Alla satte sig vid bordet som mamma precis hade hunnit dukat innan Justin och han familj hade kommit. Till förrätt blev det en honugns melon’s klyfta med en skinkbit på och till varmrätt blev det kyckling och ris. Och till efterrätt blev det glass med jordgubbar och chockland-och-kolasås. Alla verkade gilla det. Speciellt efterrätten.

Jag tittade på Justin och mötte hans blick. Han log och tog en tugga av glassen. Sen gjorde han en liten min.

-Var glassen för kall för min lilla pojke? sa hans mamma och smekte honom över håret.

-Mamma !

-Ja, titta på dem. Vad stora dem har blivit! sa min mamma och fick en litet tår i ögonen. Jag kollade lite konstigt på mamma som såg helt rörd ut som hällst.

-Du har ju fortfarande Stella! sa jag till henne och hon torkade bort tårarna som sakta höll från hennes ögon. Sen slet jag blicken till Stella som verkligen glodde på Justin. Hon piffade snabbt upp håret och tog på läppstift. Sen kollade nästan alla vid bordet på henne. Förutom Jaxon och Jazmyn (Justin’s två syskon, dem var väldigt små och förstod bara lite av vad man sa). Stella blev som galen när Justin tittade på henne. Justin och jag kollade snabbt på varandra och han gav mig värsta blicken.

-Hon är alltid sådär... viskade jag. Justin nickade förstående och sen så började vi diskutera vad jag och Justin tänkte göra när vi skulle gå ut skolan. Justin skulle ju såklart fortsätta hålla på med musik, men jag visste inte alls vad jag hade lust med att jobba med.

 

Efter några timmar så dukade vi av och alla gick till TV:n. Justin’s familj kände sig som hemma här eftersom dem hade varit här vi många gånger förut.

Eftersom det var fredag-kväll så skulle ”Idol” börja om mindre än en timme så kollade vi på  ”Disney Channel” eftersom Jazmyn och Jaxon ville det. Jaxon  och Jazmyn satt bara någon decimeter ifrån TV:n. Medan Justin’s föräldrar satt i mitten och hela soffan bredvid varandra. Min mamma satt bredvid Justin’s mamma på den vänstra sidan och Stella satt på kanten av soffan. Jag och Justin satt bredvid varandra på andra sidan soffan av Stella. Hon hade kollat avundsjukt på mig och Justin hela tiden.

Tiden hade gått väldigt fort idag, nyss var det lunchtid och nu redan kväll.

-Justin? Kan inte du gå och hämta lite popcorn? Och kanske lite chips? frågade min mamma och pekade bort mot köket.

-Jo, visst kan jag det, sa Justin och reste sig. Han gick bort till köket och man hörde hur han började prassla lite med en chipspåse.

-Ehm.. vart har ni skålar? ropade Justin från köket. Stella ställde sig med ett ryck.

-Jag kan hjälpa till, sa hon och började gå mot köket. Men jag stoppade henne.

-Nej Stella, du kan sitta här och titta på filmen. Det är nu prinsessan där ska gifta sig. Jag kan hjälpa honom, sa jag och började gå mot köket. Hon satte sig ner och blängde surt på mig. Jag ryckte på axlarna och fortsatte.

Jag såg Justin och jag pekade på en hylla. Han gick till den och öppnade den försiktigt. Ut tog han en grön skål och la den på diskbänken. Han vände upp-och-ner på påsen så att chipsen hamnade i skålen. Sen kastade han påsen eftersom den var tom och stängde skåpet. Sen vände han sig mot mig.

-Vart finns det popcorn? sa han och smålog mot mig.

-Lilla lådan till höger där nere, sa jag och nickade mot ett skåp.

-Tack, vad skulle jag göra utan dig? sa han och gick till skåpet. Han tog ut popcornen från spåpet och satte dem i mikron.

-Du skulle inte vara här utan mig, sa jag och gick fram till honom. Han skrattade instämmande och kysste mig mjukt. Sen pep det från mikron och Justin gick och stängde av den. Han öppnade dem och det började ryka lite från dem.

-Får jag ställa en fråga?

-Du undrar vart popcorn-skålen är, ellerhur? sa jag och skrattade lite.

-Eh, ja..

-Äsch, jag fixar det, sa jag och log. Sen gick jag fram till ett snurr-skåp och tog fram en popcorn-skål. Jag hällde i popcornen i skålen och ställde den bredvid chipsen.

Jag gick och slängde popcorn påsen och ställde mig framför Justin. Vi skrattade lite och sen tog vi chipsen och popcornen och gick ut till dem andra.

Jag satte mig i soffan där jag hade suttit innan, och Justin ställde sakerna på soffbordet.

-Tack Justin, vad gullig du är, sa mamma och tog ett chips. Justin sa tack och gick och satte sig tätt intill mig.

Justin’s och min mamma kollade lite snabbt på oss och sen vände blicken mot varandra. Men viskade någonting till varandra och sen så vände dem blicken mot TV:n igen.

 

Efter några timmar så var Justin och hans familj tvungna att gå. Jag kollade på klockan som då var 22.47. Jazmyn och Jaxon borde egentligen ha sovit vid den här tiden.

.0px;">Alla vi gick till hallen och vi kramade om varandra och sa hej då. Dem klev ut ur huset och jag kollade när dem lämnade våran lilla väg. När jag gick in till Stella och mamma igen så såg jag att Stella hade börjat gråta.

-Vad har hänt? frågade jag nyfiket.

-Du skämde ut mig inför Justin! Du visste att jag ville ha autograf och ta en bild med honom! skrek kom nästan till mig.

-Äh, nej, det visste jag inte. Och dessutom så vill inte Justin göra det för dig...

-Och hur vet du det?!

-För att jag känner honom såklart!

Stella suckade och gick förbi mig upp på sitt rum. Då kom mamma som höll på att diska.

-Du, jag måste prata med dig! sa hon allvarligt.

-Jaha, om vadå? jag sa och satte mig på en stol som var i köket.

-Jag såg dig i tidningen häromdagen. Med Justin. Inne på sjukhuset.

Jag stelnade till. Det var nog det hon och Justin’s mamma hade viskat om. Att dem trodde att det var något på gång mellan mig och Justin.

-Jag vet vad du försöker säga, så säg det bara..

