde ”tummen upp”.

---------------

Justin’s perspektiv:

 

-Redo? frågade jag och vände blicken mot Selena. Hon nickade kort och öppnade bildörren. Jag ryckte på axlarna och öppnade min bildörr jag med. Jag klev snabbt ur bilen och möttes av en kallare luft än det hade varit i bilen.

Selena kom runt till min sida och tog min hand. Jag log ner mot våra händer och sen började vi gå.

Först så gick vi in på någon okänd affär där det fanns ett dussin med smokingar och kostymer, samt slipsar och långa skor.

 

-Justin? hörde jag Selena fråga. Jag vände mig om lite snabbt och tittade mig en extra gång gång i spegeln.

-Ja, jag är här! ropade jag och tittade ut från provrummet. Jag möttes av Selenas fantastiska ögon innan hon knuffade in mig i provrummet igen så att hon också fick plats där inne.

-Snyggt! sa hon glatt och tittade på smokingen jag hade provat.

-Tycker du verkligen det? Den ser väl inte för.. tajt ut? frågade jag osäkert och bet mig i läppen.

-Ja,den sitter helt perfekt på dig! svarade hon lugnt och pussade mig lätt på kinden.

 

Jag tog Selena hand och vi gick tillsammans bort mot kassorna. Jag la upp smokingen och log mot tjejen i kassan. Hennes tatuering på armen var lite skrämmande, och föreställde en hårig spindel..

Hon började skanna av den och la försiktigt ner den i en påse där affärsnamnet stod.

Jag funderade på om jag skulle säga något, för att se om hon kunde engelska eller inte. Hon verkade inte ens lägga märke till att jag var Justin Bieber..

 

 

Selenas perspektiv:

 

Vi gick ut från affären och började gå mot bilen för att lämna Justin’s nya inköp där. Efter det hade vi bestämt att vi skulle åka till McDonald’s och käka lite lunch. Sen hade jag tvingat Justin att han skulle åka och lämna mig så att jag kunde fortsätta spela in filmen. Jag hade fått ”sovmorgon” till halv två eftersom jag inte skulle vara med i någon av scenerna som dem filmade just nu. Det kändes lite skönt också. Att få slappna av och sova lite längre. Även fast jag hade gjort det hela veckan..

 

-Ska vi inte fixa en bröllopsklänning till dig? mumlade Justin när vi hade satt oss inne på McDonald’s. Han hade beställt en fiskburgare med pommes frittes och coca cola, och jag hade beställt en kycklingsallad tillsammans med sprite.

Jag gäspade stort innan jag skakade på huvudet.

-Jag ber Alva och Caroline att göra det, tihi. Vi bestämde i trean att vi skulle få bestämma bröllopsklänningar för varandra, flinade jag och tryckte in gaffeln med kyckling på i munnen. Justin nickade förstående och drack av hans cola.

-Just det! utbrast jag och tittade allvarligt upp på honom. Jag släppte gaffeln så att den åkte ner i salladen och blev kladdig av såsen.

Justin tittade oroligt upp på mig och svalde sin dricka hårt.

-Vadå? frågade han med darrig röst och spetsade upp öronen.

-Jag har inte berättat något för dem, om giftermålet, svarade jag och chockades till av ordet jag nyss hade sagt. Hur kunde jag glömma att berätta något sånt allvarligt för dem? Mina egna bästa vänner..

Justin ryckte snabbt på axlarna och tog en tugga av sin fiskburgare.

-Ring dem nu då, mumlade han med maten i munnen och log smått mot mig. Jag besvarade leendet och nickade hastigt.

-Jag går och gör det. Jag är tillbaka om fem minuter, sa jag och reste mig från stolen. Jag pussade Justin lätt på näsan innan jag vände på klacken för att gå.

-Ät inte upp min sallad bara, ropade jag varnades och kunde redan nu se i ögonvrån hur han sträckte sig efter en kycklingbit på min tallrik.

-Nejdå, svarade han osäkert och stoppade in kycklingen i munnen. Jag fnös till och log för mig själv. Justin.., flinade jag och skakade lätt på huvudet.

 

Justin’s perspektiv:

 

När Selena hade gått så strömmade det in paparazzi’s och lutade sig över mig. Jag satte snabbt på mig mina solglasögon som jag hade hopvikta i fickan och drog på mig luvan. Jag försökte ignorera dem, men dem bara sket och knuffade till mig hela tiden.

Flera personaler som jobbade här kom fram och puttade bort dem. En av dem förde in mig bakom disken och sa åt mig att duka, så att paparazzi’sen inte kunde fota mig längre.

Jag log tacksamt mot personalen innan hon försvann för att hjälpa dem andra att knuffa ut paparazzi’sen från själva McDonald’s restaurangen.

Innan alla hade hunnit ut så kom Selena ut från toalettet och nästan skrek ”Jippi! Dem ska fixa en bröllopsklänning till mig, Justin!”. Hon tittade ner i mobilen och började gå dit vi hade suttit tidigare.

Jag la handen för munnen och klämde till så att det gjorde ont. Jag hade helt glömt bort att hon var här..

 

Jag reste mig snabbt upp och sprang fram till henne. Jag la ett finger för hennes mun och drog med henne bakom disken. Hon verkade nu ha förstått att vi inte var ensamma här längre.

-När kom dem? viskade hon skräckslaget och tittade sorgset ner i mina ögon. Jag ryckte kort på axlarna och började tycka att det här började bli lite mer som en skräckfilm..

-För en stund sen, svarade jag och drog in henne i en omfamning.

 

Personalerna kom tillbaka några minuter senare och försäkrade oss om att allt var okej.

Både jag och Selena pustade ut och reste oss. Utanför alla fönster så stod det massvis med fans som skrek mitt namn.

Dörrarna verkade vara låsta, och vi var tydligen fast här inne..

 

 

Selenas perspektiv:

 

-Jaha.. Är vi fast här hela dagen, eller ska vi släppa ut dig bland fansen så att jag kan smita förbi och springa till mig filmning..? frågade jag retsamt och la en hand på midjan. Justin blängde på mig och började tänka.

-Det var ett skämt! utbrast jag och rufsade till honom i håret, vilket fick fansen att skrika ännu vildare.

-Ursäkta om jag avbryter, men ni kan ta bakvägen. Om ni skulle vilja det? Eller, tja.. Om den inte är blockerad av fans, det vill säga, mumlade en av personalerna och la handen under hakan.

Vi följde hennes exempel och lyckades precis ta oss ut till bilen när fansen hade märkt att vi inte längre var inne på McDonald’s.

 

Justin gasade på och bilen började rulla ut på motorvägen. Han sneglade på mig några gång och log snett.

-Vadå? frågade jag och bet mig löst i läppen. Jag vände blicken mot honom och lät huvudet vila på ryggstödet.

-Inget, svarade Justin och fuktade sina läppar. Hans blick växlade mellan mig och bilvägen en stund, innan den helt fastnade på vägen.

 

-Framme, suckade Justin och gjorde en ledsen min. Jag flinade mot honom och la en hand bakom hans varma nacke. Jag drog honom närmare mig och kysste honom intensivt på läpparna.

-Hur ska jag klara mig utan dig? suckade han igen och masserade min rygg. Jag log mot honom och fuktade mina läppar.

-Du klarar det, jag ringer sen! sa jag stöttande och öppnade bildörren.

-Visst, svarade Justin ironiskt och himlade med ögonen. Jag klev ur bilen och log mot honom, innan jag sen började gå emot den stora lokalen där vi skulle filma idag.



Del 67 - Part 2! Vad tycker ni? :) Hur känns det för er, med tanke på att novellen snart är slut? :(♥
2012-05-18 ♥ 16:55:33
29

You & Me forever - Del 67 - Part 1

Previously:


Att höra Justin säga att han älskade mig var obeskrivligt. Plus att han hade friat. Till mig. Mig! Men i hans värld, så fanns det så mycket mer att uppleva!

På tanke på att vi skulle gifta oss, så fick jag upp minnen från någon vecka sen. Ryan.. När han hade kommit in till mig i turnébussen och gett mig den där dumma dagboken som hade förstört allt! Och sen, hur han sakta böjde sig fram och kysste mig.

Bordet jag berätta det för Justin? Innan det var för sent, när vi har gift oss, så kan jag inte berätta det. Det skulle knäcka honom totalt. Han skulle falla ihop och gråta då..

-------------

Selenas perspektiv:

 

(Lyssna medan du läser..)

 

-Justin, det är en sak som jag vill ta upp, sa jag och harklade mig. Jag satte mig upp i soffan och lutade mig tillbaka. Jag drog efter andan och undvek hans blick. Om några sekunder så skulle hans leende försvinna, dem fina hasselbruna ögonen skulle bli fulla av tårar..

-Ja, vadå? frågade han nyfiket och gav mig ett leende.

-Jo, jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här.., men när vi var på turnébussen.. på turnén.. så liksom.. det hände lite saker där.. mellan mig och Ryan.., fick jag ur mig och svalde hårt. Justin harklade sig och spärrade upp blicken på mig.

-”Det hände lite saker”? Vadå för saker? Vad är det du säger?

Hans röst var allvarlig och han lät irriterad.

-Han kysste mig! svarade jag kort och såg i ögonvrån hur Justin’s ögon snabbt gick från brun färg till röd.

Han la händerna för pannan, utan att släppa blicken om mig.

-Så du menar att du och en av mina bästa vänner har hånglat med varandra?!

-Nej! Han kysste mig, det var bara det. Inget mer hände! Jag lovar..

Justin såg ut att börja gråta, och jag la försiktigt min hand på hans axel. Men han föste snabbt bort den och reste sen upp.

-Ursäkta mig, sa han irriterat och började gå ifrån mig. Några sekunder senare så hördes en dörr smällas igen, och nu var det jag som grät.

 

Men kände ändå lite stolthet i mig själv, jag hade tagit mod till att berätta det för honom. Annars så skulle jag behöva hålla det hemligt och låssas som ingenting. Och om inte jag skulle berätta det, så skulle säkert Ryan ha gjort det. Dem är ju trotts allt bästa vänner.

Jag torkade bort tårarna och drog in snoret i näsan. Jag skulle inte bryta ihop, inte nu. Det är såhär ett normalt förhållande är, eller?

 

 

Justin’s perspektiv:

 

Jag var knäckt. Helt knäckt! Hur kunde Ryan och Selena göra så där mot mig? Ärligt!? Dem vet ju båda två att jag också har känslor. Jag är en människa! Fast för sig, dem kanske inte brydde sig ett skit. Kanske trodde dem att jag inte heller skulle bry mig.. Att jag skulle vara stark ändå, visa att jag var en man. Men nej, inte om sånna här saker!

 

Plötsligt slog det mig, jag hade ju inte varit helt ärlig mot Selena.. När jag hade smsat med ”henne”. Jag fuktade mina läppar och bet mig löst i läppen. Hur skulle jag göra nu? Jag ville verkligen inte förlora Selena.. Speciellt inte efter något sånt här! Jag torkade snabbt bort tårarna som föll ner för kinden och bet ihop tänderna. Kindbenen värkte och ögonen brände.

 

Jag tog ett djupt andetag och gick snabbt bort mot toaletten och låste snabbt låsen bakom mig.

Jag lät det kalla vattnet från kranen snabbt svalka av mitt varma ansikte innan jag snabbt torkade det torrt så att det blev varmt. Jag fuktade mina läppar lite snabbt innan jag gav mig själv en allvarlig blick in i spegeln. Jag tog ett djupt andetag igen och låste upp dörren.

 

Jag gick bort till Selena som låg kvar i sofforna. Hon låg raklång på mage och huvudet var begravt i en ljusrosa stor kudde.

-He-j-j.., sa jag och drog ut lite på ”j”:et. Med en snabb rörelse så tittade hon upp på mig. Hon verkade också ha gråtit..

-Hej, svarade hon och satte sig upp i soffan med kudden i famnen. Hennes mörkgråa tröja åkte ner för axel och hon drog snabbt upp den.

-Hur är det? frågade hon vänligt innan jag hade hunnit säga något. Jag harklade mig snabbt och tvekade. Hur var det verkligen, Justin?

-Bättre.. Jag blev lite chockad bara, svarade jag stelt och gick och satte mig i andra änden av soffan. Där jag hade suttit förut..

Selena nickade kort och fäste blicken på mina ögon. Skulle jag titta in i hennes ögon? Många tankar kom upp i huvudet, och jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Så jag tittade ner på mina händer och började rulla tummarna. Herregud Justin, vad omogen du är!

 

(Lyssna medan du läser.. - Om den andra låten inte har spelat klart, så får du välja vilken låt du vill lyssna på!)

 

Vi satt tysta en stund innan Selena bröt tystnaden. Den var verkligen pinsam..

-Så, det är okej mellan oss? frågade hon försiktigt och kliade sig nervöst i hårbotten.

Jag tittade snabbt upp på henne och nickade sen.

-Det är okej, svarade jag svagt och pressade verkligen fram ett leende. Ingen del i kroppen hade någon lust att le egentligen, den ville bara fråga rätt ut hur allt gick till i detalj. Hur Ryans blick hade sett ut. Hur länge deras kyss hade hållit på. Om hon hade gillat den. Herregud, tänk om hon hade gillat den..

