”När åker vi? Vilka ska med? Hur länge blir vi borta?” utbrast hon lite högre och omfamnade mig i en härlig kram. 

”Ehm... Vi.. Selena och crewet..” svarade jag snabbt och uttalade Selena’s namn lite tystare. Men hon verkade ändå ha hört det. 

”Selena?” upprepade hon och höjde på ögonbrynet.

”Vi åker i morgon, och blir borta i några dagar bara. Klockan tio går flygplanet, så kom i tid!” 

Snygg räddning där Justin, skitbra! 

”Visst, jag ska se vad jag kan göra!” sa Skyler retsamt och log ännu större.

”Toppen!” svarade jag och bet mig löst i läppen.  Bara Selena gick med på att Skyler följde med..

 

 

Jag bokstavligen skuttade tillbaka till mamma och William som just var på väg att packa ihop och åka hem. 

”Mamma!” gormade jag genom hela lokalen och sprang snabbt fram till henne. När jag väl hade hunnit fram så tog jag några sekunder till att samla mig och flåsa lite. 

Sedan så öppnade jag munnen för att berätta vad Justin hade sagt, men istället så började hon prata. 

”Herregud gumman, var i hela friden har du varit någonstans? Fattar du hur orolig jag blev när jag hörde från tjejen som Justin var med att du hade sprungit i väg? Gör aldrig om detta!” utbrast mamma allvarligt och spände käkarna. 

Jag suckade djupt men försökte tänka på hur det var från hennes perspektiv. Hon väger ryggen om, och nästa sekund är jag bara borta.. 

Lite skumt kanske det låter, eller?

”Jag lovar, på hedersord, att jag inte kommer göra om det.. I alla fall försöka!” svarade jag tungt men klistrade snabbt på ett tillgjort leende. 

”Vad bra! Packa ihop dina saker, vi ska åka hem nu!” 

”Men vänta lite mamma! Justin frågade om jag ville följa med honom, Selena och han crew till Hawaii i några dagar! När dem sen åker vidare till Frankrike så tar jag första och bästa plan hem till Canada igen! Kan jag få göra det?” frågade jag och ansträngde mig för att låta så övertygande som möjligt. ”Snälla, snälla, snälla, snälla, snälla mamma? Då är du världens bästa mamma!” tillade jag direkt efter och gjorde hundvalps minen. 

”Nej!” svarade hon bestämt och drog upp sin handväska så att den hängde runt hennes högra axel. ”Och jag är redan världens bästa mamma! Eller hur, William?” 

”Ursäkta, men jag heter inte W--” Jag blev avbröt mitt i meningen av William som kom med sina dumma kommentarer igen. 

”Nej, inte världens bästa. Men jordens bästa..” mumlade han och kastade det sista klotet på banan. 

Han hade nog bowlat mest av oss alla.. 

”Vad är det du säger?!” utbrast mamma retsamt och började kittla William vid halsen när han hade kommit och ställt sig bredvid oss. 

”Varför mamma, varför?” 

”Varför vad?” 

Jag suckade högt och kände hur jag snabbt blev irriterad på henne. 

”Varför jag inte får följa med? Alla andra låter sina barn få åka med kompisar till olika stället. Men du låter mig inte göra det? Vad är du för slags mamma?!”  utbrast jag tungt och pressade ut en tår från ögat. 

”För att vi inte har råd med det!” svarade mamma, både högt och argt. 

”Ursäkta mig, mrs..” mumlade en välbekant röst bakom mig.

 Jag vände mig om och möttes av två krämiga hasselnötsbruna ögon.

 Justin.

 ”Jag hade tänkt att betala er dotter’s flygbiljett och hotellrum på Hawaii. Så ni behöver inte vara oroliga om pengar!” fortsatte han och gav mig ett snett leende. 

Sedan så vände han blicken mot mamma, och vände lika nervöst som mig på ett svar. 