-Är det något på gång mellan dig och Justin? Jag vill inte vara påkrängande eller så, men jag måste på veta! Det är liksom inte en lek med att vara tillsammans med en kändis. Justin är ju nästan störts i världen. Om ”folk” får reda på att du och han är tillsammans - om ni nu är det - och gör slut någon gång, så kommer folk att börja ogilla dig. Någon kanske till och med dödshotar dig. Det här är allvar!

-Ja, jag fattar det! Men du behöver inte lägga dig i mitt privatliv!

-Privatliv?! Läste du ens den där tidningen?!

Jag suckade och glodde på henne. Hon kollade tillbaka på mig en liten stund, sen suckade hon med och gick tillbaka och diskade.

Jag gick in till mitt rum och kollade mobilen. Ett nytt sms. Yes!. Jag kollade vem det var ifrån. Justin. Jag klickade upp det och läste det. ”Fantastisk kväll vi hade med er. Maten och allt var jättebra! Hoppas vi får komma någon mer gång. Ha en fortsatt trevlig kväll! Kram //Familjen Bieber”. Jag log och läste smset igen. Jag hörde att det plingade på dörren. Jag gick snabbt dit och öppnade dörren, och där stog...

Senare den dagar så var Justin tvungen att åka till AMA (American Music Awards) och fotas tillsammans med massor av andra kändisar där. Han åkte dit tillsammans med gruppen LMFAO i en vit liten bil. Jag fick tyvärr inte följa med.

Istället så satt jag inne på mitt rum och dunkade musik hela kvällen. Innan jag hade gått hem hade jag köpt Justin nya skiva ”Under The Mistletoe”. Så jag satt och lyssnade på den hela kvällen. Sen somnade jag ute på soffan.

Jag vaknade nästa morgon av ett liten ryck. Jag hade drömt en mardröm. När jag öppnade ögonen så såg jag att jag låg på soffan och hade somnat där kvällen innan. Jag satte mig upp och gnuggade mig i ögonen. Sen ställde jag mig upp och gick in i mitt rum. Jag började nynna på några av Justin’s låtar som var med i hans nya album.

Jag satte på min mobil som hade dött eftersom jag inte hade laddat den på länge. Jag letade lite efter mobilladdaren och såg att den låg under skrivbordet. Jag satte mig på knä och kröp ner och hämtade den. Sen satte jag den i ett elutag i ena änden av den, och vi andra änden satte jag i mobilen. Jag hade fått ett sms, av ”Röstbrevlådan”. I det smset stog det: ”Ring röstbrevlådan, du har ett nytt meddelande från numret 070 456 987, som var Justin’s nummer”. Jag klickade in numret till röstbrevlådan och lyssnade på samtalet som Justin hade spelat in. ”Tjena Selena, har precis kommer hit till ”American Music Awards”, än så länge har det gått väldigt bra. Har blivit fotad väldigt mycket och så. Önskar att du var här. Du svarar inte i telefon, har försökt att ringa dig två gånger.. men du kanske inte har hört? Jaja, måste gå nu. Men om du hör det här så kan du väll ringa upp? Det passar bäst om du ringer runt klockan 22.00 eller 23.20. Måste gå nu, något random fans ska intervjua mig nu. Vi ses, bye! Och förresten, det är Justin.. Fall du inte hör de... ”

Det lät ett pip innan en annan röst kom fram ”Mottaget 19.45.29. Du har inga andra meddelanden! Klicka på 1 för att ändra inställningar, klicka på 2 för att ...” Jag la på. Jag orkade inte ändra några inställningar eller nått.

Jag skrattade lite efter att ha hört Justin meddelande. Jag lyssnade på det minst 10 gånger och sen kunde jag det nästan utan till. Eftersom Justin hade skickat det igår kväll så kunde jag inte ringa upp honom nu, han kanske låg och sov eftersom han kom hem 05.00 i morse. Jag kollade på klockan. 07.56. ”Japp, han sover definitivt just nu!” tänkte jag. ”Men han brukar ha sin mobil på ljudlöst, så jag kanske kan skicka ett sms.. ”

Jag började knappa in ett sms och läste det om och o m igen innan jag tillslut klickade på ”Skicka”-knappen. Smset blev såhär ”Hejsan JB, kunde tyvärr inte ringa upp igår. Mobilen dog, hade som vanligt glömt att ladda den. Hoppas det gick bra igår. Tänker på dig, kram

/Selena”

 

Efter det satte jag mig vid datorn, klockan var 08.52, så det var inte så många som var inne. Eftersom klockan var tidigt och att det var sommarlov, så dem flesta var bortresta. Jag kollade snabbt Twitter och sen loggade jag in på Facebook. Jag brukade aldrig på någon hädelse, vänförfrågning eller meddelande. Men nu hade jag fått två vänförfrågningar och tre hädelser. Jag kollade händelserna, den ena var att Amanda hade taggat mig i ett foto. Det var ett sånt där foto där det stog ”Är du taggad här så beskriv mig med 3 ord”. Jag hatade när man blev taggad i sånna. Man får alltid en massa händelser av att folk har kommenterat den’s foto. Jag tog bort mig tagg och kryssade ner fotot. Sen kollade jag på dem andra två händelserna.

När jag  hade kollat dem så klickade jag upp vänförfrågningarna, det var från två personer som verkade bo i Japan typ, dem hade ett väldigt konstigt namn och jag kände inte igen någon av dem. Jag accepterade i alla fall och kollade om dem var online. Det var bara den ena, så jag klickade upp en chatt med henne. ”Hej, vem är du?” skrev jag och väntade på svar. Efter bara någon sekunder skrev hon. ”What?” Hon verkade bara prata Engelska. Jag kollade på hennes profilbild en gång innan jag klickade upp chatten igen och skrev ”Oh hey, who are you?”, jag fick ett svar ganska snabbt den här gången också. ”Hi, I'm Marinella. I am your very big fan.”

Jag kollade på det hon hade skrivit, om och om igen. ”Hur kunde hon vara ett fan av mig? Vad hade jag gjort.. jag är ju inte känd.. ” sa jag tyst. Sen kom jag på det, jag hade ju varit med i tidningen tillsammans med Justin. Jag suckade lite lätt, sen loggade jag ut.

Jag fick lite ont i magen så jag la mig ner på sängen. Jag kollade upp i taket. Efter en liten stund hörde jag en bil svänga in i garaget. Jag ställde mig upp och gick bort till mitt fönster som var i andra änden av rummet. Det var en blå Volvo. En mörkblå Volvo. Ut ur bilen kom en man som såg gammal ut, och en liten flicka som hade någon konstig uniform på sig. Hon såg liten ut och ganska kort ut jämfört med mannen.

