Det gick några minuter, intensiva minuter, där ingen av oss sade någonting. Det ända som jag hade i tankarna, var att någon annan hade gjort det med henne, innan jag hade. 

”Förlåt Justin..” upprepade hon tårögd och mötte mina ögon. Hennes var röda och utmattade. 

”Jag behöver vara ensam en stund bara..” mumlade jag efter yttligare några minuter, och gick sedan in i badrummet och låste dörren efter mig. Jag satte mig på toalettstolen och försökte ta in vad hon hade sagt. Kanske visade det här sig att vårt förhållande var slut.. 

 

------

”Kommer du?” frågade Ashley otåligt och stampade med foten i golvet. Sedan smuttade hon försiktigt på sin varma choklad som hon hade i handen och gjorde en grimas, säkert för att den var alldeles för varm för hennes smak.

”Ja, jag kommer” svarade jag belåtet och gick ut från butiken som jag nyss hade varit i. 

Jag och Ashley hade åkt till centrum för att hitta kläder till Isabella’s fest som var i kväll. Lite dumt att ha en fest på en onsdagskväll, men men, ville hon ha det så kunde hon väl. 

-

Innan vi hade gått in i en massa klädbutiker så hade vi köpt en varm choklad och suttit och pratat en stund, vilket som hade varit otroligt skönt. Ashley förstod mig precis och hade gett mig en massa tips. 

”Vart vill du gå nu då?” frågade jag och gjorde armkrok med henne. Hon ryckte på axlarna och skakade lätt om sin choklad, som verkade ha mer än halva innehållet kvar.  Själv hade jag druckit upp min för länge sen. 

”Jag behöver nya underkläder” skrattade jag ut och letade med blicken efter en sådan butik, men kunde inte hitta någon i synhåll. 

”Haha, det får du ta med någon annan!” sade hon snabbt och allvarligt, men flinade två sekunder senare. 

Jag slog henne lätt över armen och ryckte sedan på axlarna. Vad kunde man annars titta på? Vi hade ju redan hittat festkläderna som vi hade tänk att ha på Isabella’s fest. 

”Smycken” utbrast hon snabbt, precis som om hon svarade på min fråga i mina tankar. 

”Ja! Vi borde köpa likadana halsband” sade jag glatt till svar och förde oss i riktigt mot min favoritaffär, där dem självklart sålde smycken. 

.

Efter en heldag ute på stan så slog jag mig trött ned i soffan hemma och låste upp min mobil. Inget meddelande eller missat samtal. Vad populär man var.. 

Jag suckade högt innan jag låste den, och slog på teven istället. 

Precis när den slogs på så hörde jag Justin’s röst, och två sekunder senare så visades han på teven. Det var reklam för proactive. Gick det fortfarande? 

Jag drog snabbt upp mobilen igen och letade raskt igenom mina kontakter, och hittade tillslut personen som jag sökte efter. 

 

Flera signaler gick fram utan något svar, så jag lade på och ringde igen, då hon svarade. 

”Hej det är Skyler” hördes en sträv röst i luren. Den fick mig att rysa till, av obehag. 

”Hej Skyler.. Det är Selena” sade jag efter några sekunder och drog in ett djupt andetag. 

Jag hörde hur hon suckade och sedan skramlade med något. 

Säg inte att hon skulle låssas åka igenom en tunnel för att ta en bra ursäkt för att lägga på!

”Öh.. Jag.. Kan.. Inte.. Prata..” sade hon samtidigt som hon prasslade med någonting. Gud, kvinnan körde på det!

”Skyler, jag ringer inte dig för att klaga på dig eller Justin” sade jag snabbt och satte mig rakt upp i soffan, med benen indragna mot kroppen. 

Hon slutade genast prassla, och det lät som om hon satte sig ned. 

”Nehe, varför ringer du då?” frågade hon osäkert därefter. 

Jag himlade med ögonen, vad trodde hon själv?

”För att..” började jag, och försökte leta efter rätt ord. ”..Rensa luften?” avslutade jag meningen, nästan lika osäkert som hon. 

Oh herre, then we know that. Justin gillar osäkra tjejer. 

”Öh.. Vi-isst” mumlade hon som svar, efter en liten stund. 

”Great. Jag kan komma till dig efter skolan, säg bara din adress” sade jag snabbt. Jag ville inte prata i telefon med henne hela eftermiddagen. 