Hon såg faktiskt ut att tänka på det lite, om jag skulle få följa med eller inte. Hon verkade i alla fall gilla Justin lite mer nu, när han kom med sitt ”erbjudande”. 

Om han inte hade sagt det, så skulle jag aldrig få följa mig!

”Ja, okej då! Men bara i en natt! Sen får du åka hem igen, för att packa inför ditt läger som är på fredag!” 

”Jaaaaaaa!” utbrast jag glatt och hoppade på henne som en hård och intensiv kram. 

”Gumman, du stryper mig..” mumlade hon och försökte löst lossa på mitt grepp om henne.

”Åh, förlåt!” sa jag och avbröt kramen. 

”Ja.. Ni två kan prata lite.. Så går jag och hjälper din lillebror med att göra sig i ordning för hemfärd!” 

Jag nickade kort och iakttog henne medan hon började gå bort mot William.

”Yeeeeeees!” utbrast jag igen, lika glatt som förra gånger. 

Sedan så sträckte jag ut armarna om omfamnade Justin i en kram som han snabbt besvarade. 

”Härligt! Det ska bli roligt att få åka med dig, madame!” sa Justin och avbröt våran kram. Istället så tog han min hand och pussade den mjukt. 

Jag kände hur en lätt röd nyans tog plats på mina kinder, men försökte ignorera det så mycket som det gick. 

 

 

”Men då ses vi i morgon då, kom i tid till flygplatsen. Annars åker vi utan dig!” skämtade jag och skrattade lätt till. 

”I'll see what I can do!” flinade Skyler och la en hårslinga bakom örat. Hon hade färgat håret till blond. Eller åtminstone blekt det en aning. 

Eftersom det var mycket mörkare veckorna tidigare. 

”Awesome, då ses vi då!” sa jag bestämt och log ett kort leende mot henne innan jag snabbt vände mig om och började gå bort mot bilen. 

Selena hade redan kommit fram till bilen, och stod lutad mot dörren. 

”Värst vad du skulle smöra idag då!” flinade hon och tog ett fast grepp om min vita t-shirt. 

”Kom här!” viskade hon och drog mig närmare sig. Sekunden efter så var det bara några millimeter mellan våra ansikten. 

”Jag älskar dig” mumlade jag försiktigt och gjorde ett försök till att kyssa henne. Men hon stoppade mig snabbt genom att vände bort huvudet. 

Jag reagerade snabbt på vad hon gjorde och putade med underläppen.

”Aye, vad är det? Ser du inte hur mycket min kropp bara skriker efter dig?!” 

Hon fnös retsamt till och bet sig löst i läppen. 

Vilket fick henne att se oerhört vacker ut. 

”Kanske det, men jag känner bara för att plåga dig en liten stund till!” flinade hon så att två små skrattgropar tog plats i hennes ansikte. Man kunde inte se dem från lång håll, men om man gjorde det, så skulle jag slå vad om att hon redan skulle vara gift och ha barn!

Jag lutade mig snabbt ner över henne när hon inte var beredd och kysste henne passionerat. 

Hon verkade helt ha glömt bort att hon tänkte ”plåga” mig, eftersom hon besvarade den och la händerna bakom min nacke. 

Jag drog henne närmare mig och kände då hur mycket jag verkligen hade saknat henne. 

Kyssarna växte till mer och mer intensivare och vi blev snabbt därefter avbrutna av Alfredo som tutade. 

Selena hoppade snabbt till och försökte titta in genom fönstret på bilen. Men hon kunde inte se någonting, eftersom det var helt svart. 

”Jag ska döda honom..” mumlade jag samtidigt som jag öppnade bildörren och lät Selena hoppa in först. 

.

”Så, Justin, vart åker vi?” frågade Alfredo och vevade upp bilrutorna som var öppna. ”Jag menar, vart vill ni hålla hus?”. 

Jag tittade snabbt på Selena som ryckte på axlarna. 

”Hos Jeremy” svarade jag därefter och log mot Alfredo genom backspegeln. 

