”Kan inte just nu, ska möta Selena utanför Starbucks. Men efter det kan jag, ses om en timme? Och du, jag gör inte affärer med vänner. Men jag gör tjänster helt gratis ;) lol, xoxo /JB”

Jag fastnade vid alla delar av smset. Varför skulle han möta Selena?! Hade han nyss kallat mig ‘vän’? Hade han skrivit ”xoxo” till mig? Och skulle jag verkligen våga be honom om min tjänst?

Jag pustade ut och kände mig extremt varm. Därför sprang jag in i badrummet och plaskade upp vatten i ansiktet. 

Drömde jag, eller var detta verklighet? Tänkte jag och satte mig ned på golvet i badrummet.

 

---------------

 

 

Jag drog på min jackan och knöt skorna hårt. Sedan gick jag fram till spegeln i hallen och drog handen genom håret. Snyggt.

Jeremy kom fram till mig och gav mig en typiskt ”killkram”. Jag log emot honom efter kramen och tryckte ner dörrhandtaget. 

”Hälsa Jazmyn att jag älskar henne. Och Jaxon att han ska ta det lugnt med brudarna i framtiden!” skrattade jag tog ett kliv utanför dörren. 

”Jag lovar!” flinade Jeremy tillbaka och var på väg att stänga ytterdörren. Just då kom Jazzy springandes och hopade på mig. 

Hon höll armarna runt mitt ben, och satte sig på min fot så att det var omöjligt för mig att gå. Jazmyn och Jaxon var så lika.. Dem älskade visst att sitta på andras fötter. 

”Boo boo..” gnällde Jazmyn och tittade upp på mig. ”Gåå iiiinteeee!” 

Jag bar upp henne i famnen och kysste henne mjukt i pannan. 

”Bieber kommer tillbaka! Bieber ska bara gå och hälsa på en vän, och sova. Sen kommer Bieber tillbaka!” viskade jag i hennes öra därefter. 

Hon log emot mig och la huvudet mot min axel. Sedan så slöt hon långsamt ögonlocken och efter någon minut så hördes det små snarkningar från henne. 

Jag skrattade kort till och lät Jeremy ta över henne istället. 

”Vi ses” sa jag sedan och började gå bort från huset. 

Kenny och Usher hade tagit bilen och åkt. Så jag behövde gå. 

Starbucks låg även ganska nära, så jag skulle egentligen inte behövt ta bilen, om den var kvar. 

.

Jag kom fram till Starbucks och gick in genom ingången. Det hade börjat bli lite svalare på kvällarna. Även om det nästan var mitten av sommaren. 

Jag stannade till precis när jag hade kommit in genom dörren, och tittade runt vid alla bord. 

Min blick fastnade vid ett bord där en tjej satt. Ensam med mobilen upptryck i ansiktet. Det var hon. Sel-to-the-ena. 

Jag gick långsamt fram till hennes bord och satte mig mitt emot henne. 

Hon tittade aldrig upp på mig, utan satt bara där med mobilen. 

”En latte till Selena!” ropade killen bakom kassen upp. 

Selena for upp från sin stol och gick med långa steg fram till kassan. Jag granskade henne när hon tog emot latten, betalade den och sedan vände sig om och gick emot mig. 

Hon satte sig där hon tidigare hade suttit, och smuttade försiktigt på hennes latte. Men hon drog snabbt den från sig och bet ihop käkarna. 

”För varmt?” frågade jag och flinade lätt. 

”Kul” svarade hon ironiskt och himlade med ögonen. ”Så....”

Hon drog upp händerna under haken och stirrade rakt på mig. 

”Ja, du smsade en massa skit till mig, och jag ville ta det öga mot öga..” svarade jag henne och ryckte på axlarna.

 Jag fuktade sedan mina läppar och väntade på svar. Men hon verkade inte vilja svara. 

”Varför skickar du sånna sms till mig för?” frågade jag sedan och putade med underläppen. 

”För att.. För att jag.. Är avundsjuk på dig. Du får alltid det som du vill ha. Du har allt. En familj som umgås. Två syskon. Miljoner fans. Kepsar..” hon pausade i meningen och dolde sitt ansikte. Det kom så snyftningar från henne. Så hon verkade gråta.