 

Selenas perspektiv:

 

Jag lät handen falla ner i knän och tittade försiktigt upp på Justin. Hans leende var både stelt, nervöst och tillgjort. Jag visste det, det var en av dem sakerna som han inte kunde dölja för mig.

Sakta, så flyttade jag mig närmare honom. En centimeter åt gången. För att det inte skulle synas allt för bra att jag kom närmare honom.

Fast han verkade märka det. Hans leende blev lite större och han fnös till.

-Kom här, sa han med sin ”normala” röst och drog mig närmare honom. Jag la en hand på hans bröst innan jag gjorde en snabbt reflex och några sekunder senare så hamnade den på hans nacke istället.

Han drog in mig i en omfamning som höll på länge. Hakan hade jag vilat mot hans axel. Den var hård, men bekväm. Jag slöt sakta ögonen och kände hans lugnt genom att röra vid honom. En sån underbar kille.. På tusentals sätt!

 

Justin släppte sakta greppet om mig och tittade in i mina ögon en stund. Sen växlade hans blick mellan mina ögon och läppar, och jag förstod precis vad han ville.

Min hand hamnade på hans nacke igen, och våra läppar pressade mot varandras. Justin la sig ner i soffan med mig över honom, och kyssarna blev allt mer vildare och vildare f ör varje minut.

Inte långt senare så åkte tröjorna av, sen byxorna, och sist underkläderna. Justin flinade stort mot mig och kysste mig i en intensiv kyss.

Jag andades snabbt och flåsade nästan mitt i ansiktet på Justin, men han brydde sig inte. Vilket som också var bra!

-Du är otrolig, stönade han snabbt och log belåtet. En rysning slank igenom mig innan jag började kyssa honom mjukt på halsen och ner till nyckelbenet.

 

Justin’s perspektiv:

 

Fyrtio minuter senare så var vi både uppe på springande ben. Selena hade gjort ett försök till att baka, men det hade gått åt skogen. Bakelsen, vad det nu var, kunde men inte se. Både för att den var bränd, och för att hon var kass på att baka. Ingen förolämpning, bara sanning..

 

-Förlåt, förlåt, förlåt.., mumlade hon och la båda händerna panikslaget på huvudet.

Larmet hade gått, och hotellrummet var fullt av personal som jobbade här. Jag fuktade mina läppar och svalde hårt. Nu blev det pinsamt...

 

En kvart senare så hade alla gått, och jag och Selena blev ensamma kvar.

-Phu! Det där var nästan lite läskigt, sa hon stressat och pustade ut.

-Att ditt bakvärk nästan brann upp? frågade jag retsamt och brast ut i skratt.

Hon spärrade upp blicken mot mig och la en hand på midjan. Hon putade med läpparna och sträckte ut tungan åt mig. Det fick mig att skratta ännu mer.

-Var inte så tuff, cooling! skrattade jag och gjorde ”tummen upp”.




 

Kan själv inte förstå att novellen snart tar slut.. Gillar att skriva den, och sen få era fina kommentarer.

Men det har varit en underbar "resa", och jag hoppas att ni läsare stannar och läser nästa novell också! :D

Men vad tycker ni om det här kapitlet? Jag vet att det inte hände så mycket, men jag ska försöka få in mer drama och andra saker i del 67 - part 2 ! :D♥

2012-05-17 ♥ 19:20:30
22

You & Me forever - Del 66

Previously:


-Du? frågade han. Jag hoppade några glädjeskutt innan jag stannade upp för att svara på hans fråga.

-Japp, svarade jag och flåsade.

-Grattis älskling! Jag visste att du skulle få den, sa han glatt och harklade sig. Jag log stort och nickade. Även om han inte såg att jag gjorde det.

-Tack, hihi. Jag kommer om 10 minuter, sa jag och la på.

Jag sprang bort mot busshållsplatsen och såg att bussen var på väg.

I morgon, så skulle vi börja filma!

-----------------

Justins perspektiv:

 

-I close my eyes and I can see a better day, I close my eyes and I pray, (ooh) I pray, I pray ,I close my eyes and pray, sjöng och och avslutade sedan låten. Jag vinkade ut till fansen och gjorde ett peace tecken innan jag sprang ner från scenen. Jag möttes av Scooter och log belåtet.

-Jättebra! log han och visade tummen upp. Jag nickade kort och gav honom ett leende. Min blick åkte genom rummet och fastnade sen på Selena som stod mot en vägg och applåderade. Hennes blick var fäst på mig och jag log stort emot henne.

-Hey! sa jag glatt och drog in henne i en kärleksfull omfamning. Jag kysste henne ömt på nacken innan jag släppte henne.

-Du var otrolig, sa hon och fällde en glädjetår. Mitt leende växte jag och fuktade mina läppar.

-Ni får prata mer sen, ni ska upp på scen om tre minuter igen! Då börjar vi med Down to Earth! ropade Usher en bit ifrån oss innan jag hann svara Selena.

-Kom, sa jag stressat och drog med mig Selena bort mot det lilla omklädningsrummet. Jag hade valt matchande kläder till henne tidigare idag.

-Här, sätt på dig det här! sa jag och gav henne kläderna. Hon tog tacksamt emot dem och började byta om. Jag gjorde detsamma, och var klar efter någon minut bara.

 

-Jag tar den, sa Chaz snabbt och tog min vattenflaska ifrån mig. Jag gav honom en chockad blick och gjorde en sur min. Men han bara skakade bort det med ett leende. Efter det förste han iväg mig och Selena upp på scen, och man kunde se hur obekväm och nervös Selena har inför att gå upp på scen.

Jag tog vänligt hennes hand och kramade om den hårt. Jag minns hur det var på min första konsert..

 

 

Selenas perspektiv:

 

-Du var jätteduktig! sa Justin och kysste mig passionerat mitt på läpparna. Fjärilarna dök upp i magen, igen. Dem hade gjort det mycket under den senaste tiden.

Justin avbröt kyssen efter några sekunder och masserade sakta min nacke. Jag log milt mot honom och fuktade mina läppar några gånger. Ju mer jag fuktade dem, desto torrare blev det.. Av någon konstig anledning.

 

Vi gick in på det stora hotellet och upp till våran hotellrum. Rummet luktade fortfarande lavendel, men nu också en svag lukt av Justin parfym, someday.

 

Jag bokstavligt hoppade ner i sängen och somnade nästan direkt. Efter en jobbig, men även underbar dag.

I morgon skulle jag spela in min första film, någonsin. Det skulle bli otroligt nervöst, men också jätteroligt!

 

 

Justin’s perspektiv:

 

Jag klev ut från den ångerfulla duschen och vred handduken kring midjan. Håret torkade jag lite snabbt med en annan, mycket mindre handduk.

Speglarna var igendimmade, så att jag behövde dra med handen över dem för att se mig själv. Små, lila påsar hade lagt sig under ögonen och tröttheten föll över mig.

Jag satte på kranen och blötte ner ansiktet med kallare vatten än vad det fanns i duschen. Det var uppfriskande och jag blev genast lite piggare.

 

Jag satte på mig en svart t-shirt och ett par tunna mjukisbyxor innan jag gick till köket. Jag öppnade frysen och tog ut en Ben&Jerry’s. Det var faktiskt lite underligt, att dem hade glass i frysen på ett hotell...

 

Jag slog mig ner i soffan och la upp fötterna på bordet. Sen började jag gräva lite i glassen och stoppade in sked efter sked i munnen.

Glassen var god, inte den bästa jag någonsin ätit, men helt okej!

 

Jag ställde det tomma glasspaket på bordet och sträckte mig efter fjärkontrollen. Jag klickade på någon knappar, och till min stora förväntning så sattes verkligen teven på.

Ett fransk konstigt program slutade precis, och eftertexten rullade snabbt ner över teveskärmen.

Efter programmet så skulle nyheterna börja.

 

Det kom upp en kvinna i trettiofemårs åldern på skärmen, och sekunderna efter så börjades bilder på mig och Selena komma upp. Jag suckade högt och blev lite arg. Menade dem allvar? Bilder på oss, på dem franska nyheterna?!

Jag stängde snabbt av teven och suckade igen. Jag beslöt mig för att gå och lägga mig. Det fanns inget annat vettigt att göra, plus att klockan precis hade passerat midnatt.

Jag gick bort mot den tomma Ben&Jerry’s paketet och slängde den i sopporna. Efter det gick jag in i sovrummet. Taklampan var släckt, så Selena sov förmodligen.

Jag smög igenom rummet och drog av mjukisbyxorna och tröjan vid sängkanten och hoppade upp i sängen.

Jag vände mig mot Selena och kysste henne mjukt på kinden, sen la jag mig till rätta och stirrade på klockan tills jag somnade.

 

 

Selenas perspektiv:

 

Att spela in en film var tufft, men jag hade bestämt mig själv för att klara det! Justin klarade ju av att bli fotad hela tiden, så varför skulle inte jag klara av att bli filmad under några timmar bara? Jag gjorde det ju frivilligt dessutom!

 

-Äh, gör vad du vill! Jag bryr mig inte, svarade jag kaxigt och stampade med dem höga klackskorna i golvet. Jag försökte undvika kamerorna så mycket som möjligt, eftersom dem gav mig svettningar.

-Åh, bryt! ropade filmregissören, som tydligen var Batchon. Alla började applådera lite kort innan Batchon höjde ett finger för att få dem tysta.

Han kom fram till mig och började posera lite lätt.

-Det blir bättre om du gör så här, sa han och låssades som om han var jag.

-Äh, gör vad du vill! Jag bryr mig inte, upprepade han och försökte imitera min röst. Jag tittade imponerat på honom och nickade efter varje punkt han tog upp.

 

När man väl visste hur man skulle göra, så gick det mycket lättare. Jag blev mer avslappnad med tiden, och var inte så rädd att göra fel längre. Men jo, det var ganska pinsamt att göra fel...

 

 

Justin’s perspektiv:

 

Det knackade på dörren in till studion, och Kenny for upp från soffan och gick bort och öppnade. Usher och jag fick ögonkontakt under några sekunder, innan vi både vände bort blicken mot dörren för att se vem det var som kom.

 

-Hej, hörde en välbekant röst bort ifrån dörren och efter det som kom ett skratt.

Jag tvekade lite, vem kunde det vara? Rösten och skrattet kändes verkligen bekant, jag hade det på tungan..

Jag avbröt mina funderingar när jag såg vem det var som kom. Demi Lovato.

-Hej! sa jag glatt och gick fram till henne. Jag gav henne en varm kram och räckte sen fram handen.

-Härligt att se dig igen! sa hon därefter och log så att man kunde se hennes klar vita tänder. Dem bländade mig under några sekunder, innan hennes leende gick från med tänderna till utan. Mycket finare!

-Så, vad gör du här? frågade jag nervöst jag kliade mig i hårbotten.

-Vi skulle ju gå ut och käka lunch tillsammans? Eller, var inte det idag? frågade han stressat och tittade på Scooter som satt bakom mig. Han reste sig upp och gick fram till oss.

-Jo, det var idag ni skulle göra det! Jag glömde säga det till dig, bro’! svarade Scooter och harklade sig mörkt.

Jag nickade kort och ryckte på axlarna. Varför inte?

 

Vi gick bort mot en fin nybyggt restaurang. Namnet var för svårt att uttala, men något med ”Skandivably...”, och sen något annat komplicerat franskt namn.

Vi gick in i den stora entrén och beställde ett bord för två. En kypare visade oss genast vägen bort till bordet och jag tittade nervös ut över den stora lokalen. Utanför fönstren så kunna man se hur paparazzi’s smygfotade hela tiden. Eftersom både Demi och jag var kända, så var det inte så konstigt.

-Så, vad gör du här då? frågade Demi glatt när vi hade satt oss på stolarna vid bordet.

-Jo du, jag hade en stor konsert här igår. Sen så har min flickvän fått en roll i någon film, så hon spelar in den här, svarade jag och log emot henne. Hon besvarade leendet genom att ge mig ett glänsande leende tillbaka. Den vita tänderna visades igen, men bländade mig inte lika mycket den här gången. Vilket var bra!

-Nejmen, Gud så roligt! Själv är jag här och spelar in mitt nya album!

-Spelar du också in ett nytt album? Jag glömde säga det, jag gör också det! Believe, du vet?

 

Vårt samtal höll på länge. Demi var verkligen stöttande, ärlig, glad och extremt rolig!

Några timmar senare så var vi tvungna att gå, på grund av att klockan hade blivit så mycket så att restaurangen skulle stänga.

-Men vi ses väl någon annan gång? frågade Demi och stannade upp utanför restaurangen.

-Absolut! Vi får boka in någon snart, svarade jag milt och log brett.

-Toppen! sa hon och kramade om mig. Kramen höll på längre, i tio sekunder kanske. Minst!

-Vi ses, sa hon och pussade mig lätt på kinden. Med dem ordet så hade hon lämnat mig.

Jag tittade snabbt efter henne och drog jackan tätare kring kroppen. Paparazzi’s hade kommit fram igen, så jag fick skynda mig till studion, med dem i släptåg.

 

 

Selenas perspektiv:

 

-Du var otrolig! utbrast Batchon och klappade hastigt med händerna. Jag log milt och rodnade, framför kamerorna.

-Tack, svarade jag med min pipiga röst och tittade generat ner på golvet.