”Jag är inte i skolan.. Så du kan komma nu om du vill”.

Hon sade sin adress och sedan bestämde vi oss för att lägga på, samt att jag skulle komma över om en halvtimme. 

Då skulle jag hinna byta om och fräscha upp mig lite, det hade varit rätt så slitet att vara i centrum med Ashley. 

Jag greppade tag om mina påsar och gick in på rummet med dem, samt lade upp allt på sängen. Jag hade tänkt att förbereda min outfit för Isabella’s fest redan nu, så slapp jag stressa ihjäl mig om jag skulle fastna borta hos Skyler. Dock trodde jag inte att jag skulle det, eftersom det nog skulle vara ganska stelt mellan oss, och ingen skulle våga starta ett nytt samtalsämne. 

Jag började fundera lite på varför jag hade ringt henne på riktigt, var det bara för att ge henne en chans, som Justin har tjatat på hela tiden? Eller fanns det en till anledning? Inte så att vi skulle bli vänner direkt. Verkligen inte. 

Jag ryckte på axlarna och tittade ut över rummet. Det var ganska stökigt för att vara mitt, men jag hade inte tid att städa det just nu. 

Jag gick in i köket och letade igenom kylen, frysen och alla skåp för att hitta något gott att bjuda Selena på. Klockan hade redan blivit halv tre, vilket menades med att det var några timmar sedan som det var lunch. Så då skulle det passa perfekt med ett litet mellanmål eller något liknande. Dessutom så skulle hon nog känna sig ganska bekväm om jag bjöd på något tilltugg. 

Jag hittade till slut lite hallon, jordgubbar, marabou mjölkchoklad och vanlig vit choklad, som jag lade prydligt upp på några småfat. Varje sort för sig. 

Jag gick sedan ut med faten bort mot vardagsrummet där jag ställde ned det. 

Efter det så slog jag mig ned i soffan och suckade lättat, hoppades på att hon inte ljög för mig förut, i telefon. Då hon sade att hon inte tänkte klaga över mig och Justin. Pff, om vi två ens var tillsammans. Han verkade hata mig efter att jag erkänt allt om Andrew. På tal om det, så hade rektorn trott på honom när han nekade vittnena - som egentligen var helt sanna. 

Varför inte bara erkänna det, få sparken, söka ett nytt och bättre jobb där det inte finns ungdomar som man gör galna saker med?

Jag slog en hand i pannan och insåg snabbt varför. Han var en skitstövel. 

Jag fuktade läpparna och beslöt mig till att inte tänka på honom mer. Jag hade redan gjort det hela natten, vilket som gjorde att jag inte kunde sova och blev hemma idag. För att vara ärlig så var det ganska skönt, att inte behöva träffa honom och låssas som om ingenting. En nackdel med att bara skita i skolan var ju självklart betygen och Tilda förstås. Jag hade inte pratat med henne igår. Inte idag heller, för den delen. 

”Nej, jag ska inte tänka på det nu..” sade jag högt för mig själv och ställde mig upp, för att gå fram till bokhyllan som stod några meter framför mig. Jag hade aldrig varit så förtjust i att läsa, men en bok här som jag hade stirrat på vid en massa tillfällen, såg bara så intressant ut. 

Jag öppnade glaset till bokhyllan och tog sedan ut boken från raden där den stod, vilket orsakade att dem andra böckerna på raden att falla ihop över varandra. 

Jag läste bokens titel, men kunde inte riktigt tyda det eftersom den var otydlig och dammig. Så jag blåste försiktigt bort dammet, så att det flög åt alla håll. 

Sekunden senare så kliade det i näsan, och jag förmodade att jag hade fått in damm i den. Innan jag hann förbereda mig så nös jag rakt på boken så att hela den blev full av snor. 

”Eww” utbrast jag äcklad och gick in i badrummet med boken i ena handen. Jag kunde inte skölja av en bok med vatten.. Inte heller lägga den i tvättmaskinen.. 

Jag blev avbruten från mina funderingar när jag hörde att det knackade på dörren. Herregud, var hon redan här?

Jag gömde panikslaget boken i tvättmaskinen och sprang sedan igenom hela huset för att komma bort till ytterdörren. 

”Hej” sade jag när jag hade öppnat dörren. Hon nickade som svar och klistrade på ett leende på läpparna. Jag trodde inte att det var äkta direkt, men var lättad över att hon i alla fall spelade glad. 