Dem gick fram till våran dörr och knackade på. Stella sprang ner med snabba och hårda steg från trappan medan hon ropade ”Jag öppnar”.

Hon öppnade dörren och jag hörde från mitt rum att den lilla flickvän sa någonting med kakförsäljning. Så jag antog att hon skulle sälja kakor och att mannen var hennes pappa. Jag hörde något mummel från Stella, och sen smälldes dörren igen. Hon hade förmodligen sagt nej eftersom hon inte gillar kakor så mycket.

När flickan och mannen gick tillbaka till bilen så kollade jag lite extra på dem. Den där mannen såg väldigt skum ut. Han hade en svart hatt, svara fula äldre skor, svarta byxor och en svart lång kappa på sig. Sen rök han något.. jag visste inte riktigt var det var för något. Men något slag av någon blandning mellan pipa och cigarett. Han såg ut som typ spioner brukar se ut på tv. Han verkade liksom vara över 50 år, och han såg ju nästan typ ut som ett slag av emo. I motsatt till den där lilla flickan. Även om det såg ut som om hon hade uniform på sig, så var hon väldigt färgglad.

Flickan hoppade in i bilen där bak. Innan mannen gick in i bilen så kollade han runt sig. Han tog upp något från fickan, det såg ut att vara en pistol eller något annat vapen. Han riktade det mot flickan, och i nästa sekund hördes ett skrik, och sen.. PANG!

 

Jag ryckte till och vaknade. Jag andades jättesnabbt och fick nästan panik. Jag satte mig upp i sägen och märkte att det hela bara var en dröm. Även det så låg jag och svettades. Jag sprang fort till fönstret för att kolla om någon var där. Det var en mörkblå Volvo. Precis som i min dröm. Det var en man och en liten flicka som satte sig i den, dem verkade glada.  Sen körde bilen ifrån mitt synhåll och ut på motorvägen. Jag började andas lite långsammare när jag såg att flickan levde.

-Stella?!

-Ja?

-Vad sa dem? Dem som kom med bilen? Dem som knackade på?

-Dem ville sälja kakor! Snälla, prata inte med mig nu. Jag skypar faktiskt här, du är pinsam!

-”Jag skypar faktiskt här, du är pinsam!” härmade jag med en ironisk röst.

Jag gick till min garderob och valde ut några kläder jag skulle ha. Sen satte jag på mig dem. Jag gick till min lilla spegeln och kollade mig medan jag satte upp håret i en hög slarvig tofs. Jag hade en rätt slapp outfit. Jag tänkte strunta i smink idag, som jag har gjort dem senaste dagarna också eftersom det är sommar.

Innan jag skulle gå ut ur mitt rum så såg jag att en ny bild svängde in i våran karport. Den var en ganska lång vit bil. Det såg nästan ut som en limousin.

-Mamma? Ska vi få besök? ropade jag från mitt rum medan jag stirrade på bilen.

-Oj, glömde jag säga det? Justin Bieber’s familj kommer på lunch idag, vilket är om 3 timmar.. Nämen oj! Dem ska ju komma om 10 minuter, hur kan klockan redan vara 12.00?! Jag måste skynda mig med maten!

-Jag vill inte stressa dig eller så, men jag  tror dem kommer nu.. om inte vi känner några andra med en stor, lång, vit limousin..

Jag gick snabbt bort till dörren och öppnade den försiktigt. Jag såg att hela hans familj just hade klivit ut från bilen.

-Hejsan Selena, sa hans mamma och kom fram och kramade mig. Sen gick hon in i vårt hus. Likadant med hans två syskon och hans pappa. Sen kom Justin.

-Hej, sa han och kramade om mig, sen kysste han mitt lätt i pannan.

-Hej, hur är de? frågade jag och tog emot hans kram.

-Bra, hur är det själv?

-Bara bra, tack. Kom in, sa jag och både Justin och jag klev in.

Två dagar senare fick Justin åka hem från sjukhuset, men han behövde vila hemma några dagar innan han fick sjunga igen. Alltså behövde han ställa in konserten som skulle vara i morgon, och så kunde han inte åka på turnén.

 

Jag vaknade av att solen lös mig i ögonen och jag upptäckte att jag hade somnat i gårdagens kläder. Jag klev sakta upp och ställde mig framför spegeln. Och precis som förra gången så fick jag en chock.

Jag gick till garderoben och valde några kläder som jag skulle ha idag. Sen gick jag och duschade. När jag hade duschat klart torkade jag mig, satte på mig kläderna och gick ner till köket och åt lite frukost. Jag tog en skål med flingor och mjölk och satte mig vid köksbordet. Precis när jag satte mig så öppnades yttedörren och mamma kom in.

-Godmorgon.

-Godmorgon, vart har du varit? frågade jag och tog en tugga av mina flingor.

-Hämtat tidningen, såg nyss att det står om Justin Bieber i den, vill du läsa? frågade hon och kollade på mig. Jag nickade. Hon kom fram till mig och la tidningen på bordet.

-Jag går och väcker Stella, sa hon och gick upp för trappan. Jag ryckte åt mig tidningen och bläddrade igenom den, och ungefär i mitten av den så stog det om Justin. Det var en bild med. Bilden på Justin och mig inne på sjukhuset. Rubriken lydde ”Justin hånglar med en okänd tjej inne på sjukhuset, vem är tjejen? Ny flickvän?”

Jag läste hela artikeln flera flera gången innan jag kollade på bilden. Jag hade glömt bort det som hände och nu visste typ hela världen om att jag ”känner” Justin.

Det pep till i min mobilen. Jag tog snabbt upp den och såg att det var ett sms. Jag öppnade det och läste.

”OMB! Har du & Justin nått på gång? Avis på dig nu! Låt mig träffa honom någon gång, snälla Selena? Ha en bra dag! Kramizzzar /Amanda”

-Toppen.. sa jag med en ironisk röst och himlade med ögonen. Jag vill inte riktigt bli känd, jag vill ha ett ”normalt” liv. Utan massa paparatziz:s och alla som känner igen en, och autografer och sånt. Jag vill kunna ha lite privatliv liksom, som kändisar inte får.

Jag tittade ner i tidningen igen och kollade på bilden.

-Justin har det ju svårare än dem flesta kändisarna.. sa jag tyst. ”Tror jag i alla fall.. Han är väll stört i världen.. ?”

-Va? Sa du något, Selena? sa mamma som nyss hade kommit ner efter att ha väckt Stella.