-Vi har nästan spelat in halva filmen, på en dag! Det är otroligt! Du är otrolig! Gah! Det har aldrig hänt förut, aldrig! sa han och verkade överlycklig.

Mitt leende blev större, och jag fick äntligen gå hem för dagen. Egentligen var det inte direkt dag längre, klockan hade nyss passerat sju, så Justin borde nog stå i köket på hotellet och laga någon god mat just nu.

 

Jag gick med snabba steg bort mot busshållsplatsen och hoppade på bussen som kom direkt. Bussresan var inte speciellt lång. Fem minuter kanske.

 

Jag klev av bussen och började gå mot hotellet. En frisk vind passerade mig och jag andades in den friska luften. Underbart.

Jag öppnade den stora porten in till hotellet och bad om nycklarna i disken.

Sen sprang jag upp för dem långa trapporna.

När jag kom till vårt hotellrum så låste jag snabbt upp och kastade av mig skorna och jackan på golvet. Jag sprang in i rummet och precis vad jag misstänkte, Justin stod i köket med sitt fåniga förklädde. Det luktade kladdkaka, så förmodligen så hade han bakat det.

-Hej! sa jag glatt och hoppade upp i hans famn. Han gjorde snabbt en insatts till att fånga mig.

-Hej! Ska du skrämmas? frågade han retsamt och drog med slickepotten över min näsa så att jag blev full av choklad.

 

Sen sprang jag upp för dem långa trapporna.

När jag kom till vårt hotellrum så låste jag snabbt upp och kastade av mig skorna och jackan på golvet. Jag sprang in i rummet och precis vad jag misstänkte, Justin stod i köket med sitt fåniga förklädde. Det luktade kladdkaka, så förmodligen så hade han bakat det.

-Hej! sa jag glatt och hoppade upp i hans famn. Han gjorde snabbt en insatts till att fånga mig.

-Hej! Ska du skrämmas? frågade han retsamt och drog med slickepotten över min näsa så att jag blev full av choklad.

 

 

 

Vi satt i soffan och tittade på en romantisk komedi, som vi tydligen skulle ha sett på för några dagar sen. Fast vi gjorde tydligen något annat istället..

Egentligen satt vi inte riktigt i soffan, jag låg raklång med huvudet i Justins knä, och han satt med fötterna på bordet och lekte med några hårslingor från mitt hår.

-Jag älskar dig så himla mycket, viskade Justin sexigt i mitt öra helt plötsligt. Jag vände blicken från teven och upp på honom.

-Jag älskar dig också, riktigt mycket! svarade jag och bet mig löst i läppen.

 

Att höra Justin säga att han älskade mig var obeskrivligt. Plus att han hade friat. Till mig. Mig! Men i hans värld, så fanns det så mycket mer att uppleva!

På tanke på att vi skulle gifta oss, så fick jag upp minnen från någon vecka sen. Ryan.. När han hade kommit in till mig i turnébussen och gett mig den där dumma dagboken som hade förstört allt! Och sen, hur han sakta böjde sig fram och kysste mig.

Bordet jag berätta det för Justin? Innan det var för sent, när vi har gift oss, så kan jag inte berätta det. Det skulle knäcka honom totalt. Han skulle falla ihop och gråta då..



Extra långt! Vad säger ni om det? :D♥ Och vad kommer hända nu då ? Kommer Selena berätta för Justin eller inte? :O Kommentera gärna vad du tror ;)  När tycker ni del 67 ska komma?
Glöm inte att du kan gilla bloggen på Facebook genom att klicka HÄR :)
2012-05-16 ♥ 17:58:54
27

You & Me forever - Del 65

Previously:


Polismännen kom in med deras tunga kläder och stampade kängor och gick fram till Jack. Dem greppade tag om hans händer och satte på honom handbojar. Sen förde dem bort honom. En av polismännen stannade framför mig. Han såg på mig att jag inte var fransk, och därför började han prata engelska.

-Vi skickar ett brev till dig! En kallelse på att du ska vara med i ett polisförhör, som ett vittne! sa han med en grov röst. Jag nickade kort och tittade oroligt bort mot polisbilen. Dem föste in Jack i den och åkte sen iväg. Vad skulle hända nu?

---------------

Justin’s perspektiv:

 

-Superbra! Du är redo! utbrast Usher och dunkade mig lätt i ryggen. Jag log belåtet och satte mig ner, jag lutade mig mot väggen och fiskade upp mobilen från fickan.

-Justin, ropade Scooter efter en stund. Jag tittade upp från mobilen och såg honom stå framför mig.

-Vadå?

-Vi vill att du ska öva lite till. Innan du säger något, så vet vi att du redan har gjort det en massa gånger. Men du ska ha din största konsert någonsin, så du måste! sa han och sträckte ut handen. Jag tog emot den och reste mig upp.

Öva, öva, öva ....

 

 

Selenas perspektiv:

 

Jag kom in i den stora salen där jag skulle provspela. Det var inte så många där. Kanske att det kunde vara runt femtio pers?

En man i fyrtioårs åldern kom fram till mig och räckte fram sin hand. Jag tog vänligt emot den och han kramade om den hårt.

-Välkommen! Jag är Batchon Rubix, och du är.. ? sa han med mörk röst och borstade bort damm från sin kavaj.

-Selena, svarade jag glatt och studerade honom noga. Lång, mörkt hår, klarblåa ögon, stubb och runda glasögon.

Han hade en penna i ett fast grepp i handen och var beredd att skriva något på ett papper.

-Åh, är det du? frågade han och petade upp sina glasögon som hade åkt ner till näsan. Jag nickade kort och bet mig löst i läppen.

-Vad roligt! Du är nummer 54. Dem där borta kommer att ropa upp ditt nummer när det är din tur. Och där borta kommer du att få byta om till ett par andra kläder, om du skulle vilja det. Resten av lokalen är till för att samla krafter och göra sig beredd, sa han och petade på olika platser.

Jag nickade igen och han gav mig ett stor lapp där det stod 54 på. Efter det gick han vidare till nästan person och gav dem nummer.

Jag svalade hårt och gick bort mot ett hörn. Där satte jag mig ner och skrev ett sms till Justin.

 

Hej, hur är det? Precis kommit in till provspelningen, är nervös. Blev lite knas på bussen också, berättar sen. Lycka till på konserten, kommer dit sen! Puss /S

 

Jag tvekade lite, skulle jag skicka det? Var det verkligen bra att han fick veta om vad som hände på bussen?

Jag skakade lätt på huvudet för att få bort tankarna. Jag klickade på ‘skicka’ och satte mig ner, lutad mot väggen.

 

Med tiden så kom det fler in i lokalen, och det blev extremt varm.

-51, nummer 51! hörde det ur högtalarna. Ungefär en minut senare så stod en liten tjej uppe på scenen och sa sina repliker. Replikerna stod på en tavla framför scenen.

Hon verkade nervös, men klarade det ganska bra! Vilket fick mig att bli ännu mer nervös.

När hon var klar så applåderade nästan alla. Både dem som väljer ut vem som ska få rollen, och alla andra som ska provspela.

 

När nummer 52 skulle gå upp så pep till det till i min mobil. Jag tog upp den i handen och såg att det var ett sms, från Justin. Jag sken upp i ett leende och klickade upp smset.

 

Hej älskling! Det kommer gå bra, jag lovar! Konserten kommer gå bra, så länge du är med. Saknar dig, babe. /J

 

Jag läste smset några gånger och log större för varje gång. Nu var det bara att ta till sig hans ord, att det skulle gå bra!

 

-54, nummer 54! hördes det från högtalarna. Jag tittade chockat upp och stoppade ner mobilen i jackfickan som låg på golvet.

Med darriga ben så gick jag upp på scenen och började läsa dem nya replikerna som visades på tavlan. Jag gjorde rörelser till dem, och försöka leva mig in i rollen.

 

 

Justins perspektiv:

 

-Den här vill jag ha när jag sjunger Pray, sa jag och pekade på en lila tröja. Mama Jan nickade kort och hängde upp den på en galge tillsammans med dem vita byxorna.

-Ehm, Justin.. Vi har ett liten problem, sa Scooter allvarligt efter en stund.

-Jaha, vadå? frågade jag och tittade oroligt på honom.

-Fansen vill att du ska sjunga ”Down To Earth”, men eftersom du och Selena har skrivit den tillsammans så måste hon också vara med och uppträda.. Och hon var väl på någon .. Ja, vart hon nu är. Tror du att hon hinner komma till konserten?

Jag tvekade lite och bet mig hårt i läppen. Selena...

-Jag återkommer, svarade jag kort och drog upp mobilen ur byxfickan. Skulle jag ringa eller smsa?

 

Jag beslöt mig för att smsa. Om jag skulle ringa så kanske jag skulle störa, mitt under inspelningen, och det vore ju inte så bra!

 

Hej sötnos! Hur går det? Tänker på dig ;) Såhär ligger det till, vi ska sjunga Down To Earth, och jag klarar det inte ensam. Så du måste komma hit, om du kan. Har du lust att ringa när du är klar? Skulle underlätta ganska mycket, puss. /J

 

Jag klickade på ”skicka” och tittade upp på Scooter’s allvarliga ansikte.

-Hon kanske ringer sen, sa jag kort och reste mig upp.

 

Timmarna gick, träningen blev hårdare, och konserten närmade sig. Nu var det bara en timme och fyrtiofem minuter kvar tills konserten skulle börja. Nervositet tog över kroppen och benen blev skakiga.

Jag tittade ut genom fönstret, och såg att det redan var fans på plats. En söt tjej i en hög tofs fick syn på mig och skrek någonting. Det hördes inte  in, men man märkte det.

Några tjejer runt omkring henne följde hennes blick och fick syn på mig. Dem sprang så långt dem kunde fram till mig, men kom ändå inte så långt.

Jag vinkade glatt och drog sen igen en gardin så att dem inte såg mig längre.

 

 

Selenas perspektiv:

 

Jag slog snabbt in Justin’s nummer och drog upp dragkedjan på jackan.

Han svarade efter några signaler bara.

-Gissa vem som fick rollen?! utbrast jag glatt innan han ens hade hunnit säga något.

-Du? frågade han. Jag hoppade några glädjeskutt innan jag stannade upp för att svara på hans fråga.

-Japp, svarade jag och flåsade.

-Grattis älskling! Jag visste att du skulle få den, sa han glatt och harklade sig. Jag log stort och nickade. Även om han inte såg att jag gjorde det.

-Tack, hihi. Jag kommer om 10 minuter, sa jag och la på.

Jag sprang bort mot busshållsplatsen och såg att bussen var på väg.

I morgon, så skulle vi börja filma!




WOOOOHO, andra kapitlet idag! Vad tycker ni? :D♥
Tack för era söta kommentarer, dem gör min dag! :') Fortsätt att kommentera, så kommer det fler kapitel ! :D♥
2012-05-15 ♥ 21:03:03
12

You & Me forever - Del 64

Previously:


Vi gick ut från flygplanet när några flygvärdinnor hade sagt att det var okej. Justin tog min hand försiktigt och vi trängde oss igenom folkmassan och bort mot en silvrig liten BMW.

Innan vi åkte, så vinkade Justin hastigt till sina fans. Själv så log jag bara mot dem. Rädd att dem skulle hata mig. Man vet ju aldrig..

-Paris, här kommer vi! hojtade Justin glatt när vi rullade in på vägen.

----------------

Selenas perspektiv:

 

Vi gick in i en liten lägenhet mitt i Paris. Lägenheten luktade lavendel och såg allmänt mysig ut. Inte jättelyxig som den förra var, men helt okej!

-Vad fint! log jag när jag hade gått runt i alla rum och studerat dem noga.

-Javisst, kom hit! sa Justin lyckligt och vinkade dit mig. Han stod på balkongen och tittade ut över utsikten.

-Åååh, sa jag glatt och kände hur han la armen kring min midja.

Utsikten var fantastisk. Den var över eiffeltornet och små lysande hus.

-Otroligt, viskade Justin i mitt öra och kysste mig ömt på pannan.

 

Mobilen vibrerade i fickan och jag tog snabbt upp den. Mitt leende försvann helt när jag såg vem det var som ringde. Jack. Det var en chock också. Han hatade väl mig? Eller?

-He-ej, svarade jag i telefonen och lät allmänt nere. Jack harklade sig och man hörde hur han tog ett nytt andetag.

-Förlåt för allt! Men jag gillar verkligen dig, jag blev arg bara. Kan du förlåta mig?

Han pratade snabbt, och var förmodligen stressad och nervös inför mitt svar. Men skulle jag verkligen förlåta honom? Efter allt han gjort. Då kanske det händer igen.

Han hade redan fått sin andra chans. Men han tog den inte.

-Varför ska jag göra det? sa jag prövandes och bet mig löst i läppen. Var jag smart som frågade det?

 

 

Justins perspektiv:

 

-Älskling! Det är mat nu! ropade jag glatt och stängde av plattan på spisen. Jag hade gjort min specialitet, lasagne.

Jag gick in i den nya sovrummet på hotellet och såg Selena ligga och gråta. Ögonen var rödsprängda och kinderna såg klibbiga ut.

-Herregud! Vad har hänt? for det ur mig och jag drog in henne i en omfamning.

-Jack ringde... stönade hon och tårarna rann snabbt ner för hennes kinder. Jag la handen på hennes rygg och drog den upp och ner.