”Kom in” lade jag till och tog några steg bakåt så att hela hallen blev fri för henne. 

”Tack så mycket” sade hon och tog av sig skorna, samt puttade in dem i ett hörn med fötterna. ”Vad fint ni bor! Justin älskar verkligen ljusa färger!”

Jag fuktade läpparna och nickade kort. ”Jag bor här med min familj..” 

”Oj Gud, förlåt!” skrattade hon och gick oblygt in i huset för att se sig runt. 

”Jag har tagit fram lite bär och choklad i vardagsrummet”.

Jag började att gå mot vardagsrummet, och kunde se i bakhåll hur hon gick efter mig. Dock tittade hon från höger till vänster, från vänster till höger och fortsatte så i alla rum och vi passerade. Letade hon efter något? 

 

Vi hade suttit och pratat ganska länge vid detta tillfälle, och för att vara ärlig så verkade Skyler ganska intressant. 

I alla fall som en schyst typ. 

”Hoppade du av skolan när du bestämde dig för att bli skådespelerska?” frågade hon plötsligt och tryckte in en chokladbit i munnen. 

”Haha, nej! Jag spelade in min första film när jag var nio-tio år, men tyckte att skolan kändes viktig. Så jag fortsatte, och spelade bara in filmer på sommaren och så. Fast sen, när jag gick ut nian, så sket jag i att börja på college. Det var då jag verkligen satsade på min karriär” svarade jag ärligt med ett leende på läpparna. Ett riktigt leende. 

Precis som Justin hade försökt att förklara, så var det inget fel på Skyler. Hon verkade nästan felfri, vilket som oroade mig en aning faktiskt. Det fanns väl inte direkt någon orsak till att jag kände så, eftersom jag redan visste att jag hade förlorat Justin. 

.

När alla jordgubbar och hallon var slut så lutade vi oss tillbaka i soffan med händerna på vars mage. Hallonen hade verkligen vara underbara, dem hade smakat en frisk sommar. 

”Såå.. Finns det någon snygg kille på din skola då?” frågade jag nyfiket och bet mig i läppen. Vi hade inte släppt ämnet om skolan än, så det var väl lika bra att fortsätta det. 

Jag såg hur hon rynkade på ögonbrynen och tittade frågandes på mig. ”Jag lovar att inte skvallra för Justin” lade jag snabbt till för att vinna hennes förtroende. 

”Haha, han vet redan..” mumlade hon lågt till svar och tittade generat ned i knät. 

Vet vadå? Att det fanns en snygg kille? Oh Lord. 

”Hulala, vad heter han? Vem är det? Går han i din klass?” rabblade jag snabbt upp och petade henne retsamt i sidan. 

Hon skrattade lätt till, innan hon återgick till ytterst seriös och fuktade läpparna.

”Han heter Andrew och är egentligen min lärare, i matematik” sade hon efter en liten stund och sneglade upp mot mig. Men sekunden efter så ångrade hon sig och tittade ned i sitt knä igen. ”Han skulle hjälpa mig med matematiken i förrgår efter skolan.. Men det var inte riktigt det som gjordes” 

Jag tittade chockat upp på henne. Hon menade väl inte att dem..? 

Jag mötte hennes ögon, och studerade varje nick som hon gjorde. Precis som om hon läste mina tankar. 

”Du skojar med mig?” kontrollerade jag. ”Är du gravid?”.

Hon ryckte på lätt på axlarna, men skakade sedan på huvudet. Ett osäkert svar.

”Jaha.. Vad säger Justin då?”

Det tog en stund för henne att svara. Hon kanske inte litade på mig tillräckligt mycket för att berätta det? Eller så var det bara ett känsligt ämne för henne, att hon inte vågade berätta. 

”Han har inte sagt något än..” mumlade hon dystert och vägrade att möta min blick igen. 

Det var då jag insåg att jag kanske hade överdrivit lite väl mycket. Skyler var nog perfekt för Justin. Och om dem var lyckliga tillsammans, så skulle inte jag komma i vägen för dem. 

”Men lille vän” utbrast jag mjukt och slog ut armarna över henne, i en intensiv kram. Det ända jag ville var att hon bara inte skulle börja gråta, då skulle det bli ännu intensivare, och jag hade ingen aning om hur jag skulle trösta henne.