-Ehmm, nej. Kan jag få den här tidningen?

-Jag tänkte läsa den... men visst, ta den du.

-Tack! sa jag och sprang till hallen. Jag satte på mig mina skor och en tunn jacka. Jag öppnade dörren och sprang hem till Justin. Han bor i ett stort hus några kilometer bort. Det är inte många alls som vet att han bor där, då skulle det ju komma massor av paparatziz:s och fans. Det är bara jag, Justin, några av hans vänner och hans släkt som vet det. Men det kan vara några fler också.

Jag knackade på och dörren öppnades. Det var Justin’s mamma som öppnade.

-Selena, hej, vad roligt att du är här! sa hon och kramade om mig. Jag kramade henne tillbaka och passade på att kolla in i deras hus under kramen.

-Hej, tackar.. Är Justin hemma?

-Ja, han är där inne och vilar lite, kom in, sa hon och lät mig komma in. Sen tittade hon ut så att det inte stog någon utanför, sen stängde hon dörren och vände sig mot mig.

Jag kollade lite medan jag stog kvar på samma ställe, men jag kunde inte se Justin. Jag kollade bak på hans mamma och hon pekade in på en dörr. Jag följde hennes finger och förstod att det var Justin rum.

Jag gick dit och knackade på, sen öppnade jag dörren. Väl där inne såg jag Justin och hans pappa. Justin låg i sängen med en hink på golvet, och hans pappa satt på sängkanten. Dem kollade på mig när jag kom in.

-Selena, hej! sa Justin och log stort. Jag log tillbaka mot honom.

-Hej, svarade jag och gick in några steg.

-Eh ja, jag ska nog låta er vara ensamma en liten stund.. sa hans pappa och reste sig upp.   Innan han gick ut gav han mig en snabb kram och sa hej.

När han hade gått satte jag mig vid Justin’s sängkant. Jag kollade på honom och han såg lite blek ut, helt ärligt.

-Hur mår du?

-Bra.. nu när du kom, sa han och satte sig upp.

-Haha, vad bra! Och förresten ... har du läst tidningen idag?

-Idag? Hmm.. nej, vadåra?

Jag gav honom tidningen som jag hade fått av mamma. Han läste den med en orolig blick.  Medan han läste så tittade jag runt i hans rum. Det var egentligen som ett vanligt rum. Några posters på några kändisar som jag inte visste vilka det var, blå tapet, ett skrivbord, en säng, en garderob, en hylla och två speglar.

När han hade läst klart vände han sig mot mig. Jag tittade på honom och trodde att han skulle vara lite ledsen typ. Men det såg ut som om han log.

-Varför ler du sådär? undrade jag.

-Haha, jag vet inte. Kom bara och tänkte på en sak..

-Okej.. ?

-Ingenting elakt då, inte!

-Haha, vad bra!

Vi började fnissa lite tills Justin lutade sig mot mig och kysste mig mjukt.

-Bry dig inte om det där som stog i tidningen, de ordnar sig!

-Hata mig inte nu, okej? Men jag fick nyss reda på att jag ska på turné i en månad.. Jag åker om en vecka, sa han och kollade på mig. Jag kollade tillbaka med en liten chockad blick. Jag visste ju att han skulle åka på turnéer, eftersom han var känd. Men inte än på ett tag.

-Må.. måste du åka? Kan du inte stanna kvar här i Sverige?

-Tyvärr.. jag måste åka, sa han och suckade tungt. Vi kollade lite halvt besviket på varandra. Men jag förstod att han var tvungen att åka på turnén.

Jag satte mig på den röda soffan och såg hur han gick bort till stolen bredvid spegeln. Han satte sig ner och kollade på mig.

-Okej...

Jag kollade på Justin som kollade tillbaka på mig. Han öppnade munnen för att säga något, men började små hosta istället. Han fortsatte hosta och det blev högre och högre. Jag gick fram till honom och undrade var det var. Tillslut blev hans host-ningar så höga och kraftiga att jag öppnade dörren och ropade på hjälp.

Det sprang in folk till oss och jag berätta för dem att han bara hade börjat hosta och att det blev högre och högre för varje hostning. Dem försökte på kontakt med honom men lyckades inte. Dem fick panik och ringde till ambulansen.

Efter 5 minuter kom ambulansen och sprang in till oss alla. Dem bar upp Justin på en bor och sprang ut med honom till deras bil. Det stog väldigt många fans och stirrade på när Justin barders in i ambulans-bilen, och så fotade dem också.

Jag fick följa med in i bilen, och ambulans männen började köra. Justin fick någon andning-sak för munnen och han såg väldigt orolig ut. Jag tog hans hand och efter några minuter var vi framme vid sjukhuset. Ambulansmännen sprang in med honom och jag fick stanna utanför. Det var jättemånga fans och andra personer som stog utanför och filmade och skrek.

Eftersom jag inte fick följa med så gick jag och satte mig på en stol i väntrummet. Jag kollade runt på dem andra som satt där och alla såg väldigt ledsna ut. Förutom en liten tjej där. Hon var inte glad, men inte ledsen. Hon hade ett bandage på armen, och hon kollade lite konstigt på mig, som om hon kände igen mig. Jag kollade tillbaka till henne.

Efter ungefär 15 minuter så kom en sjuksköterska och ropade upp mitt namn. Hon var runt 50 år. Jag ställde mig upp och följde efter henne.

-Så du känner Justin Bieber? frågade hon och stannade. Hon kollade bak på mig och väntande på ett svar. Sen vände hon sig om och fortsatte gå.

-Ehm, ja..

Vi var framme vid rummet och jag knacka på. Jag hörde ett litet ljud av ”Kom in”. Så jag öppnade dörren och gick sakta in. Jag stängde dörren och kollade på Justin som låg på en en säng med massor av sladdar på golvet och runt honom.

-Hur mår du? frågade jag lite oroligt och gick fram och satte mig på kanten av sängen. Justin flyttade sig lite så jag inte skulle sätta mig på honom.

-Bra.. doktorn sa att jag hade fått halsinflunsan. .

-Okej.. så du kommer vara här länge eller?

-Ett tag, jag vet inte hur länge men dem sa att jag behövde stanna några dagar, kanske en vecka. Det beror på om det blir bättre eller inte. Om det blir det så får jag gå, men om det inte blir det så kanske jag måste operera.

-Nejmen Justin, driver du med mig? Dem får inte operera dig, det låter farligt! Tänk om dem gör fel? Och tänk om du aldrig kommer kunna prata eller sjunga igen?