-Vad sa han? frågade jag försiktigt och torkade bort en tår från hennes kind.

 

Hon började berätta. Allt från början. Att dem hade träffat varandra på busshållsplatsen. Att dem gick på hans skolbal tillsammans. Allt det hade pratat med om varandra. Allt mässande. Allt.

När hon slutligen var klar så var jag mållös. Helt mållös. Hur kunde hon hålla det hemligt för mig? Under så här lång tid dessutom! Fast för sig så hade ju inte jag heller varit helt ärlig. På tanke om allt smsande...

 

 

Selenas perspektiv:

 

-Hejdå, du kommer klara det galant! sa Justin milt och kysste mig mitt på läpparna. Jag besvarade kyssen och kände hur varm jag blev inombords.

-Vi får väl hoppas det! Lycka till med konserten, jag kommer titta på den och finnas där, svarade jag och pressade fram ett leende.

-Bäst för dig! sa han retsamt och bet sig i läppen.

Jag flinade till och gick ner för dem långa trapporna igen.

 

När jag kom ut från hotellet så fick jag springa till busshållsplatsen, eftersom bussen redan stod där när jag kom.

När jag hade klivit på bussen så upptäckte jag det. Jag hade inget busskort..

-Ehm, ursäkta mig. Men jag har inget busskort som är giltigt här i Frankrike, sa jag på engelska och hoppades på att busschauffören kunde engelska.

Som tur var så kunde han det. Fast ganska dåligt.

 

Jag hade fått betala med sms-biljett.

När jag gick lite längre in i bussen så såg jag en person som jag tydligt kände igen. Jack. Jag stannade mitt i bussen och stirrade på honom - som stirrade allvarligt tillbaka på mig.

-Vad är det du vill?!

Jag skrek nästan. Men det klart! Hur kunde han veta att jag var i Frankrike? Just det! Justin kanske hade Twittrat om det..

-Vadå? Får jag inte ta min semester här eller!? skrek han tillbaka och började gå fram till mig.

Sekunderna senare så tog han ett hårt grepp om min arm och jag kände hans andedräkt mot min kind.

-Släpp mig! sa jag allvarligt och vände bort huvudet från honom. Aldrig mer skulle jag se honom i ögonen!

En gammal dam verkade ha hört vårt lilla ”samtal”. För hon gick fram till oss och la en hand på Jack’s axel.

-Om den här söta lilla flickan vill att du ska släppa honom, så får du göra det! sa hon med en pipig röst. Hon pratade svenska.

Jag log tacksamt mot henne och drog mig ur Jack’s grepp. Armen var röd, och lite svullen.

I ögonvrån så såg jag hur Jack slog till damen mitt i huvudet. Vilket fick henne att ramla, och slå huvudet i golvet. Hårt.

 

Busschauffören hade sett nästan allt i backspeglarna, och stannade nu bussen.

-Pojk, vad i hela fröjden gör du?! utbrast han i dålig engelska och gick fram till oss.

Jack gjorde ett försök till att slå till honom också, men han misslyckades. Busschauffören var skicklig.

 

Jag såg hur en man tog upp sin mobil mot örat och började prata. Hans mun rörde sig fort, men jag kunde inte höra vad han sa. Franska.. Det språket som ja g tyckte var svårast i grundskolan, men även så valde jag det när jag började sexan.

 

Några minuter senare så kom både polisen och ambulansen. Minuterna  kändes som dem längsta och värstas i helt mitt liv.

Några ambulansmän rusade in i bussen och tog med sig den gamla damen på en bår. Dem sprang med den bort mot ambulansbilen och gjorde nog allt dem kunde för att rädda hennes liv.

 

Polismännen kom in med deras tunga kläder och stampade kängor och gick fram till Jack. Dem greppade tag om hans händer och satte på honom handbojar. Sen förde dem bort honom. En av polismännen stannade framför mig. Han såg på mig att jag inte var fransk, och därför började han prata engelska.

-Vi skickar ett brev till dig! En kallelse på att du ska vara med i ett polisförhör, som ett vittne! sa han med en grov röst. Jag nickade kort och tittade oroligt bort mot polisbilen. Dem föste in Jack i den och åkte sen iväg. Vad skulle hända nu?



 


Ja, vad skulle hända nu? Kommer Jack hamna i fängelse, kanske? Och hur kommer det bli med provspelningen? Vad tror ni? Kommentera♥

Om ni vill gilla sidan på Facebook, så kan ni klicka HÄÄÄÄR , där kommer jag att skriva när varje kapitel kommer ut, och eventuellt ordna tävlingar osv. Skulle vara extremt roligt om ni gillar den :)♥


2012-05-15 ♥ 12:11:41
31

You & Me forever - Del 63

Previously:


-Ledsen för att jag är sen! sa jag snabbt till Scooter innan jag ens hade kommit in i studion. Han gav mig en irriterande blick och schasade in mig i studion.

-Börja sjunga Boyfriend nu! Fokusera! sa Scooter allvarligt och klickade på en massa knappar.

--------------

 

Justin’s perspektiv:

 

När jag hade sjungit klart låten, plus en massa andra låtar, så hade klockan dragit sig mot halv fyra.

-Jag sticker nu, ropade jag glatt över studion och drog upp dragkedjan på jackan igen. Jag fick ett ”okej” tillbaka.

Luften ute var svalkande. Men ganska så skön.

Kvällen hade jag planerat med att packa, eftersom vi skulle åka runt klockan tolv i natt.

Jag drog upp mobilen ur fickan och såg att Selena hade ringt. Jag ringde snabbt tillbaka och väntade på att hon skulle svara.

-Hej, svarade Selena glatt och man kunde höra hur en bil åkte förbi henne.

-Hej! Du hade ringt? sa jag och log för mig själv. Det kändes underbart att få höra hennes röst.

-Ja, jag tänkte bara höra när du skulle komma, svarade hon lugnt och jag kunde se framför mig hur leendet växte.

-Jag kommer om tio minuter, vi ses då! Puss, sa jag och la på.

 

Jag små sprang lite för att komma hem lite snabbare. Vilket som också var ganska härligt, att springa alltså. Det var länge sen.

Sex-sju minuter senare så var jag äntligen hemma. Det hade blivit mörkare ute, men det var fortfarande varmt.

 

-Hallå? ropade jag när jag hade kommit innanför dörren. Jag höll i mig i väggen och knöt upp rosetten på skorna. Jag tog av mig dem och la in dem mot väggen. Efter det så hängde jag upp jackan på en av krokarna och gick in till köket där jag hittade Selena.

-Hej, är du redan här? fnittrade Selena och reste sig upp. Hon höll på med ett projekt till att göra middag. Köttfärssås och spagetti. En av mina favoriträtter.

-Japp! Vad gott det luktar, sa jag och drog in luften i näsan. Underbart.

-Du, jag har en sak till dig! sa hon snabbt och sprang iväg till hallen. Det hördes lite prassel och en dragkedja som åkte upp och ner. Några sekunder senare så kom hon tillbaka med ett smycke i handen.

-Här, sa hon och räckte över det till mig. Jag tog emot det och studerade det noga. Det var ett halvt hjärta, och på den så stod det ”Selena” med en fin skrift.

-Jättefint! log jag och satte på mig det. Nu hade jag två halsband. Det som jag nyss fick, och en bricka där det stod vilket blodgrupp jag var i.

Jag tittade ner på Selenas hals, hon hade ett likadant hjärta. Fast det stod mitt namn på den.

 

Vi satte oss vid bordet och började äta när maten var klar. Den luktade underbart och smakade inte så dumt heller.

-Hur har du lärt dig att laga det här så bra? frågade jag imponerat och tryckte in gaffeln i munnen. Till svar fick jag bara en fnissning.

 

.

 

-Då sticker vi! sa Kenny glatt och starta motorn. Vi rullade ut på bilvägen och var på väg mot flygplatsen. För att sen åka till Frankrike.

-Är du nervös? frågade jag Selena och tog hennes hand. Jag masserade den försiktigt och fuktade mina läppar.

-Lite, sa hon och tog ett djupt andetag.

-Det verkar så, flinade jag och kysste henne mjukt på kinden. Hon bet sig löst i läppen och slog mig på armen.

 

 

Selenas perspektiv:

 

-Framme! ropade Kenny glatt. Lite för glatt faktiskt.

Jag tittade ut genom fönstret. Det var mörkt, men som tur var så var det ett xx-antal utebelysningar ute.

 

Vi gick ut från bilen och fram till flygplanet. Kenny och Alex tog våra väskor och packade ner dem i ett speciellt ”fack” på ena sidan av flygplanet.

Justin och jag gick in först, och satte oss i mitten. Jag fick sitta längst in, precis som alla andra gånger.

Efter oss så kom alla andra i Justins crew, dem satte sig bakom oss.

 

-Bara fyra timmar kvar! sa Justin positivt och gav mig ett leende. Jag nickade som svar och lutade mig tillbaka i stolen. Fast kan kan nog inte kalla det stol precis, det var som en blandning mellan en stol och en soffa. Egentligen som vilket annat flygplan på helst.

 

Jag flätade samman våra fingrar och log tillbaka mot honom. Hans leende smittade av sig så lätt.

 

.

 

-”Vi landar om fem minuter. Sätt på er era säkerhetsbälten ordentligt nu! Jag upprepar, vi landar om fem minuter!”, sa en irriterande och ljus röst genom högtalarna på flygplanet.

Justin tittade oroligt på mig medan han knäppte fast sig själv.

-Det är lugnt! Jag har suttit i ett flygplan förut, när det har landat!, sa ag lugnande och gav Justin en mild blick.

Han pustade ut och drog med fingret över min hand.

 

Flygplanet skakade riktigt rejält i några sekunder. Sen var vi på marken. Härligt!

 

Vi gick ut från flygplanet när några flygvärdinnor hade sagt att det var okej. Justin tog min hand försiktigt och vi trängde oss igenom folkmassan och bort mot en silvrig liten BMW.

Innan vi åkte, så vinkade Justin hastigt till sina fans. Själv så log jag bara mot dem. Rädd att dem skulle hata mig. Man vet ju aldrig..

-Paris, här kommer vi! hojtade Justin glatt när vi rullade in på vägen.




 

Vill ni ha ett till kapitel idag? Då är det bara att kommentera, så kanske jag hinner skriva klart det! :)♥

Om ni vill gilla sidan på Facebook, så kan ni klicka HÄÄÄÄR , där kommer jag att skriva när varje kapitel kommer ut, och eventuellt ordna tävlingar osv. Skulle vara extremt roligt om ni gillar den :)♥

2012-05-14 ♥ 15:02:51
23

You & Me forever - Del 62

Previously:



Jag smög in i sovrummet och gick fram till Selenas sida av sängen. Små susningar lämnade hennes mun, och hon var otroligt gullig när hon sov.

-Selena? viskade jag och la handen på hennes bara axel. Hon ryckte till lite lätt, men öppnade inte ögonen. Jag skakade om axeln lite, men hon vaknade fortfarande inte.

-----------------

Justin’s perspektiv:

 

Selena öppnade sakta ögonen och gäspade stort.

-Hej, sa jag och nuddade hennes varma, mjuka kind.

-Jag tänkte att vi kanske kunde se på en film, sa jag därefter och log mot henne. Hon besvarade leendet med en nickning och satte sig upp i sängen.

-Toppen! Då ses vi vid soffgruppen om fem minuter, om det är okej för dig? frågade jag och gick bort till dörröppningen. Hon nickade igen och sträckte på sig.

-Sötnos! flinade jag och tittade åt hennes håll. Hon avbröt snabbt sin gäspning och stirrade ut i mörkret efter mig.

-Justi-in! Kom hit, sa hon bestämt och fnissade. Jag gick snabbt fram till henne och satte mig på sängkanten.

-Ja? frågade jag och flätade våra fingrar. Hon bet sig i läppen och växlade med blicken mellan mina ögon och läppar.

Hon la handen backen min nacke och drog mig tätt intill henne. Hon pressade sina läppar mot mina i en passionerad kyss. Ett pirr dök upp i magen, och jag vägrade att släppa henne nu.

Jag la händerna på hennes rygg och kysste henne ner mot halsen och sen nyckelbenet. Hon fnissade lite och tog ett nytt grepp om min nacke.

Sakta, så knuffade jag ner oss båda i sängen så att jag låg över henne. Hon drog av min t-shirt och flinade mot mig.

-Är du säker? mumlade jag och andades häftigt.

-Ja, svarade Selena. Sekunderna där på var i igång.

Njutningen spred sig direkt, och sättet hon rörde på sig var otroligt.

 

Selenas perspektiv:

 

Efter några minuter så var vi utmattade båda två. Justin stönade högt och la sig ner bredvid mig. Han la armen över min mage innan han slöt ögonen.

Jag kände själv hur ögonlocket blev tyngre och hur svetten började rinna längst ryggraden.

 

Nästa morgon vaknade jag tidigt. Jag sneglade mot Justin som låg på högra sidan om mig. Han sov, helnaken.

Klockan på vänstra sidan om mig visade 08.39. Så det var helt normalt att Justin sov, eftersom han inte alls var morgonpigg dem dagarna han verkligen kunde sova ut.

 

Jag klev sakta upp ur sängen, rädd för att vecka honom.

Täcket som låg på golvet lade jag snabbt upp i sängen och strök det över hans nakna kropp.