Skuldkänslorna spred sig snabbt ut inom mig och jag fick dåligt samvete över att jag hade lämnat henne. 

”Aw, kom här gumman!” sa jag och gjorde en gest med händerna, menat att hon skulle komma runt och ge mig en kram. 

Det var precis det hon gjorde också. 

Hon satte sig i mitt knä och begravde ansiktet på min axel. Jag smekte löst hennes rygg och bet mig hårt i läppen för att inte göra något oväntat. 

”Allting hände bara så snabbt, så plötsligt!” utbrast hon nästan ohörbart och mötte mina bruna ögon. 

”Jag vet gumman, jag vet..” instämde jag mjukt. Jag tittade runt i lokalen och såg att det var ganska många som stirrade på oss. Awkward. 

Selena drog bort några tårar från ansiktet innan hon gick la en hand vid min nacke och log lite större. 

”Vill du försöka igen? Att rädda vårt förhållande?” 

 

 

Jag suckade högt över grälet med mamma, som vanligt så var det om pengar. Det började bli tjatigt och var lika jobbigt varje gång. 

Jag satte på datorn och skrev in mitt meterlånga lösenord. 

Efter det loggade jag direkt in på Facebook för att se vad alla gjorde. Denise, som hade gått i min parallellklass, hade gjort en ny status. Jag läste igenom den en gång och flinade hemlighetsfullt. 

 

”Tips på bra låtar? (Inte Justin Bieber, One Direction, Flo Rida eller likande!)”

 

Jag började skriva en kommentar och började föreställa mig hur hon skulle reagera. 

”Kidrauhl's låtar ;)♥”  blev min kommentar. Jag skickade snabbt iväg den och loggade sedan in på min mejl. Inte för att jag brukade få några direkt. 

.

Jag loggade ut från mejlen och var på väg att lotta ut från Facebook också, när jag såg att jag hade fått en ny händelse. ”Denise Köttförslimpan Collingwood har också kommenterat sin status.” 

Jag skrattade till och klickade sedan upp det. Hennes svar förvånade mig inte det minsta. 

 

”Whaaaat? Vad e de?”

 

Jag suckade högt och reagerade på att hon hade skrivit ”Vad e de?” och inte ”vem är det?”

Jag skrev snabbt in ett kort svar till henne innan jag loggade ut.

Datorn stängde jag av helt, eftersom den skulle bli sur på mig om jag hade på den hela dagen idag med. 

 

Jag sprang ner i köket för att se vad resten av familjen gjorde. William satt visst och spelade teve-spel. Antingen det, eller bara att titta på tv, gjorde han alltid. 

”Vart är mamma och pappa?” frågade jag honom och slog mig ned i soffan. Just då pep min mobil till ifrån bakfickan. Jag tog snabbt upp den och såg att det var ett sms, från Justin. 

Jag läste snabbt igenom det med ett överdrivet stort leende på läpparna. 

 

”Tjenare. Vad var det som du ville att jag skulle för dig? Är ledig, ska jag komma om 20 minuter? ;) Peace, J”

 

Jag tittade upp mot William igen, och såg att han var fullständigt koncentrerad på sitt spel. 

”Du, är det okej om jag tar hit.. en vän?” frågade jag honom och började skriva in ett svar till Justin direkt efter. Utan att vänta på svar från William. Han skulle ju ändå inte bry sig om självaste Justin Bieber kom hem till oss, inte ens om det började brinna. 

 

 

 

Jag tog bilen och åkte hem till Selena’s och mitt gemensamma hus. Det hade gått ett tag sedan jag var där senast. Selena hade nog inte heller varit där sedan jag slog i huvudet. 

Jag svängde in på uppfarten och klev ur bilen. Sedan så granskade jag huset utifrån en stund innan jag gick till ytterdörren.

Den var öppen. Låset såg konstigt ut, och handtaget var blött av någon vätska. 

Svordomarna flög ur mig och jag slet snabbt upp dörren. Det som ut som en hel rövarkula där inne! 

Gardiner var nerrivna, stolar och bord var omkull knuffade, växter var nedslagna så att både jord och vatten var på golvet. 

Ilskan kröp igenom skinnet och jag drog snabbt upp mobilen från fickan och slog in numret till polisen. 