-Ta det lugnt, Sel. Dem fixar det, om jag behöver operera, det är inte säkert att jag måste det. Tänk positivt.. sa han och suckade lite lätt.

Det knackade på dörren och den öppnades. Det var Justin’s föräldrar, dem såg lika oroliga ut som jag hade sett ut en stund tidigare. Jag gav Justin en kram och viskade till honom att han skulle bli bättre. Sen ställde jag mig upp och gick fram till dörren. Jag sa hej till hans föräldrar och dem svarade med ett hej. Dem lät också väldigt oroliga. Jag gick ut och väntade utanför rummet. Med jämna mellanrum så kom det folk som gick förbi.

 

Några dagar senare så gick jag till sjukhuset för att möta Justin. Eftersom jag bor några kilometer från sjukhuset så gick jag. Jag lyssnade på min Ipod och började sjunga med till musiken som hördes från hörlurarna. Jag hade på mig ett par ljusa shorts, en lila Justin Bieber tröja och mina lila skor. Den här gången tog jag de par skorna, istället för mina rosa Converse.

Jag var framme ungefär efter 10 minuter. Jag öppnade den tunga glasdörren till ingång och smet in. Jag gick och sa att jag skulle träffa Justin och fick gå och vänta i vänrummet tills någon skulle komma och ropa upp mitt namn. Jag gjorde som dem sa och gick till väntrummet. Det var bara några få där, och alla sittplatsen var upptagna. Så jag ställde mig mot väggen och kollade ner på mobilen. Jag öppnade internet och gick in på Youtube. Jag sökte på ”Justin Bieber” och hittade hans nyaste låt Mistletoe. Jag satte på den och kände bara för att kolla på musik-videon också. Jag gillade verkligen den låten, men jag önskade att jag fick vara med i den istället för tjejen som är det.

En sjuksköterska kom och ropade upp mig och sa att jag skulle följa efter henne. Jag gick frivilligt efter henne och hon ledde mig till ett nytt rum. Jag knackade på och gick in. Där såg jag Justin. Han kollade på mig och log lite smått.

Sjuksköterskan gick och jag satte mig vid kanten av Justin’s ”säng”, precis som jag hade gjort förra gången jag var här.

-Så du har fått en nytt rum?

-Ehm, ja. Jag blev bättre i halsen, så jag får åka hem snart.. sa han med svag röst och hostade lite.

-Okej.. Hoppas du får åka hem så snart som möjligt då!

-Haha, ja, sa han och satte sig upp. Han tog mina händer och började leka lite med dem, sen skrattade han.

Han kollade upp på mig och fångade mig blick. Vi kollade på varandra, länge. Och efter en stund lutade han sig fram. Han lutade sig sakta fram och efter typ två sekunder var vi bara tio centimeter ifrån varandra. Vi kom närmare varandra och sen kysstes vi. Precis under kyssen så knackade det snabbt på dörren och massor av paparatzis stormade in och fotade oss. Med ett ryck backade vi ifrån varandra och paparatzis’arna ropade att vi skulle fortsätta med det vi höll på med. Dem skrek att Justin var här och då kom fler personer för att fota och för att dem var fans. En person som stog längst fram av alla höll på att svimma flera gånger.

Tillslut kom sjuksköterskor och Justin’s team. Dem försökte på bort alla och började skrika åt dem. Jag kollade på Justin som hade handen för ansiktet för att inte ge någon något bra foto. Han kollade snett på mig och gjorde en menad blick som betydde ”förlåt”...

---

Vad tycker ni? Bra/dålig? Och förresten, har inte läst igenom den, så det kan finnas några stavfel här & där..

&

-Selena? Dags att hoppa upp nu, du får inte komma försent till skolan! ropade mamma från köket. Jag drog kudden upp över ansiktet och ville allt annan än att gå upp. Jag orkade inte gå till skolan idag. Fem minuter senare hörde jag att väckarklockan ringde. Jag stängde snabbt av dem och tvinade mig själv att gå upp.  Jag hävde mig upp och gick sakta bort till närmaste spegel. Jag kollade på min spegelbild och blev lite rädd faktiskt. Jag såg ut som om ett skepp hade rasat.

Jag öppnade min garderob och satte på mig en lila signerade Justin Bieber tröja och ett par svarta byxor. Sen började jag leta lite efter någon kofta och hittade en efter mindre än två minuter. Den var grå. Jag satte på mig ett par strumpor också och gick ner till köket för att äta frukost. Jag tog några flingor och lite yoghurt och gick till matbordet. Stella hade redan gått till bussen.

Jag satte mig ner med en duns och började äta. När jag var klar så borstade jag tänderna och fixade håret. Jag satte upp det i en fin men lite slarvig tofs. Sen packade jag allt jag skulle ta med och sen så gick jag ner till hallen. Jag tog på mig mina skor - mina rosa Converse - och min svarta tunna jacka. Jag tittade ut genom fönstret och såg att det nästan regnade ute.

Jag satte min väska på ena axeln och gick & hämtade nycklarna som låg på bordet lite längre fram.

-Hej då mamma, jag går nu!

-Okej, hej då! Ha det så bra i skolan. Jag hämtar Stella runt klockan 15.00, vill du också ha sjus?

-Njae, jag tror jag tar bussen eller följer med Jessica eller Karolina hem.

-Okej, då säger vi de!

Jag öppnade dörren och mötte en kall vind. Jag kollade upp mot himlen och såg att solen inte hade kommit upp ännu. Även om klockan var 07.27, dessutom var det ju sommar. Jag stängde dörren och började gå mot bussen. Det kanske tog 5 minuter.

När jag var framme såg jag att en kille som verkade vara nått år äldre redan stog där. Han hade svart hår, bruna ögon och läppring. Han hade på sig en svart skinnjacka och svarta Converse.

-Hej, sa han och jag blev lite chockad. Han brukade aldrig säga hej till mig. Aldrig.

quot;>-Hej! svarade jag och det tog nån minut innan ha sa:

-Så du tar den här bussen på morgonen?

-Ehm.. ibland, dura?

-Nej! Typ aldrig. Jag går i andra ring på gymnasiet, så jag brukar ta bussen tidigare.  Märker att du gillar Justin Bieber? Inte sant? sa han och log.

-Okej, coolt! Haha, ja, hur visste du de? sa jag efter en liten stund. Han nickade ner mot min tröja.