Efter det så sprang jag snabbt in på toaletten och sköljde ansiktet det i varma vattnet. Det var uppfriskande och härligt!

Jag hoppade in i duschen direkt, eftersom jag inte hade några kläder på mig.

Jag höjde temperaturen till 40 grader innan jag blötte ner håret. Vattnet blev varmare för varje sekund och rann snabbt ner för kroppen.

Jag öppnade schampoflaskan och började schamponera håret.

 

När jag hade tvättat av mig ordentligt så virkade jag en handduk kring mig och klev ut från duschen. Luften utanför var kallare, men helt okej.

 

Jag gick fram till spegeln och stirrande på min spegelbild en stund innan jag öppnade dörren och gick tillbaka till sovrummet. Justin hade vaknat, och satt och spelade Draw Something på mobilen. Det hörde man på ljudet.

-Godmorgon älskling, sa Justin flörtigt och tittade upp på mig. Jag log mot honom och nickade ”detsamma”.

Jag gick bort mot byron där jag hade packat upp alla mina kläder. Ganska onödigt egentligen, eftersom vi ska åka till Frankrike i kväll. Frankrike, filmen, Paris, kärlekens stad. Med världens finaste.

-Jag tänkte göra lite frukost, vad är du sugen på? frågade Justin och låste mobilen. Han la den på nattygsbordet och reste sig upp. När han hade kommit upp i stående position så tittade jag åt andra hållet, för att inte fastna med blicken på hans lilla privata sak.

-Omelett? frågade jag, som svar, och öppnade den översta lådan på byron. Jag drog upp en fin tunika som var vit. Sen öppnade jag den andra lådan och tog fram ett par mörka jeans från Hollister.

-Självklart! Det fixar jag! svarade Justin och drog på sig ett par boxers. Efter det så gick han ut från rummet med ett par mjukisbyxor i famnen.

 

Jag satte på mig mina kläder och gick in på toaletten och sminkade mig. Foundation, puder, mascara, ögonskugga och lite glittrigt, rosa läppstift.

 

 

Justin’s perspektiv:

 

Jag knäckte äggen i stekpannan och rörde om lite lätt. Efter det hällde jag i en nypa socker och lät det stekas helt själv.

Medan så gjorde jag i ordning två stora jordgubbs smoothies och hällde upp det i två glas.

När jag vände mig om så såg jag Selena stå och beundra mina smoothies. Hon var verkligen vacker..

-Fint! sa hon glatt och leendet blev genast större på hennes läppar.

-Äsch, svarade jag och skakade på huvudet. Jag la ner glasen på bordet och gjorde det sista på omeletten.

Selena gick och satte sig vid bordet och smakade på sin smoothie.

-Jättegott också! sa hon belåtet. Jag flinade och tog åt mig berömmen. Vad är bättre än att få beröm?

 

-Jäklar.., utbrast jag och tittade chockat på klockan som visade 09.40. Jag skulle vara i studion om tjugo minuter! Och det tar tio minuter att åka dit, minst.

Jag sprang bort mot sovrummet och ryckte åt mig en mörkgrå tröja som jag snabbt satte på mig. Sen sprang jag in i badrummet och borsta tänderna.

-Vart ska du? ropade Selena från köket samtidigt som jag spottade ut resterna efter tandkrämen när jag hade borstat.

-Till studion! Jag ska ju spela in idag.., ropade jag tillbaka och gick med snabba och långa steg bort mot hallen. Jag hoppade i dem svarta, höga Conversen och knöt dem i två slarviga klutar. Jag såg att Selena kom fram till mig medan jag drog upp dragkedjan på jackan.

-Vi ses i kväll! Jag la lite pengar på bordet inne i köket, om du skulle gå ut och shoppa inför provspelningen i morgon, sa jag snabbt och kysste henne passionerat på läpparna. Jag ville verkligen inte sluta, men jag avbröt kyssen ändå.

-Tack, du är bäst! sa Selena innan jag öppnade dörren och bokstavligt sprang ner för alla trappor.

När jag kom ner så såg jag Kenny sitta i den svarta bilen och vänta.

-Du är sen grabben! sa han allvarligt när jag hoppade in i den.

-Jag vet, sorry. Men det var en nödsituation..., svarade jag och knäppte fast mitt bälte.

-Vadå nödsituation? Du är Justin Bieber, det finns inga nödsituationer! utbrast Kenny, lika allvarligt som förut.

-Äsch, sa jag och viftade med handen. Bara inte Scooter skulle bli arg nu..

 

 

Selenas perspektiv:

 

Jag ställde ner det uppdruckna glaset i diskmaskinen och såg pengarna Justin hade lagt på bordet. Det måste ha varit runt tio tusen kronor, minst. Fast för sig så kanske det är lite för honom, eftersom han har grymt mycket pengar!

 

Jag stoppade ner pengarna i plånboken och satte på mig mina skor. Jacken struntade jag i.

Jag öppnade dörren och gick ut. Jag låste efter mig och gick sedan ner för den långa trapporna. När jag till slut var nere så gick jag ut från den stora entrén och fortsatte bort mot högtorget.

Här hittade jag inte speciellt bra, men allt löser sig med en smartphone.

 

Jag gick inte i några affären som fanns hemma i Sverige också. H&M, Lindex, och några fler. Jag blev faktiskt lite chockad när jag såg att dem var här i Spanien också.

 

Jag hittade en jättefin rosa tröja, en blå armlös tröja, två koftor, vars den ene var lila, och den andra grå. Och sen två jeans. Ena paret var mörkblåa, och det andra svarta. Riktigt snyggt faktiskt! Speciellt tillsammans med tröjorna!

 

Jag gick till kassan och betalade för allt. Som tur var det så kostade allt under 500, så jag hade extremt mycket kvar!

 

Efter att ha köpt kläderna på H&M så gick jag in på en liten smyckesbutik. Dem hade ett ställe där man kunde göra egna designade smycken, vilket fick min uppmärksamhet direkt.

-Hej! sa en ljus röst som verkade driva hela ”göra-egna-designade-smycken-stället”.

-Hej! svarade jag vänligt tillbaka och sneglade över listorna där det stod hur man kunde göra.

-Jag skulle vilja designa ett halsband, sa jag glatt och la ner påsarna på golvet.

-Vad roligt! Du kommer då få ett hjärta som du får välja vad det ska stå på. Det kan antagligen vara som ett kompishjärta med två namn på, eller vad som helst annat!

-Åh, det låter roligt! Skulle jag kunna få ett sånt där det står ”Justin och Selena” på? frågade jag intresserat och log emot henne. Hon nickade ivrigt och började fingra på ett halsband.

 

 

Justin’s perspektiv:

 

-Ledsen för att jag är sen! sa jag snabbt till Scooter innan jag ens hade kommit in i studion. Han gav mig en irriterande blick och schasade in mig i studion.

-Börja sjunga Boyfriend nu! Fokusera! sa Scooter allvarligt och klickade på en massa knappar.




Om ni vill gilla sidan på Facebook, så kan ni klicka HÄÄÄÄR , där kommer jag att skriva när varje kapitel kommer ut, och eventuellt ordna tävlingar osv. Skulle vara extremt roligt om ni gillar den :)♥

 


2012-05-12 ♥ 22:02:01
26

You & Me forever - Del 61

Previously:


Medicin skåpet.. Vart finns det? Jag öppnade nästan alla lådor och skåp innan jag hittade alvedonen. Jag stoppade en i munnen och lät den smälta på tungan. Resten av dem stoppade jag in i skåpet.

Precis när jag skulle gå ut från köket och bort på sofforna igen så mötte jag Justin. Halvnaken. Bara i en handduk kring midjan.

-Wow, sa jag snabbt och backade några steg. Han bet sig löst i läppen och tittade ner på sina fötter. Generad? Yes!

---------------

Justin’s perspektiv:

 

Jag tittade upp på Selena och mötte hennes osäkra blick. Skit, hon kanske trodde att jag inte gillade henne längre... Vad skulle jag göra för att få henne att ”lita” på mig?

-Kom här, sa jag prövandes och omfamnade henne i en kram. Jag kramade osäkert om mig och log lite smått.

Jag hade rätt hela tiden, jag skulle inte ha sagt något till henne. Jag hade sabbat allt.

Selena drog sig sakta ur min omfamningen och tittade chockat på mig i några sekunder.

-Det är vad hon tycker, jag tycker tvärtom! Jag älskar dig! mumlade jag och mötte hennes ögon.

Hon nickade smått och gav mig en kram igen. Efter det så gick vi och gjorde en genensam middag, eftersom vi hade gått innan maten hade kommit inne på restaurangen.

Det fick mig att tänka på mamma, Pattie. Hade hon blivit ledsen för att jag skrek på henne? Ja, förmodligen.

 

-Har det hänt något? frågade Selena försiktigt och tittade underligt på mig. Jag skakade bort tankarna i huvudet och bet mig löst i läppen.

-Nej, det är bra, svarade jag och tog en tugga av kycklingen som låg på min tallrik. Jag svalade det med lite vatten och började äta salladen. Salladsdressingen var verkligen jättegod!

 

Någon minut senare så började Selenas mobil vibrera på bordet. Okänt nummer.

-Jag ska nog ta det.., sa Selena fundersamt och tog upp mobilen i handen. Jag nickade instämmande och log smått.

-Gör det du, sa jag i samma sekund som hon reste sig upp. Hon små sprang i väg från köket och verkade redan ha svarat.

Jaha, undra hur länge som kommer vara borta nu...

 

 

Selenas perspektiv:

 

-Det är Selena, svarade jag i telefon och slog mig ner i soffan. Jag hörde små röster i bakgrunden från andra änden.

-Hallå! Hej! Det är Batchon Rubix, från ABC´s företag! Minns du mig? skrattade mannen som hade svarat. Batchon Rubix... Just det! Han som ville att jag skulle provspela för den där filmen!

-Hej! Det klart att jag minns dig! flinade jag och log brett. Även om jag visste att han inte såg det.

-Härligt! Vi ska ju provspela om två dagar, på fredag alltså. Jag ville bara påminna dig om att du ska vara i Frankrike då! sa Batchon Rubix med en lite mörkare röst. Jag harklade mig snabbt innan jag nickade.

-Självklart! Jag är där då.. Men vart? Alltså, finns det någon adress eller nåt?

-Kom till scenskolan ABC i City!

-Absolut! svarade jag och hoppade upp för soffan.

-Bra, då säger vi så! Tjingeling!

Samtalet avbröts och det blev svårt att andas. Jag kanske skulle få vara med i en film! En film! Jag!

 

Jag skuttade tillbaka till Justin med ett stort leende på läpparna. Han tittade chockat upp på mig, och hans leende blev större - hans med.

-Tjena, skrattade jag och kysste honom passionerat mitt på läpparna. Fjärilarna i magen dök upp och livet kändes helt perfekt!

-Nejmen hej! log han och drog sin hand över min rygg. Jag fnissade till och satte mig på min plats igen.

-Nå, vem var det som ringde? frågade Justin och tog en klunk av sitt vatten.

-Batchon Rubix, han från företaget ABC. Det var han som ringde förut och frågade om jag var intresserad vad att vara med i filmen. Han ringde bara för att påminna mig om att jag ska vara i Frankrike på fredag, svarade jag och tog en bit av min kyckling.

-Men det låter ju toppen! Du kan ju ta en liten shoppingrunda i morgon, medan jag är och spelar in i studion! Så kan vi åka med flyget bort till Frankrike redan i kväll. Egentligen ska ju jag ha konsert där på fredag, samtidigt som du är på provspelningen.., mumlade han och la ner glaset på bordet.

 

Efter maten så var jag så pass trött så att jag kände för att gå och lägga mig. Så det var exakt det jag gjorde!

-Godnatt, ropade jag till Justin som hade satt sig vid teven, igen.

-Godnatt älskling! ropade han tillbaka.

Jag log lite för mig själv. Allt kändes på topp just nu! Om provspelningen går bra, så kommer mitt liv förändrats helt! Jag kommer vara skådespelare, ha en underbar familj, vara gift med världens finaste kille, ha dem två bästaste bästisarna i hela universum, och kanske till och med några fans. Underbart!

 

 

Justin’s perspektiv:

 

Jag zappade lite mellan kanalerna. Det fanns inget roligt att se på just nu.

Kanske skulle man se på en film? Eller, skulle det verkligen vara så roligt helt ensamt?

 

Jag reste mig upp från soffan och öppnade lådan med alla filmer i. Sakta drog jag fingret över ryggarna på filmerna och studerade dem långsamt. Komedi? Action? En romantisk film? En skräckfilm?

Efter ett långt letande och funderande så hittade jag en film. Det var blandat med romantik, skräck och komedi. Den verkade både intressant och bra, plus att jag aldrig hade sett den tidigare.

 

Jag smög in i sovrummet och gick fram till Selenas sida av sängen. Små susningar lämnade hennes mun, och hon var otroligt gullig när hon sov.

-Selena? viskade jag och la handen på hennes bara axel. Hon ryckte till lite lätt, men öppnade inte ögonen. Jag skakade om axeln lite, men hon vaknade fortfarande inte.