”Då åker vi dit!” sa han och startade motorn på bilen. Sedan så började han köra iväg ut på vägen. 

 

 

”Hej då! Vi ses i morgon!” svarade jag Alfredo och klev ur bilen efter Justin. Vi stod på Jeremy’s uppfart. Vilket som kändes lite läskigt. 

Med tanke på att Justin verkar berätta allt för honom. 

”Kom så går vi in!” flinade Justin och kom upp bakom mig. Jag log stort mot honom innan jag granskade bilen som körde iväg. 

Därefter så följde jag efter Justin som redan hade kommit fram till ytterdörren.   Sekunden senare så öppnades dörren och jag fick små springa fram för att komma fram innan Jeremy hade öppnat den helt. 

”Justin! Selena! Hej!” utbrast han förvånat med ett stort leende på läpparna. 

”Hej, hur är det?” frågade jag vänligt och gav honom en lätt kram som han snabbt besvarade. 

”Det är toppen, hur är det själv?” 

Jag vände blicken mot Justin som växlade med sin blicken mellan mig och Jeremy. 

”Det är bra!” svarade jag sedan med ett avslappnat leende på läpparna. 

”Vad bra då! Kom in!” 

Han flyttade sig från ingången genom att backa bak några steg, så Jazmyn och Jaxon kom springandes mot oss. 

”Seliiiiiiina!” utbrast Jazmyn glatt och gav mig en kram vid benen. Jag skrattade till lite innan jag bar upp henne och omfamnade henne. ”Ja sakna dig!” 

Jag flinade till åt hennes söta ordval och kittlade henne på magen. 

”Jag har saknat dig med sötnos!”

.

Jag och Justin hade sagt godnatt till Jeremy och var på väg in till Justin’s sovrum där vi skulle sova. 

”Ååh, det är så mysigt här inne!” fnissade jag och granskade alla möbler. Dem stod fortfarande kvar. Varenda en. 

”Usch nej! Det är jättefult!” utbrast Justin och rynkade pannan. 

”Är det ju inte!” sa jag snabbt och bestämt. Sedan så lipade jag mot honom med ett litet flin. 

Han skakade sarkastiskt på huvudet och fuktade läpparna. 

”By the way, ska du sova i det där?” frågade han och höjde på ögonbrynen. 

Jag tittade ned på mina kläder, som var ett har shorts och ett tajt linne. Det funkade bra, även om det var lite kallt ute. 

”Åh, väskorna ligger i bilen va?” Skit. Kunde inte Alfredo ge mig min väska åtminstone? Vad skulle jag då ha på mig i natt och i morgon..

”Äh! Du får låna en av mina tröjor.. Om du inte vill sova naken förstås?” flinade han och nickade ner mot mig. 

”Justin!” utbrast jag snabbt och lät munnen falla vidöppen. 

”Vadå?” frågade han och spelade dum. Men sekunden senare så utbrast han i skratt. 

.

Jag drog på mig Justin’s tröja över huvudet och vände mig sedan mot honom som redan låg i sängen. Med bara kalsonger. 

”Oh, du var ju nästan snyggare än mig i den tröjan! Men bara nästan!” flinade han retsamt och flyttade sig närmare väggen så att jag också skulle få plats i hans lilla, lilla säng. 

Jag la mig tätt intill honom och drog täcket över mig. 

”Ugh. Justin.. Jag får ånges, din säng är för liten!” skrattade jag sedan och vände mig om så att jag låg med ryggen mot lakanet. 

Jag tog några djupa andetag innan jag vände mig mot honom. 

”Det är inte en lyxsäng kanske, men om man är ensam så...” svarade han och drog en hand genom håret. 

”Och vad menar du med det?” frågade jag och höjde på ögonbrynet. Han log hemlighetsfullt och busigt mot mig innan han la sig över mig. 

”Så, känns det bättre?” frågade han med ett flin på läpparna. Jag bet mig löst i läppen och kunde känna hans tunga andetag mot kinden.