-Har du träffat honom? Tjejerna i min klass är som galna i honom. Dem är till och med äldre än honom liksom. Han är 17 och dem är ju 18, vissa av dem är till och med 19.

-Ja.. jag har faktiskt träffat honom. Många gånger till och med...

-Okej.. coolt.

Bussen kom och jag letade snabbt efter mitt busskort som såklart log längst ner i väskan. Sen hittade jag det! Jag gick på bussen först och satte mig nästan i mitten av bussen. Killen som jag nyss pratat med satte sig på sätet framför mig.

-Förresten, vad heter du? sa han och kollade bak på mig.

-Selena Gomez, själv då?

-Fint namn. Jag heter Jack. Jack Jones.

-Tack, ditt med Jack, sa jag och log. Han verkade trevligt, och lätt att förstå och prata med. Men än så länge var han nästan bara som en främling.

-Tack. Så... Vilken hållplats ska du gå av vid?

-Nacka trafikplats..

-Okej. Jag ska av tre hållplatser före, sa han och skrattade lätt. Han skratt smittade av sig lätt och plötsligt satt vi där och höll på att dö av skratt. Alla andra på bussen glodde på oss som om vi inte vore helt normala. Men det kändes som om det bara var vi två ensamma i hela världen. Fastän jag inte riktigt visste vem han var, det ända jag visste var ju hur han såg ut, att han hette Jack, och att han gick andra året på gymnasiet. När vi till slut hade skrattat klar frågade jag,

-Vilken nummer bor du på då?

-24, dudå?

-17, har du några syskon?

-Nepp, ensam barn. Lite trist men ändå roligt ibland, själv?

-Okej. Jag har en syrra, en lillasyster.

-Är hon snäll då?

-Ibland.. Hon brukar vara rätt elak och dryg när hon har kompisar hemma.

Vi fortsatte prata en stund och innan vi visste ordet av det så skulle han gå av.

-Får jag ditt nummer? frågade han och tog upp sin mobil. Jag gav honom mitt nummer och vi bestämde att han skulle ringa när han hade tid. Han gick av bussen och vinkade. Jag satte på mig mina hörlurar och satte på Justin´s låt ”U smile”. Jag hade lärt mig den på piano och sjöng med lite.

 

”Baby take my open heart and all it offers
Cause this is as unconditional as it'll ever get
You ain't seen nothing yet
I won't ever hesitate to give you more

Cause baby (hey)
You smile I smile (whoa)
You smile I smile
Hey hey hey
You smile I smile
I smile I smile I smile”
You smile I smile
Make me smile baby”

 

Jag klickade på stopp-knappen och bussen stannade. Jag drog ut hörlurarna och stängde av musiken. Sen började jag att gå mot skolan.

När jag var framme kollade jag på klockan, 07.59. Om exakt en minut skulle skol-klockan ringa och då behövde man vara i sina klassrum. Jag fram in i byggnaden och precis när jag skulle öppna dörren till mitt klassrum så ringde klockan. RIING!

”Yes, jag kom i tid!” tänkte jag och gick till min plats.

 

På rasten efter lunch klickade jag upp smset som Justin hade skickat till mig kvällen före. Jag hann aldrig läsa det igår eftersom mamma kom rusande in i mitt rum och bad mig gå och lägga mig. I smset så stog det: ”Tjenare Sel, förlåt för.. ja, du vet. Ville absolut inte förstöra våran vänskap, men jag kände att det var dags att berätta för dig att jag gillar dig. Så förlåt.. Hoppas du förstår. Tänker på dig, kram /J”.

Naww, blev nästan tårögd. Tänk att Justin hade sagt så fina ord till mig. Nu var jag ju tvungen att svara på hans sms.

”Hej Justin. Det är lugnt, gillar dig med. Mycket. Är ett av dina största fans, och vill inte heller förlora vår vänskap. Du är mitt allt och lite till. Tänker på dig, kram  /S”.

Skicka? Meddelandet skickat!

Jag la ner mobilen i fickan och letade rätt på Jessica och Karolina. Jag hittade dem vid ”king”-planen lite längre bort. Dem stog i kö och Jessica stog först. Jag ställde mig med Karolina så länge och vi småpratade lite.

-Snygg tröja Selly! ropade Jessica från kön längst fram. Karolina och jag stog näst längst bak.

-Tack Jessy, din med! ropade jag tillbaka. Det var bara Jessica och Karolina som visste att jag hade träffat Justin Bieber. Eller, alla visste att jag hade träffat honom. Men det var bara Jessica och Karolina som visste att jag var vän med honom. Mamma och Stella visste såklart också det. Pappa och resten av släkten med. Men ingen annan i skolan. Fall dem (alla Beliebers) skulle få reda på att jag var vän med honom så skulle dem komma med alla sina -typ- miljoner frågor om honom. Bland annat om han var trevligt, om han var lika söt i verkligheten, om jag fick någon kram från honom, vad han hade för kläder på sig o.s.v.

 

Klockan ringde, och det var dags att sluta för dagen. Jag satte på mig mina skor som vanligt och tog med jackan i handen. Jag tog upp mobilen från bak-fickan och kollade fall jag hade fått någon sms eller nått missat samtal. Jag kollade på displayen. ”Ett missat samtal - från Okänd” stog det. Eftersom jag hade en Iphone så kunde jag spåra numret. Jag hittade numret och ringde upp, medan jag stog och väntade på bussen.

-Hallå? hördes det fram andra änden av telefonen.

-Hej.

-Vem är du?

-Jag är Selena, du hade ringt mig, sa jag och hörde själv att jag lät konstig. ”Du hade ringt mig”, var det de bästa jag kommit på?

-Ja, hej. Det är jag, Jack.

-Jaha, okej. Hej. Jag hade inte kunnat svara. Min lärare samlade in alla mobiler idag på grund av att klassens stökigaste kille höll på att spela spel på sin mobilen under alla lektioner idag.

-Okej, det låter ju . . . elakt mot er andra som inte har gjort nått.

-Jo, jag vet. Men våra lärare är rätt.. elaka.

-Okej.

-Men du, jag måste gå nu.. vi ses, hej då.

-Hej då.

Jag la på och gick på bussen som nyss hade kommit. Hela vägen hem lyssnade jag på musik i mina hörlurar, och det gick snabbare att åka hem än vanligt.

Jag klickade på stoppknappen och bussen stannade. Jag gick snabbt av och såg på när bussen åkte. Efter det så började jag gå hem. Det var minst två kilometer hem. Helt vägen hem så tänkte jag på Justin. Vad han hade sagt om att han gillade mig för två veckor sen.