 

Kort igen. Men hinner inte skriva mer i kväll, så kapitel 62 kommer bli längre! jag lovar! :D♥
Om ni vill gilla sidan på Facebook, så kan ni klicka HÄÄÄÄR , där kommer jag att skriva när varje kapitel kommer ut, och eventuellt ordna tävlingar osv. Skulle vara extremt roligt om ni gillar den :)♥
2012-05-11 ♥ 19:57:02
11

You & Me forever - Del 60

Previously:

Pattie gav mig en allvarlig blick precis efter att kyparen hade gått.

-Vadå? frågade jag undrandes och tittade tillbaka på henne.

Jag förstod precis vad hon ville! Hon ville prata ensam med mig.. Såklart!

Jag gav Selena en ursäktande blick och hon förstod direkt vad jag menade.

-Jag ska gå till damernas.., sa hon snabbt och reste sig. Hon riktade in sig mot toaletterna och gick in.

Jag tittade på Pattie igen, hon hade fortfarande den allvarliga blicken mot mina ögon.

-Jag gillar inte iden! Att ni ska gifta er! Det äcklar mig..., svarade hon ogillandes och skakade snabbt på huvudet.

---------------------

Selenas perspektiv:

 

När jag gick ut från toaletten så såg jag Justin stå och skrika åt Pattie. Hon såg oskyldig och bekymrad ut.

Jag sprang snabbt fram till dem och tog ett hårt grepp om Justin’s högerarm.

-Kom! Vi går! sa han argt och bestämt och drog med mig bort till entrén. Jag kunde inte göra något annat än att följa med honom.

Jag tittade snabbt bak på Pattie som hade fullt upp med att torka bort sina tårar. Vad hade Justin sagt egentligen?

 

Justin drog med mig in i limousinen igen. Kenny hade visst stannat den där eftersom han inte orkade köra hem, och sen tillbaka igen.

 

Justin la armarna i kors och stirrade ut genom fönstret hela resan.

Det blev en ganska pinsam tystnad, och jag funderade mycket på vad Justin och Pattie grälade om egentligen. Jag hade aldrig sett Justin såhär arg. Aldrig. Någonsin.

 

-Justin.., mumlade jag och la handen försiktigt på hans arm. Han suckade och tittade bekymrat på mig. Jag mötte hans underbara hasselbruna ögon.

-Vad handlade det där om egentligen? Jag kräver inte att få veta det, men det skulle ju underskatta en massa, sa jag utan att bryta ögonkontakten med honom. Han suckade igen och öppnade munnen för att säga något, men Kenny avbröt honom med att säga att vi var framme.

 

Vi klev ur bilen och tackade för att han hade skjutsat oss.

-Du har jobb i morgon, JB! Klockan 10, i studion! sa Kenny bestämt och körde iväg.

När han hade åkt så kom en massa paparazzis och började fota oss. Alla blixtrar bländade mig och jag kunde knappt se någonting. Som tur var så tog Justin min hand och vi småsprang tillsammans bort mot ingången och gick in. Skönt.

 

När vi hade kommit in i lägenheten så slängde Justin sig på soffan. Han satte på teven och en suck slank ur honom.

Jag log svagt mot honom innan jag gick in på rummet och bytte kom till ett par urtvättade mjukisbyxor och ett slappt linne.

Efter det så gick jag in på toaletten och torkade bort sminket. Det var ganska obekvämt att ha på smink.

 

När jag var klar så gick jag ut i vardagsrummet och slog mig ner bredvid Justin i soffan. Han satte sig upp, från en liggande position.

-Ligg kvar du, sa jag snabbt, men det var redan för sent. Han skakade på huvudet och la armen om min axel. Jag borrade in ansiktet i hans tröja och drog upp hans lukt i näsborrarna. Han luktade så himla gott! En blandning mellan svag mint och hans parfym.

 

Han pussade mig ömt i håret innan jag la ner huvudet i hans knä och la mig raklång i soffan. Han fnös till och sken upp i ett svagt leende. Sekunderna senare hade han börjat leka med mitt hår och redan fastnat  med fingrarna i en tova.

-Smart du är då! skrattade jag retsamt och la handen på hans.

Efter en stund så stod jag inte ut länge, så jag frågade rakt ut vad som hade hänt. Vad han skrek åt Pattie. Vad hon hade sagt till honom innan jag låssades gå på toaletten.

 

 

Justin’s perspektiv:

 

Jag tittade ner på Selena som låg med huvudet på mina knän. Skulle jag berätta? Eller skulle det vara bättre om hon inte fick veta någonting?

-Ehm.. Hon vill .. inte att.. ja, du vet, mumlade jag tyst och vände bort blicken mot teven istället.

-Vadå? Vad ville hon inte? frågade Selena ivrigt och satte sig upp. Hon la benet över det andra och bytte till skräddarposition.

Jag tog ett djupt andetag och funderade lite. Var det verkligen bra om hon fick veta något?

Jag andades ut och vände blicken mot Selena igen. Hennes underbara ögon...

 

-Hon vill tydligen inte att vi ska gifta oss, svarade jag svagt och reste mig från soffan.

Jag tittade ner på Selena - som såg både bekymrad och chockad ut - innan jag gick in på toaletten och låste om.

Vad skulle hon nu tro? Hon kanske trodde att jag inte heller ville att vi skulle gifta oss? Fast.. Det var ju jag som kom med idén. Det var jag som friade! Jag vill ju gifta med med henne! Mer än allt annat..

 

Jag skvätte det kyliga vattnet upp i ansiktet och ryckte åt mig en handduk för att torka bort det där efter.

När jag var klar så tittade jag på min spegelbild i spegeln. Brunt hår. Check. Bruna ögon. Check. Röda och lila påsar under ögonen. Check. Allmänt ful för att vara förkrossad. Check.

 

Jag slängde den lilla handduken på golvet och greppade tag om en större handduk. Den hängde jag bredvid duschen och hoppade själv in i duschen.

Det var skönt när vattnet svalkade ner min varma kropp. Att höra vattendropparna snabbt falla ner till golvet.

 

Efter några minuter så öppnade jag dem varma duschdraperien och ryckte åt mig handduken. Jag fäste den vid midjan och klev ut från duschen. Det blev plötsligt kallt.

 

 

Selenas perspektiv:

 

Jag kände hur tårarna trängde sig fram från ögonen och åkte sakta ner för mina kinder. Dem snuddade vid min mungipa innan dem åkte ner på kuddarna som jag satt på.

Jag hade alltid trott att Pattie var glad över mitt och Justin’s förhållande. Att jag var den perfekta tjejen för honom. Vi hade alltid funnits där för varandra, ända sen vi var små.

 

När jag tänkte efter lite så kanske inte Pattie gillade mig. Fast, varför skulle hon inte göra det? Jag hade alltid varit snäll mot henne i alla dessa år! Jag hade lydigt henne till varje detalj!

 

Jag fiskade upp min mobiltelefon från bakfickan och slog in Stellas nummer. Det fanns ingen annan jag hellre ville prata med! Inte mamma, inte Alva, inte Caroline, inte pappa, absolut inte Jack och ingen, verkligen ingen från skolan!

Jag klickade på ”ring” och väntade på att hon skulle svara. Tårarna fortsatte rinna ner för kinderna, men jag sket i att torka bort dem.

-Välkommen till Telia mobilsvar, abonnenten du söker kan inte ta emot ditt samtal just nu.., hörde det från mobilen. Jag klickade snabbt på ”avsluta” och kastade mobilen hårt till andra sidan soffan.

 

Jag tryckte upp en kudde i ansiktet och lät tårarna rinna. För allt. Justin, Jack, Stella, Pattie.. Allt. Hur livet kunde vara så dåligt ibland!

Jag slöt sakta ögonen och kände hur huvudverken började komma. Jag suckade högt och drog handen under ögonen.

Jag pallade mig upp ur soffan och vingligt bort mot köket. Det var oerhört svårt att gå..

 

Medicin skåpet.. Vart finns det? Jag öppnade nästan alla lådor och skåp innan jag hittade alvedonen. Jag stoppade en i munnen och lät den smälta på tungan. Resten av dem stoppade jag in i skåpet.

Precis när jag skulle gå ut från köket och bort på sofforna igen så mötte jag Justin. Halvnaken. Bara i en handduk kring midjan.

-Wow, sa jag snabbt och backade några steg. Han bet sig löst i läppen och tittade ner på sina fötter. Generad? Yes!


Vad kommer hända nu tror ni? Nu är det inte så många kapitel kvar! :D♥
Skaffat en Facebook sida till bloggen nu! Klicka HÄÄÄÄÄR för att komma till den!
Skulle vara jätteroligt om ni gillade den! Kommer bland annat försöka fixa tävlingar där, skriva när varje del kommer, osv.  :)
Kommentera!♥
2012-05-09 ♥ 18:58:47
21

You & Me forever - Del 59

Previously:

-Äsch! Du tänker för mycket.., mumlade jag för mig själv och slängde väskan över axen.

Jag började gå mot studion där Justin skulle vara. Kvällen skulle nog bli ganska bra ändå.

När jag äntligen var framme så mötte jag Justin vid dörren.

-Hej! sa han snabbt innan han pressade sina läppar mot mina. Fjärilar dök upp i magen och gnistorna dök upp. Justin var underbar, helt underbar.

----------------------

 

Justin’s perspektiv:

 

-Välkommen! flinade jag och avbröt kyssen. Selenas leende växte snabbt och ögonen blev större. Hon kanske aldrig hade sett en studio förut.

-Kom, sa jag och tog hennes hand.

Jag förde oss bort mot den ”riktiga” studion. Där jag spelade in och Scooter, Usher och ett annat antal personer jobbade. Fast just nu var det vara jag, Selena, Scooter, Kenny och Alex här inne.

-Kaka? flinade Kenny och kom fram med ett stort fat med kakor på. Det måste ha varit mer än 15 kakor på det. Minst.

-Nej tack, svarade Selena trevligt samtidigt som jag roffa åt mig en av kakorna. Jag tog den med choklad på. Jag sneglade på Selena som redan verkade ha ångrat att hon inte hade tagit någon kaka. Jag ryckte lätt på axlarna och log lite hemlighetsfullt. Gjort är gjort!

 

.

 

-Är du klar snart? ropade jag igenom badrumsdörren samtidigt som jag hörde att duschen stängdes av.

-Jadå, snart! ropade Selena tillbaka inifrån.

Fem minuter senare så låste hon upp dörren och kom ut med sin utstrålning. Hon var verkligen vacker!

Den långa vita klänningen gick ner en bit över knäna, och passade perfekt tillsammans med hennes make up och hennes vita höga klackskor.

-Vad fin du är! viskade jag i hennes öra och kysste henne mjukt på örsnibben.

-Nej Justin, det är du som är det! skrattade hon och gick ut från badrummet.

-Vi åker om fem minuter! ropade jag efter henne och låste snabbt om badrumsdörren när jag hade gått in. Nu var det bråttom..

 

 

Selenas perspektiv:

 

Jag tog ett djupt andetag och andades in den friska luften. Det luktade nyklippt gräs och grillkorv.

Mörkret hade lagt sig över staden och kylan kröp sakta fram. Fast det var fortfarande så varmt så att jag svettades under armarna. Vilken tur att klänningen är armlös, annars skulle det vara otroligt pinsamt!

 

Jag greppade tag om Justin hand och svalade hårt. Det var nervöst inför att träffa Pattie, även om jag hade gjort det miljoner gånger innan! Vi hade ju till och med varit på semester tillsammans.

 

-Var inte orolig! Det kommer gå bra! sa Justin lugnande som om han hade läst mina tankar. Jag log tacksamt mot honom och nickade.

 

Vi gick ner på gatan och vände på limousinen som skulle komma vilken sekund som helst.

Precis då så kom den!

Justin öppnade dörren åt mig och jag hoppade in. Han satte sig bredvid mig och stängde dörren efter sig.

Rutan framför oss öppnades, och man kunde se vem chauffören var. Kenny. Såklart!

 

Om man tänker efter, så betyder nog Kenny lite mer för Justin en bara en livvakt. Dem beter sig som kompisar. ”Bästa polare”, eller vad nu killar kallas sig vara.

 

Jag åkte bakåt när jag märkte att bilen startade. Snabbt skakade jag av mig mina tankar och log mot Justin som satt bredvid.

-Så..., började han och harklade sig. Jag flinade åt honom, som fick honom att bli orolig och säga ”vadå?”. Jag skakade snabbt på huvudet och tog ett nytt andetag.

-Du behöver inte göra eller säga något tillgjort! Jag känner dig Justin, flinade jag och bet mig nervöst i läppen. Jag gav mig ett snett leende och flätade samman våra fingrar.

 

 

Justin’s perspektiv:

 

-Framme! harklade Kenny sig och började trumma lätt på ratten.

Jag släppte taget om Selenas nacke och avbröt kyssandet.

-Najjs! utbrast jag och vevade ner bilrutan och möttes av blixtrar. Åh, nej..

 

-Undan! Flytta på er! Ge er iväg! sa Kenny bestämt och viftade med händerna som om fotograferna var små hundvalpar.

Han tryckte igenom oss från folkmässan och in på restaurangen. Jag mötte Pattie med blicken, hon satt ensam vid ett bord och såg allmänt uttråkad ut.

-Hej! ropade hon glatt när hon fick syn på oss. Hon reste sig snabbt och sprang fram till mig. Hon gav mig en lång och mjuk fram innan hon släppte taget och kramade om Selena.