.

 

”Tack, tack för allt!” sa jag till Ryan och satte mig i sängen som jag hade fått låna. Jag hade flyttat hem till honom, för att komma bort lite. Polisen gick igenom mitt och Selena’s gemensamma hus, och hos pappa ville jag inte bo just nu. Så då var Ryan alltid ett förslag! Och han hade sagt ja direkt när jag frågade om jag fick bo här i några dagar. 

”Äsch, vad gör inte bästa polarna för varandra?” flinade han och blinkade med ena ögat emot mig. Jag skrattade till och fuktade mina läppar. 

”Men seså, skynda på nu! Vi får inte komma för sent för basket matchen, för du dödar jag dig!” flinade han och slog ihop händerna i en klapp. ”Chaz kommer också vara med, och du vill inte göra honom sur!” 

Jag skrattade lättat till och reste mig från sängen. Vi gick tillsammans bort mot hallen och knöt skorna. 

Sedan så gick vi ut till Ryan’s bil och hoppade in i den. 

”Vart ska vi möta upp Chaz?” frågade jag och tittade runt i hans bil. Den luktade ny, och fruktsmak. 

”Inne i arenan” svarade Ryan kort och svängde ut på bilvägen. 

Jag kände redan nu att det skulle bli en lång biltur. 

 

 

 

Jag gäspade stort och stannade bilen utanför Bryan’s hus. Hur skulle jag berätta detta för honom? Jag suckade lågt och klev ur bilen. Efter det små sprang jag upp mot dörren och knackade på. 

Det tog ett tag för honom att öppna. Och när han väl gjorde det, så stod han bara i kalsonger. 

”Eww..” mumlade jag ohörbart och gick in genom dörren. Han stängde den efter mig och vände sig sedan om. 

”Varför kommer du såhär tidigt?!” röt han i en arg ton. Jag sneglade ner på klockan på hans arm och såg att den visade halv tre. 

”Tidigt? Du måste skämta!” 

Han himlade med ögonen och kliade sig bakom huvudet så att hans armhål syntes. 

”Det finns ingen luft här inne! utbrast jag och sprang snabbt till närmaste fönster och öppnade det. 

”Jo, annars skulle inte vi kunna andas..?” sa han förvirrat och greppade tag om en rakhyvel. 

Jag suckade högt och gick fram till honom. 

”Jag ska gå rakt på sak nu.. Jag gör slut. Det är inte du, det är jag. Okej? Toppen, tack att du tog det så bra! Vi hörs!” sa jag snabbt och gjorde rörelser med händerna. Sedan gick jag med långa och snabba steg mot ytterdörren och sprang ut. 

Jag hoppade in i bilen och tittade upp mot hans hus. Tårarna föll ned från kinderna. 

Bilen började rulla ned från hans uppfart, och jag svängde sedan ut mot motorvägen. Vart skulle jag ta vägen?

 

 

”Tja bro!” utbrast jag glatt och gjorde en handklapp med Chaz. Det var sköt att se honom igen. 

”Kom igen nu grabbar, matchen börjar!” skrattade Ryan och gick emellan mig och Chaz. 

Han drog med oss in på arenan och hittade snabbt våra platser. Vi satt alltid på samma platser. Bakom avbytarsidan. När vi var yngre så brukade vi alltid be dem om autografer, men nu för tiden så brukar dem be mig om det. 

”Härliga platser!” flinade jag och satte mig i mitten av Ryan och Chaz. 

”Inga problem!” svarade dem i munnen på varandra. Vilket fick oss alla tre att börja skratta. 

.

Efter halvleken så stack Ryan iväg på muggen och Chaz skulle tydligen köpa mer popcorn. Att dem var så osmarta och inte det under pausen. Jag flinade lite åt tanken med blev avbruten när en röst från högtalarna hördes. 

Det åkte ner en stor skärm i mitten av salen och kameror tog över den lediga platsen i salen. 

”Kiss cam...” viskade jag för mig själv och kom och tänka på Selena. Förra gången vi såg på basket, så blev vi med.. 

Jag bet mig löst i läppen och började fundera lite. Var det verkligen rätt att låta känslorna svalna för henne?