Previously:

-Grabbar! Mitch kanske kommer idag, jag glömde säga det till er förut! ropade jag över rummet och hoppades på att jag skulle få deras uppmärksamhet.

-Mitch!? Gud så roligt! svarade Ryan och gav ifrån sig ett brett leende. Jag skrattade lite och gick fram till Selena och gav henne en kram.

-Var inte orolig, Mitch är en snäll kille! Dessutom så är ju den gode’ Justin här! sa jag lite halvt retsamt och log mot henne.

-Jag hoppas att du inte ljuger nu! fnissade hon och vände sen på klacken och gick mot sovrummet.

--------------------

Justin’s perspektiv:

 

-Jag öppnar! ropade jag och for snabbt iväg till ytterdörren. Jag var förväntansfull och såg sen Mitch i dörröppningen.

-Hey bro’! sa jag och vi gjorde våran lilla hand-klapp-ramsa.

-Hey! Länge sen ju! Vart har du varit i alla år?!

-Jo du grabben.. Jag har varit ute och rest, träffat fans, gått på fester, jobbat.., skrattade jag. Mitch nickade intresserat och log brett.

-Själv då, vart har du varit? När träffades vi sist egentligen.. ?

Mitch funderade en stund innan han svarade.

-När det än var, så var det länge sen! Men helt ärligt så har jag inte gjort så mycket, mest varit hemma och passat lillsyrran, sen har jag sökt jobb också! Förra veckan fick jag ett jobb, så nu jobbar jag som korvgubbe.., sa Mitch och tystande efter det.

 

Vi gick in i vardagsrummet och jag såg att Mitch stannade till när han fick syn på Selena.

-Ja, det här är Selena! Selena, det här är Mitch som jag pratade om! presenterade jag dem.

Dem skakade hand och sa glatt ”hej” till varandra.

 

-Såå.. vad ska vi göra? frågade jag efter en pinsam tystnad.

-Hmm.. Vi kan väl spela något spel eller nåt? Vad sägs som att spela kaleidos? svarade Mitch och log snett.

-Jag tog faktiskt med mig det spelet, jag har det i påsen.. sa Mitch och gick tillbaka till hallen. Han prasslade med något och någon sekund senare så kom han tillbaka till oss.

Han höll upp en coop-påse och skrattade lätt.

-Eller vad säger ni, ska vi spela något annat? Kanske kort?

 

Jag kollade på Ryan och Chaz, som båda nickade på huvudet.

-Vi kan spela kort, det är lite enklare. Det kommer ta år för mig att lära mig ett nytt spel, Mitch, det vet du! skrattade Ryan och slog sig ner i soffan.

Vi andra slog och ner i sofforna bredvid, tills jag upptäckte att vi inte hade någon kortlek. Jag reste mig upp och gick in till Selenas och mitt sovrum.

 

Jag grävde ner handen djupt in i min väska och drog upp den efter en stund när jag fick tag i något. Yes, det var en kortlek!

Jag gick tillbaka till vardagsrummet och slog mig ner på soffan.

-Jaha, vad ska vi köra då? frågade jag och började att blanda korten.

-Finns i sjön? Vänd tia? Eller kanske Svälte räv? skrattade Chaz och började tänkta lite.

Jag vände mig mot Selena och log mot henne med ett hemlighetsfullt leende. Hon skrattade till och kollade underligt på mig.

-Vet du nåt kortspel? frågade jag sen och satte mig till rätta i soffan. Hon skakade på huvudet och brast ut i skratt.

-Nej, faktiskt inte! Inget bra i alla fall..

 

-Jag är sugen på pizza! sa Chaz plötsligt och började slickade sig runt munnen. Jag kunde inte motstå att flina.

-Haha, vi kan väl ta det då! Klockan närmar sig 12 i alla fall! Det är lunchdags! sa jag och la ner mina kort på bordet.

Jag skulle just resa mig, men då reste sig Mitch.

-Sitt kvar du! Jag, Chaz och Ryan går och beställer pizza! Du och Selena kan ju duka, eller hitta på något! sa Mitch och blinkade med ena ögat till mig. Jag nickade gillandes och flinade.

-Viiisst, gör så ni! Jag kan ta en sån där ”inbakad” pizza.. Eller nej, jag har en hawaii pizza! sa jag och började samla ihop alla kort som nu låg utspridda över hela bordet.

 

Ryan och Chaz reste sig också upp, gav mig lätt en dunk i ryggen och försvann sen mot hallen. Man kunde höra hur dem garvade, ända tills dörren smälldes igen och dem var borta. Jag suckade av lättnad och satte mig bredvid Selena.

-Så, vad vill du göra? sa jag charmigt och log mot henne. Hon tvekade lite innan hon till slut svarade.

-Vi kan väl gå ner till stranden lite snabbt? Se om det är varmt i vattnet? Eller kolla på utsikten? sa hon prövande och pussade mig på halsen.

Jag nickade ivrigt och mitt leende skenade upp.

-Absolut! Självklart! Gärna! Jag tror dessutom att dem andra inte kommit tillbaka förrän om en halvtimme, eller fyrtio minuter, minst!

-Haha, okej! Men då går vi, eller?

 

Vi reste oss och började att gå mot hallen. Jag satte på mig mina blåa gympaskor och tog min svarta jacka. Sen väntade jag på Selena - som blev klar några sekunder efter mig.

-Är du klar? frågade jag med vänlig röst. Hon nickade och log stort mot mig.

 

Vi klampade ut från hallen och riktade in oss på vägen bort mot stranden.

 

Solen lös klart på himlen! Även om det var September. Men det var väl varmare i Danmark, än i Sverige alltså.

 

Jag ryckte på axlarna och tog tag i Selenas hand. Hon ryckte till lite snabbt, men slappnade sen av och lät din hand flätas i min.

Jag log och kände fjärilarna i magen igen. En helt underbar känsla.

 

Tio minuter senare så var vi framme vid stranden. Det blåste kallt, men vi lät oss inte stoppas för det. Vi gick fram till strandkanten och badade fötterna. Vattnet var inte direkt varm, men inte för kallt heller. Jag stönade till när stortån nuddade vid vattnet.

Selena skrattade och vi satte oss ner.

 

I hemlighet så tittade jag hastigt runt oss för att se om det var några fans runt omkring. Men det verkade det inte vara. Det var bara ett äldre par med sina barbarn - tror jag - som var på stranden. Barnen var små, omkring fyra, gissar jag. Dem sprang efter varandra och skrek av glädje.

 

Jag vände mig mot Selena. Hon kollade ut över havet. Liksom vattnet, så glittrade hennes ögon.

-Du Selena, det här känns svårt av säga.., började jag och svalade hårt. Hon vände sig mot mig och jag la armen över henne.

-Vadå? frågade hon några minuter efter. Jag tog ett djupt andetag. Det är nu eller aldrig, Justin! Var inte en sån fegis! Förstör inte stunden nu! Skärp dig! tänkte jag och rätade på ryggen. Jag harklade mig och öppnade munnen.

-Jag.. jag älskar dig!

Jag svalade hårt igen och väntade hon att hon skulle säga något. Men det gjorde hon inte.

---

 

Kort, jag vet! Min uppdatering har inte varit den bästa heller, jag vet det också! Men nu tycker jag att det ska bli ändring på det! Jag kommer att lägga ut flera kapitel mycket oftare nu! Mitt mål är att lägga ut ett varje dag, eller kanske två varje dag? Vem vet? Men då måste ni kommentera mera, blir mycket roligare att skriva då! Kommentera! :)♥