 

Vi gick tillsammans bort mot bordet där Pattie hade suttit.

-Så, hur är det med dig nu då? frågade jag vänligt och log mot Pattie. Hon harklade sig och gav både mig och Selena en varsin meny.

-Bara bra tack! Jazzy och Jaxon är små busfrön, och vägrar sova på nätterna. Så jag är riktigt trött just nu! Men annars är det toppen! Hur är det själv, jag menar. Hur är det med er? Är ni fortfarande förälskade i varandra? frågade hon och rodnade lite.

Jag flinade mot henne och vände blicken mot Selena. Hon rodnade också, så gulligt!

-Jadå, Selena är jättegullig! svarade jag utan att bryta ögonkontakten från henne.

Pattie nickade lätt och tittade ner i sin meny.

 

-Vad ska ni ha? frågade kyparen som hade kommit fram till oss.

-49:an! Lax och potatis, med sallad och dressing! svarade Pattie bestämt och åkte upp från sin meny snabbt. Kyparen antecknade och tittade på mig därefter.

-Jag tar älgkött med pommes frittes, och en cola tack! sa jag vänligt och slog ihop menyn.

-Jag har också det! sa Selena snabbt och gav mig ett leende.

Kyparen antecknade det också och gav mig en undrande blick.

-Ursäkta mig, men är inte du Justin Bieber?

Jag suckade tyst och nickade. Autograf? Bild?

-Mina barn älskar dig! utbrast kyparen och slog ut händerna.

-Kan inte du signera blocket? frågade hon sen och gav mig blocket hon hade antecknat i. Hon nickade och tog emot det. Jag skrev ”Justin Bieber” snabbt innan jag räckte tillbaka det. Hon slog tacksamt mot mig innan hon försvann.

 

Pattie gav mig en allvarlig blick precis efter att kyparen hade gått.

-Vadå? frågade jag undrandes och tittade tillbaka på henne.

Jag förstod precis vad hon ville! Hon ville prata ensam med mig.. Såklart!

Jag gav Selena en ursäktande blick och hon förstod direkt vad jag menade.

-Jag ska gå till damernas.., sa hon snabbt och reste sig. Hon riktade in sig mot toaletterna och gick in.

Jag tittade på Pattie igen, hon hade fortfarande den allvarliga blicken mot mina ögon.

-Jag gillar inte iden! Att ni ska gifta er! Det äcklar mig..., svarade hon ogillandes och skakade snabbt på huvudet.



Ojdå! Vad kommer hända nu?! :o KOMMENTERA!♥
Btw, tycker ni att jag ska starta en facebook-sida till bloggen. Där jag skriver när nästa del kommer ut och andra saker omkring bloggen? :D
2012-05-07 ♥ 18:10:46
37

You & Me forever - Del 58

Previously:


Dörren öppnades och Selena kom ut.

-Du ska alltid vara så snabb, sa hon allvarligt och pussade mig på kinden. Sen gick in i vårt rum igen och började att prassla med något.

-Men allvarligt nu, Sel, Selly, Selena, hjärtat, gumman, vad vill du hitta på idag? frågade jag vänligt och gick efter henne.

Hon stannade mitt i sin gest och pekade med pekfingret mot mig.

-Ett, kalla mig aldrig gumman! Det låter .. gammalt! Och två, jag har redan svarat på det: det du vill göra! svarade hon och hoppade upp i min famn.

-Du, bara för att jag har muskler, så betyder inte det att jag orkar bära dig! skojade jag och kände hur hon slog mig hårt på armen. Hon skrattade och omfamnade mig.

----------------

Justin’s perspektiv:

 

Jag satte mig ner i den mjuka soffan och kände hur jag sakta sjönk ner i den. Jag satte mig på nytt, men sjönk ner igen.

-Vilken otroligt oskön soffa du har! flinade jag och log mot Kenny. Han gav mig en ironisk blick och förstod att jag skojade med honom. Mitt andra namn!

-Justin, fokusera! Det är viktigt! avbröt Scooter mig och gav mig en allvarlig blick. Han hade aldrig gett mig den blicken förut..

-Ja, ja! Jag är fokuserad! sa jag och började försvara mig själv. Var jag verkligen fokuserad?

-Ditt album ska vara klart om två veckor! Vi har inte ens kommit till halva! utbrast Scooter panikslaget och slog knytnäven i bordet. Okej, jag var inte fokuserad. Varken fokuserad eller seriös. Men att jobba, vem orkade det?

Selenas perspektiv:

 

-Hej! sa jag och pressade fram ett leende. Jag gav Jack en lätt kram innan jag snabbt drog mig tillbaka igen. Jack svalade hårt innan han la armen runt min midja och vi gick tillsammans in på caféet.

Jag gjorde en äcklad min och pulsen slog fortare när jag såg ett par paparazzi’s. Skulle Justin bli orolig?

 

Jack satte sig ner med en liten duns och gjorde en menad blick på att jag också skulle sätta mig.

Jag satte mig försiktigt ner på stolen framför honom och la ner väskan bredvid.

-Så.., började jag, men tystnade när jag mötte hans blick. Bruna ögon, mörkt hår och läppring.

Han tittade ner på duken på bordet, men kollade upp på mig sen.

-Som jag skrev i smset förut.. jag gillar verkligen dig! Jag vet att det var ganska fegt att skicka ett sms, jag skulle ha ringt eller pratat med dig om det! Men sen jag såg dig och den där Justin så.. Jag blev bara så arg, förlåt! mumlade han tyst och vi såg hur en kypare gick närmare oss.

-Vad vill ni ha? sa kyparen med mjuk röst och drog fram ett litet anteckningsblock ur ficka.

Jag tittade snabbt upp på Jack innan jag gav honom en ursäktande blick.

-Jag måste gå till damernas! sa jag och reste mig. Jack kollade ledsamt på mig innan jag gick iväg.

 

Jag ställde mig framför spegeln och drog upp mobilen ur väskan. Jag slog snabbt in Justin’s nummer innan jag klickade på den gröna knappen. Han svarade efter bara några sekunder.

-Hej sötnos, hur är det? sa han med charmig röst och jag kunde se framför mig hur han log.

-Inte bra! Är på ceféet med Jack, och har panik!

Han avbröt mig med ett ganska högt ljud. Det verkade inte komma från hans mun, utan att något stort ramlade.

-Med Jack? Han som ringde dig förut? Varför f*n är du där med honom? sa Justin allvarligt och jag kände hur det brände till i ögonen. Jag svalade hårt och tog ett nytt andetag.

-Jag tänkte säga upp kontakten med honom, men jag vet inte hur. Justin, jag behöver dig här...

-Säg som det är bara, du klarar det! Men du, jag måste fortsätta jobba nu.. Kommer du till studion efteråt? Pattie kommer i kväll, och jag tänkte att vi tre kunde gå på en restaurang och käka lite, svarade Justin snabbt innan han sa ”puss” och la på.

Jag tog ett djupt andetag innan jag tittade mig i spegeln igen. Den ljusblåa ögonskuggan framhävde verkligen ögonen.

 

Jag gick tillbaka bort mot bordet där Jack satt och väntade med små steg. Här skulle allt ta slut. Han skulle bli förkrossad, jag skulle få dåligt samvete och Justin skulle försöka trösta mig med chokladglass...

 

Justin’s perspektiv:

 

-Då är vi klara! sa Scooter och stängde av sin dator. Jag log belåtet och suckade lättat.

Jag tog tag i mobilen i ett hårt grepp och låste upp den. Ingen missat samtal från Selena, inget sms från Selena. Gick det bra med den där Jack? På något sätt, så avskydde jag honom!

 

Precis då så ringde det i mobilen. Det lös ”Selena” med stora bokstäver och jag klickade snabbt på ”svara”.

-Hej! Undrade precis när du tänkte ringa, flinade jag och lutade mig tillbaka i soffan jag satt i.

-Hej.., suckade hon.

-Har det hänt något? frågade jag stöttade och kunde se framför mig hur hon sakta nickade.

-Jag kan säga såhär: han tog det inte bra, direkt. Jag berättade hur jag kände, och han sa något i stil med, ”jag kan inte fatta att jag gillade dig. Sköt om dig!” med en ganska hårt röst. Sen gick han sin väg.. svarade hon sorgset och suckade djupt.

Jaha, då finns det en till anledning till att inte gilla honom!

-Äsch, bry dig inte om honom! Kom hit, så glömmer vi det. Vi går på restaurangen i kväll, käkar lite där, pratar lite med Pattie och sen åker hem. Vi kan titta någon bra film eller bara mysa lite, sa jag och log stolt åt det jag sa.

-Gärna det. Jag kommer om en kvart, puss! sa hon och la på.

 

 

Selenas perspektiv:

 

Jag tittade bort mot den riktningen som Jack hade gått. Jag kände mig hemsk just nu! Men liksom, vad skulle jag göra? Någon gång skulle vi ändå tappa kontakten med varandra! Men för sig så kanske jag bara skulle skita i honom helt. Men det kunde jag inte nu! Nu kommer han hata mig för alltid.

-Äsch! Du tänker för mycket.., mumlade jag för mig själv och slängde väskan över axen.

Jag började gå mot studion där Justin skulle vara. Kvällen skulle nog bli ganska bra ändå.

När jag äntligen var framme så mötte jag Justin vid dörren.

-Hej! sa han snabbt innan han pressade sina läppar mot mina. Fjärilar dök upp i magen och gnistorna dök upp. Justin var underbar, helt underbar.




Jag vet. Kort. Ledsen för det..
Kanske inte hinner skriva ett till kapitel i morrn, så jag undrar om ni vill ha ett till idag? KOMMENTERA!♥
2012-05-05 ♥ 16:28:40
65

You & Me forever - Del 57

Previously:

Hjärtana åkte runt i magen och jag kunde se framför mig hur det kom upp massor av bilder på Justin och mig. Stranden, vid middag hemma hos mig för några veckor sen, hur han kallsvettades när vi var små och han skulle sova över hos mig, alla fina minnen vi hade haft tillsammans.

Justin och Kenny började snacka om nästa konsert Justin skulle ha. I morgon kväll, igen. Sen skulle han tydligen jobba med nya skrivan, Believe, dagen efter det. Alltså i övermorgon.

Om han ska jobba, vad ska jag göra då? STELLA! Jag måste köpa en present till Stella! I alla fall skicka ett vykort! Shit, hur kunde jag glömma det?!

----------------

Selenas perspektiv:

 

-Godnatt, svarade jag Justin innan jag stängde ögonlocken och hemska tankar kom upp i huvudet. Vad önskar sig Stella egentligen? Just det! Autograf från Justin! Eller vänta, nej. Det låter för.. billigt. För mig då alltså, och för henne. Hon skulle ju kunna få en autograf från honom nästan när som helst.

Hon ska få någon som hon alltid har önskat sig, något som får henne att må bra, något hon vill ha. Inget sms där det stod ”Grattis Stella, på din dag! Ha det så bra”. Det verkar för .. Äsch, hon ska få någon som man kan slå in i ett paket!

Med den tanken i huvudet, så somnade jag.

 

Nästa dag vaknade jag med ett ryck. Jag var svettig på ryggen och hade sparkat av mig hela täcket så att Justin hade fått ”bubbeltäcke”.

Jag satte mig spiktakt upp i sängen och tittade runt mig. Allt var som det skulle. Skönt.

Justin låg på vänstra sidan av mig, och man kunde höra hans lugna, tunga andetag mot kudden.

 

Jag la mig ner på kudden igen och pustade ut. ‘Det var bara en dröm’, tänkte jag för mig själv och flyttade min blick till Justin’s ansikte. Han var verkligen jättesöt!

-Jag älskar dig, viskade jag och kysste honom lätt på halsen. Han ryckte till och öppnade långsamt ögonlocken, och två hasselbruna, helt underbara, ögon dök upp.

Jag la mig ner på min kudde igen och stirrade in i hans ögon. Man såg in så djupt!

-Godmorgon, viskade han mjukt och gäspade stort.

-Godmorgon, viskade jag lyckligt tillbaka och log mot honom. Han gnuggade sig i ögonen och tittade ner på täcket som låg på hans sida.

-Här! sa han och slängde täcket till mig.

-Vad vill du göra idag? frågade han och drog sin hand längst min ryggrad.

-Det du vill göra, såklart! Sötnos, svarade jag och hoppade lite närmare honom. Han fortsatte smeka min rygg och kysste mig med hopbitna läppar. Jag besvarade hans kyss och log stort mot honom.

 

Jag hörde en svag knackning från dörren, och Justin harklade sig snabbt. Han la ena armen över mina axlar och ropade snabbt ”kom in”. I samma sekund så drog han upp täcket lite mer över oss båda.

 

Handtaget rycktes ner och instigandes kom Ryan, i bara shorts. Han kramade om en vit handduk och gav mig en snabbt blick. Lika snabbt som han kollade på mig, kollade han bort från mig.

Jag försökte undvika hans blick och fäste den på Justin’s ansikte istället. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det, men han är verkligen extremt söt.

 

Ryan harklade sig och vände blicken mot Justin.

-Eh, vi tänkte dra ner till stranden. Kenny tänkte att det var bäst att fråga om du också ville följa med. Så, vill du följa med ner till stranden? Du vet, bli brun, sola och bada, käka glass och spana på snygga tjejer!