När jag kom hem slog jag på datorn och skrev in adressen till min Twitter. När jag hade kollat det, så gick jag in på Justin Twitter. Han hade Twittrat om mig..

 

Precis innan jag hann läsa vad han hade skrivit så ringde min mobil. Det var Justin. Jag tog ett djupt andetag och svarade.

-Hej, sa jag i luren.

-Tjena, vill du komma på besök? Eller, ”besök & besök”. Jag tar ledig tid.. i exakt en halvtimme nu. Du kan väll komma till min loge?

-Njae.. jag vet inte. Sist jag var där så kom den där ”tjejen” in och blev typ sur på mig..

-Äsch, strunta i det! Hon ville väll bara se till att jag är ”okej/trygg”.. Ibland brukar det rusa in tjejer i min loge och så.. Men du, kom över en stund. En liten stund i alla fall? Snälla?

-Okej då, för din skull, svarade jag och suckade lite lätt.  Vi la på och jag satte på mig mina skor. Den här gången tog jag inte jackan. Det var strålande väder ute och solen lyste starkt.

Jag öppnade dörren och började gå. Efter några minuter var jag framme eftersom jag gick väldigt fort. Jag knackade på en dörr och en kvinna som verkade vara runt 30 år släppte in mig. Jag fortsatte bort till Justin’s loge och knackade på där. Han öppnade snabbt dörren och bad mig komma in. Jag gick in och stängde dörren bakom oss...

 

---

Kommentera gärna hur den var & om ni tycker att jag ska fortsätta eller inte :)♥

 

Justin hade precis haft sin konsert. Jag hade såklart inte blivit hans ” One less lonely girl” .. Men jag var lycklig ändå.

---

 

 

-Sel? Kommer du? ropade Justin från dörren.

-Jadå, jag ska bara hämta jackan, ropade jag tillbaka och gick och hämtade min svarta jacka. Sen gick jag fram till Justin vid dörren.

-Tänkte att vi kunde gå en liten promenad vid strandkanten, sa han. Jag log, stort.

-Ja, de skulle vara jättekul! svarade jag. Justin och jag började gå och jag kände hur han letade efter min hand. Han gick tag i den och jag kollade upp mot honom med ett leende på läpparna.

-Oj.. förlåt, sa han och släppte min hand. Han kollade ner i marken och de verkade som om han kände att han hade gjort bort sig.

-Ingen fara! svarade jag och tog hand hand igen. Han skrattade till.

Vi gick till stranden och såg ut över havet. Vi satte oss nere vid vattnet så att fötterna nuddade havet. Vattnet lite längre ut glänste och glittrade starkt.

Jag kollade på Justin’s hassel bruna ögon och han tittade tillbaka in i mina. Vi skrattade och pratade om allting när vi satt där nere. Han hade sin röda tjock tröja på sig (med luvan på huvet) och ett par blåa jeans. Han hade såklart på luvan för att inte bli igen känd.

Vi satt där på stranden länge, väldigt länge. Det hade nästan inte kommit några dit, bara några få. Det var en familj som hade två barn. Dem verkade vara runt 3-5 år. Jag såg hur dem sprang runt och att dem fika.

-Nej, nu kanske vi ska gå? sa Justin efter en stund.

-Jovisst, de kan vi göra, svarade jag. Justin och jag reste oss och vi började gå.

När vi hade gått en stund så var vi äntligen framme vid hans loge. Vi tog av oss våra jackor, och han gick fram och satte sig i snurr-stolen vid spegeln. Själv satte jag mig i soffan. En röd soffa.

Justin tittade på mig genom spegeln och fnissade. Han hade ett underbart skratt.

-Haha, vadå? frågade  jag och skrattade lite.

-Hahaha, nej.. inget, sa han till svar och fortsatte att fnissa.

-Jo, berätta... !

-Okej... det är såhär... började han. Han tittade på mig i spegeln igen och sen snurrade han på stolen så han såg mig ”på riktigt”.

-Det är så att jag... gillar dig, sa han sen. Jag hoppade till. Justin.. gillade mig. MIG! Det finns flera tusen andra människor i världens som älskar honom, som han kunde gilla. Men han gillade MIG.

-Oj.. Justin... ehm.. jag vet inte vad jag ska säga.. sa jag och kände hur röd jag blev i hela ansiktet.

Justin öppnade munnen för att säga något, men han stängde den igen när det var någon som knackade på dörren och kom in.

-Tio minuter tills du ska upp på scen, Bieber !

-Juste, de hade jag glömt! sa Justin och de lät som om han var stressad.

-Och vem är du då? sa tjejen och kollade på mig.

-Oj, förlåt! Jag är Selena Gomez, sa jag och ställde mig upp. Jag gick fram till henne och räckte fram handen. Hon kollade konstigt på mig och sen gick hon ut.

Jag tittade på Justin som tittade tillbaka på mig.

-Ehmm.. jag kanske borde gå så du kan byta om och fixa dig ifred... sa jag och tog min jacka.

-Aa.. de låter bra.. sa Justin och kollade ner på golvet. Jag gick till dörren och la handen på handtaget. Jag vände mig om mot Justin och sa hejdå. Sen öppnade jag dörren och gick ut.

 

-Två veckor senare -

 

Jag hade inte pratat med Justin på två veckor nu. Jag hade inte fått något sms eller något mail från honom heller.

Det kändes lite ensamt. Men eftersom jag var ett stort Bieber fan och hade en blogg om honom (självklart berättade jag inte att jag kände honom), så visste jag ju att han var ute på turné och ska kolla hem i kväll.

”Knack knack” hördes det från min dörr och dörren öppnades. Instigandes kom Stella. Hon hade sin nalle puh pyjamas på sig.

-Jag kan inte sova, får jag sova hos dig? frågade hon och hoppades på ett ja.  Jag tvekade några sekunder men tillslut så sa jag ja. Hon blev glad (man såg de på henne..) och hoppade upp i andra änden av min säng.

Mitt i natten vibrerade det från min mobil. Det vibrerade såklart extra högt eftersom jag hade mobilen på mitt skrivbord som låg bredvid sängen.

Jag smög försiktigt upp mobilen och såg att det var ett sms. Jag klickade på en knapp så att man såg vem det var ifrån. Det var från Justin...