Han sa ”spana på snygga tjejer” med en liten svagare röst. Jag tittade förskräck på Justin och väntade på att han skulle svara.

Vänta! Ryan hade frågat om Justin ville följa med, men inte jag!? Hur tänkte han egentligen? Att jag skulle sitta här inne, helt ensam och instängd i ett okänt hus i Spanien och stirra in i väggen?

 

Justin gav mig en lugnande blick och fuktade sina läppar. Sen tittade han på Ryan igen och skakade lätt på huvudet.

-Jag tänkte vara lite med Selena på förmiddagen, sen måste jag verkligen jobba, svarade han och kysste mig på hjässan. Jag log stort emot honom och kramade om honom med ena handen.

-Jaha.. okej.., sa Ryan besviket och gav mig en sorgsen blick innan han gick ut och stängde dörren med en smäll efter sig.

 

Jag svalade hårt innan jag satte mig upp bredvid Justin.

-Jag går och tar en dusch, ursäktade jag mig och reste mig upp.

-Ap-ap-ap-ap! sa han snabbt och greppade tag om min handled. Jag vände mig mot honom och satte mig halvt ner på sängkanten.

-Jag väntar fortfarande på min passionerade kyss för morgonen, sa han givmilt och lutade sig fram mot mig.

Jag suckade och skakade på huvudet, sen kysste jag honom lätt och sprang sen in på toaletten.

-Den där var inte passionerad! ropade han efter mig. Jag kunde höra hur han brast ut i skratt innan jag stängde dörren.

 

Jag ställde mig på tå och stirrade på min spegelbild. Om någon skulle fråga om jag var ”naturligt vacker”, så skulle jag kunna svara blixtsnabbt på det!

 

Jag grävde fram min hårborste och började borsta mitt långa, bruna hår. Det hade verkligen kommit jättemånga tovor i natt.

När jag lyckades borsta bort alla tovor så borstade jag snabbt tänderna innan jag hoppade in i duschen.

 

 

Justin’s perspektiv:

 

Jag gäspade stort innan jag reste mig upp. Huvudet kändes ovanligt tungt och jag kände mig ganska hängig. Vad var meningen med den här dagen egentligen? Att vara med Selena, jo, det skulle jag kunna klara. Men att jobba? Usch, inte på humör för det..

 

Jag satte på mig ett par gråa ljusa mjukisbyxor tillsammans med en vit t-shirt. Jag drog med deodoranten två gånger under varje arm. Jag hade alltid en extra deodorant i närheten. Jag menar, det kan ju hända ”olyckor”.

 

Jag gick fram till toaletten och knackade försiktigt på.

-Kom in! hörde jag Selena ropa inifrån. Jag drog sakta ner handtagen och gick in. Det var dimma på alla speglar, och Selena stod med två handdukar. En tätt virkad runt kroppen, och den andra på huvudet för att torka håret.

-Oj, här var det hett! skojade jag och gav henne ett flin. Hon bet sig i läppen och försökte komma på något bra och säga.

-Jag vet, det är jag, sa hon sen och gav mig min efterlängtade passionerade kyss.

Hon gav mig ett leende, och försvann sen ut från toaletten.

 

Jag gick fram till dem igendimmade speglarna och drog lätt med handen över den ena spegeln. Den dimmades snabbt igen och jag gav upp. Jag tog med mig min lilla kam och gick in på rummet, där vi hade en spegel - som inte var dimmig.

 

 

Selenas perspektiv:

 

Jag gick in på rummet och såg att Justin följde efter mig. Jag log lite för mig själv och gick fram till min mobil som låg på min väska. Ett nytt meddelande. Jag klickade upp meddelandet och fick en chock. Det var från Jack.

Jag kollade förskräckligt upp på Justin - som inte visst något. Han mötte mina ögon och kollade oroligt på mig.

-Har det hänt något? frågade han och gick fram till mig. Han la sin hand på min axel, utan att bryta våran ögonkontakt.

-Nejdå! Allt är helt perfekt, svarade jag och klämde fram ett leende. Jack kanske bara hade skrivit att .. Ja, vad skulle han kunna skriva? Vi kände ju inte varandra så bra.

 

Jag öppnade min väska och drog ut ett linne som var blått och rött, och ett par jeansshorts. Jag tog upp det i famnen och gick in med det på toaletten, tillsammans med mobilen som jag kramade om hårt med handen.

Jag låste dörren snabbt och släppte ner kläderna på golvet så att en liten duns hördes.

Jag klickade på ”visa meddelande” på mobilen och chockades till.

Jag läste smset han hade skickat flera gånger. Jag var tvungen att sätta mig ned på toalettlocket för att inte ramla omkull.

Nyheten, den var svårt att ta in!

 

När jag hade suttit nere en stund så klickade jag upp smset igen. Jag läste det högt för mig själv några gånger. Långsamt.

 

Hej, Selena! Jag vet inte hur jag ska säga det här, det är verkligen svårt för mig. Men det är såhär, jag gillar dig. Jättemycket! Ända sen jag såg vid vid busshållsplatsen för första gången.. Mitt hjärta stannade! Ville bara att du skulle veta det. Förväntar mig inte att du ska känna samma sak, men ville bara få det sagt! //Din Jack xoxo

 

 

Justin’s perspektiv:

 

-Selena! Är du klar snart? skrattade jag och knackade på badrumsdörren. Ett rejält suckade fördes inifrån, vilket fick mig att flina till.

Dörren öppnades och Selena kom ut.

-Du ska alltid vara så snabb, sa hon allvarligt och pussade mig på kinden. Sen gick in i vårt rum igen och började att prassla med något.

-Men allvarligt nu, Sel, Selly, Selena, hjärtat, gumman, vad vill du hitta på idag? frågade jag vänligt och gick efter henne.

Hon stannade mitt i sin gest och pekade med pekfingret mot mig.

-Ett, kalla mig aldrig gumman! Det låter .. gammalt! Och två, jag har redan svarat på det: det du vill göra! svarade hon och hoppade upp i min famn.

-Du, bara för att jag har muskler, så betyder inte det att jag orkar bära dig! skojade jag och kände hur hon slog mig hårt på armen. Hon skrattade och omfamnade mig.

2012-05-03 ♥ 16:46:01
10

You & Me forever - Del 56


Previously:


-Vad har jag missat? frågade jag och satte mig i en av fåtöljerna i soffgruppen.

-Ingenting.., sa Selena och skakade på huvudet. Hon gav Chaz en blick och tittade sen på mig.

-Skulle vi göra något? frågade hon sen och kollade ner på sina naglar.

”Tjejer..”, tänkte jag för mig själv. Jag flinade åt tanken innan jag nickade snabbt.

-Ja, gärna! Stranden? Grilla korv? Sitta och prata vid elden? Snacka om hur dålig Chaz är på pingis? frågade jag och gav Chaz en retsam blick när jag sa ”hur dålig Chaz är på pingis”. Chaz gav mig ”bitch-blicken” och gick snabbt fram till mig. Han slog mig hårt på armen innan han gjorde rörelsen ”jag håller ögonen på dig”.

--------------------

Justin’s perspektiv:

 

-Ska vi gå? frågade jag och tog tag i Selenas hand. Hon tittade upp på mig och hennes leende växte snabbt.

Hennes leende var verkligen perfekt! Och inte på tal om ögonen, dem var helt förtrollande! Sen, läpparna, dem var helt underbara.

 

Vi gick ner för den lilla trappan som det bara var tre trappsteg på och började gå i riktningen mot stranden. Kenny hade stannat för att låsa dörren, men Alex gick i baktåg tätt efter oss. Hoppas att det inte var skrikande och galna fans på stranden, eller på väg dit. Då kanske vi skulle behöva vända hem igen.

 

Ryan, Mitch och Chaz följde också med. Dem hade valt att gå med badbyxorna på.

Förmodligen skulle det vara ganska kallt i vattnet, om vi skulle vara hemma i Sverige. Men här, här var det ett helt annat klimat. Så förmodligen skulle det fortfarande vara ganska varmt.

 

När vi var framme så gick vi direkt bort mot grillplatsen där det redan fanns en oanvänd engångsgrill.

-Tror ni att man kan få låna den? skrattade Mitch och slängde sin gråa handduk på sanden.

Kenny nickade hastigt på huvudet och log lite smått.

-Den verkar ju helt övergiven, så, varför inte?

 

Mitch, Chaz och Ryan sprang ner till vattnet och hoppade i direkt. Dem stänkte vatten på varandra och skrattade allt för högt.

 

Det hade redan blivit mörkt, så vi satte igång brasan på en gång. Det tog en liten stund, eftersom vi hade glömt tändstickorna hemma.

 

När vi äntligen hade fått upp en liten brasa så öppnade vi korvpacket och började grilla.

Chaz, Ryan och Mitch hade kommit upp och drog sina handdukar tätt intill sig.

-Burr! Jättekallt! klagade Ryan och började hacka tänder.

 

Mitch brände sin korv, så att den bokstavligt brann. Vi, allihopa, brast ut i skratt innan han till slut fick den att sluta brinna.

-Smidigt då! skrattade Alex och himlade lätt med ögonen.

 

När vi hade ätit klart så föreslog Alex och Kenny att vi skulle gå en promenad. Mitch, Chaz och Ryan hade nickat instämt, men Selena och jag satt kvar. Helt ärligt så hade jag ingen lust att gå på någon promenad, inte just nu i alla fall.

-Vad mysigt det var! sa Selena och hoppade ett stag närmare mig. Vi satt på en hård, stor stock, precis bakom brasan.

Jag la armen över hennes axlar och drog henne närmare mig. Hon fnissade medan jag kysste henne på pannan.

 

-Allvarligt Justin, jag kan inte fatta det! Tänk att vi är förlovade.. Du och jag! Det är helt overkligt.., sa hon helt plötsligt och gäspade stort. Uttråkad?

Jag bet mig i läppen och sneglade ner på henne.

-Overkligt? Varför då? flinade jag och vände blicken mot brasan igen. Hade hon ångrat sig? Ville hon inte?

-Äsch, du vet! Du är liksom.. popstjärna! Världs känd! Alla tjejer gillar dig! Medan jag liksom är en helt vanlig tonåring i sina värsta år.. som ingen gillar. På riktigt, menar jag! Förutom typ mamma, mumlade hon och tittade upp på mig.

Jag skakade på huvudet och tog ett nytt andetag.

-Alla gillar dig! Du är underbar! Hur ska man kunna ogilla dig? svarade jag snällt och la en hårslinga bakom hennes öra.

-Jag är ingen sån där person som varken gillar att prata ut med folk, eller är särskilt bra på det, men jag ska försöka... Hmm, vart ska jag börja? .. Jo! Alla i skolan hatar mig! sa hon och suckade. Jag kollade medlidsamt på henne och skakade på huvudet, igen. Jag fuktade mina läppar och flätade samman våra fingrar.

-Som jag sa, hjärtat, alla gillar dig! viskade jag i hennes öra och gav henne en kram bakifrån. Hon vände sig till mig med ett stort leende på läpparna.

-Ååh, vad skulle jag göra utan dig? hennes leende växte snabbt och hon bet mig lätt i örsnibben.

-Aj! skrattade jag och drog en hand på hennes rygg. Ryggkotorna var nästan vassa.

 

Kenny harklade sig bakom oss, vilket fick oss snabbt att sära på oss.

-Wow, kärlek i luften! skämtade han och satte sig på andra sidan om mig. Han drog till sin korvpacket och tog ut två korvar. Han satte dem snabbt på en grillpinne och började grilla dem.

Det var inte speciellt mycket kvar av elden, bara lite glöd och extremt mycket aska.

Engångsgrillen hade slocknat, för länge sen.

 

 

Selenas perspektiv:

 

Jag satte mig närmare Justin igen. Det hade blivit ganska svalt och fuktigt i luften, nästan kallt.

Justin spred värme, på något sätt. När man kramar honom, så kan man aldrig sluta. Det känns bara fel att göra det. Det blir liksom kallt då, på något sätt. Han är som en drog, något man dras till.

 

Justin log mot mig när han märkte att jag flyttade mig närmare honom. Han la sin högra arm över mina axlar och flätade samman våra fingrar, igen.

Fjärilarna i magen dök upp och gav ifrån sig små, små bubblande hjärtan, inuti mig - såklart.

Hjärtana åkte runt i magen och jag kunde se framför mig hur det kom upp massor av bilder på Justin och mig. Stranden, vid middag hemma hos mig för några veckor sen, hur han kallsvettades när vi var små och han skulle sova över hos mig, alla fina minnen vi hade haft tillsammans.

 

Justin och Kenny började snacka om nästa konsert Justin skulle ha. I morgon kväll, igen. Sen skulle han tydligen jobba med nya skrivan, Believe, dagen efter det. Alltså i övermorgon.

Om han ska jobba, vad ska jag göra då? STELLA! Jag måste köpa en present till Stella! Hon fyller ju år snart! I alla fall skicka ett vykort! Shit, hur kunde jag glömma det?!




 

Vill ni ha kapitel 57 idag? Kommentera i så fall!♥

(Har du något tips om vad nästa novell ska handla om? Skicka gärna ett mejl till mig då, sellyjj@hotmail.com eller skriv en liten kommentar)

2012-05-01 ♥ 16:31:09
14