---

Kort del igen då.. ledsen för det.. Kommentera gärna vad du tyckte :)♥

Jag Selena, min syster Stella och min mamma Katarina satt på flygplanen från Spanien till Sverige. Vi hade nyss varit på semester i två veckor. Vår pappa kunde inte följa med eftersom han hade för mycket jobb.

Jag satt bredvid Stella och vår mamma satt bakom oss, och bredvid henne satt någon okänd gubbe. Han verkade vara i 65 -års åldern. Han hade grått hår, stora glasögon, gula tänder och väldigt tjocka ljusa ögonbryn.

Det var långt kvar innan planet skulle landa hemma i Sverige, och jag var helt uttråkad. Vi skulle få sitta på planet minst 4 timmar till, och vi hade redan suttit  på planet i någon timme. Jag funderade på om jag skulle sova en stund eller inte. Jag tittade på min syster och såg att hon sov. Jag hörde hennes små, små snarkningar från henne. Jag tittade bak på min mamma som läste de nya numret av ”Sköna hem”. Jag hörde att min mobil vibrerade i bak-fickan. Jag drog upp den med ett ryck och såg att de var ett sms från Justin, de stog: ”Tja Sellan, hur är läget? Själv sitter jag här & snurrar på en stol. HAHA ! Väntar på att få komma upp på en konsert och sjunga. Saknar dig! Kram:) /J”. Jag blev helt generad och fingrarna darrade när jag svarade på smset. ”Hej Justin! Jo tack, de är bara bra. Hittar på flyget tillbaka till Sverige. Lycka till på scen. Saknar dig också! Kram /S” Helt ärligt så var jag helt galen i Justin. Men eftersom han och jag var vänner så kunde jag inte erkänna de för honom. Jag skulle aldrig kunna ta risken att förlora vår vänskap om jag säger de till honom.

Efter en stund beslöt jag mig för att sluta tänkta på honom en stund. Alltid när jag tänker på honom för läge så brukade jag fantisera saker om oss två.

 

Stella vaknade med ett ryck och jag såg på hennes osäkra blicka och sa ”Vad har hänt?” Hon kollade konstigt på mig, och förmodligen så hade hon bara drömt en mardröm. ”Ta de lugnt, de var säkert bara en mardröm” sa jag och log.

Hon somnade igen och jag kollade bak på mamma. Hon hade precis läst klart sin tidning och jag såg hur hon försökte somna precis som Stella.

De vibrerade från mobilen och precis som förra gången fick jag upp den med ett ryck. Ett sms, från Justin. Jag klickade snabbt på ”visa” och smset kom upp. ”Najjs, hoppas vi kan ses snart. Kanske bäst och boka in någon? Men måste sticka nu, fansen väntar. Kram /J”. Jag blev illröd i ansiktet, både för att han saknade mig, och för att han vill träffa mig. Jag skrek till, fast de lät ungefär som en fågel som hade fått något i halsen. Alla på planet tittade på mig som om jag inte vore normal.

Några minuter senare hörde jag en äldre man och en äldre kvinna som började skrika åt varandra. Jag visste inte exakt vad dem skrek om, eftersom dem skrek på ett annat språk. De var rätt underhållande att se på eftersom jag var så himla uttråkande. Men efter en liten stund så började deras lilla ”gräl” bli allt mer och mer allvarligare. Flyg-värdinnor kom och bad dem dämpa sig lite, men de hjälpte inte. Dem fortsatte att skrika på varandra och så. Tillslut så kom en flyg-värdinna och bad någon av dem två byte plats. Då blev de tyst på planet igen och alla gick över till sitt igen.

Jag funderade på om jag skulle svara på Justin sms eller inte. Jag ville inte störa honom mitt under sitt uppträdande eller så. Men jag kanske borde vänta lite?

 

Jag somnade och när jag vaknade igen så hade planet landat hemma i Sverige.

När jag klev av så var jag fortfarande trött och kände att jag kunde sova i år.

Vi letade efter bilen och vi såg den några hundra meter ifrån. Jag pekade på bilen ”Där, där är den!” sa jag till mamma som stog bredvid mig.

”Okej, vad bra! Gå och hämta ditt bagage nu, Sel!” svarade hon.

”Jaha.. vart är det någonstans då?”

”Där borta” svarade hon och nickade bort mot en stor, stor hög full med väskor. Vi gick dit.      Mamma och Stella tog sitt bagage och började bege sig till bilden. Jag stog kvar och letade efter min väska. Jag trodde att de skulle vara lätt att hitta den eftersom den var rosa, och de var ingen annan som hade en rosa väska. Men de var visst svårare än vad jag trodde.

Men tillslut så hittade jag den, den var längst ner. Jag tog upp den och började försöka gå ifrån den stora högen med väskor. Det stog lite folk i vägen, men jag lyckades komma där ifrån.

Jag släpade väskan medan jag gick till bilen. Mamma och Stella satt där och väntade. Stella hade somnat i baksätet och det såg ut som om mamma skulle somna när som hällst. Jag satte mig i framsätet och kollade på mamma.

”Mamma, jag kan köra om du vill..”

”Nejdå gumman, de är lugnt.” sa hon och gäspade. Sen startade hon motorn och bilen började rulla.

 

Efter en timme var vi hemma. Jag la mig på sängen och försökte att sova, men det gick inte. Jag tog upp mobilen och såg att jag hade fått ett sms från Justin. Det stog såhär: ”Hej igen Sel! Är precis klar med konserten, de gick super. Galna fans som vanligt! Haha, är du hemma än? Du har väl inte tänkt för mycket på mig, va? Haha Kram /J”. Jag visste att han drev med de där ” Du har väl inte tänkt för mycket på mig, va?”. Fast jo, de hade jag ju egentligen gjort. Jag verkligen älskade att få sms från Justin. Jag kände mig så viktigt då. Fast jag visste att Justin smsade med andra tjejer också. Han var liksom världs-känd och tusentals tjejer älskade honom lika mycket som jag, och jag hade i alla fall chansen att bli träffa honom. Bli vän med honom till och med.

Jag tittade på klockan - 01.23. I morrn skulle jag gå på Justin’s andra konsert, och jag hade en VIP biljett. Dessutom så skulle jag få gå bakom kulisserna och träffa Justin. ”Tänk om jag blir hans lilla One less lonely girl....” sa jag tyst och somnade sen..

---

Kommentera gärna om jag ska fortsätta och hur den var :) och förresten del 2 kommer bli mycket bättre... ni får veta vad som händer i den om jag ska fortsätta eller inte.