Chapter 27 - Dream Body


 

Hennes röst fick min att rysa till, speciellt då jag kom och tänka på att jag var med när hon spelade in rösten till röstbrevlådan.

”Aye, It’s me. Justin.. Jag ville bara säga förlåt för att jag skrek åt dig där borta, jag vet inte vad som flög ur mig! Hur som helst, så har jag en bra ide hur vi kan lura ifrån oss detta inför paparazzis, tro mig. Öh.. Du kan väl ringa när du hör det här? Great.. Puss!”

Jag suckade och stängde av samtalet. Jag visste att hon inte skulle ringa tillbaka... Men men, alltid värt ett försök!

 

--------

 

 

 

”Har du allt som du behöver nu?” ekade mammas röst i huvudet. Jag hade nickat och kramar om henne. Innan jag hade gått på planet till London för att gå på seglarlägret. Jag hade sett hennes besvikna blick, att hon ångrade sig att hon hade anmält mig till lägret. Men det var för sent nu. Hon hade redan betalat och allt var klart. 

Jag suckade högt samtidigt som jag drog min nya resväska bakom mig. Jag hade tagit en taxi bort till lägret, och var redan framme. 

Framför mig så var det ett stort och gammalt hus, som verkade vara minst 50 år gammalt. 

”Hej!” utbrast en ung kvinna som stod framför mig nu. Hon verkade inte vara speciellt gammal, säkert under trettio. 

”Hej” svarade jag förvånat och kramade om hennes hand som hon sträckte fram. 

”Vad roligt, jag heter Charlotta och är en av ledarna här!” svarade hon därefter och sneglade bort mot en bil som kom upp bakom mig. ”Det kommer folk hela tiden, haha, men vi kan gå upp så att du får välja rum?” lade hon till direkt efter och vände sig om samtidigt som hon gick upp mot huset med snabba steg. 

Jag tog tag om min väska och började dra den efter mig. 

.

”Känn dig som hemma bara!” utbrast Charlotta och ställde sig i dörren. ”Jag måste tyvärr gå ned och hälsa fler välkomna. Men vi ses om tio minuter igen, då det är samling nere på gräset!” 

Med dem orden så lämnade hon rummet och gick ned. 

Jag suckade högt och satte mig på sängen, medan jag tittade runt i rummet. Det fanns åtta sängar i rummet, vilket som menades att jag skulle få sova med sju andra okända personer. 

Sängarna var dessutom våningsängar, dessvärre.

.

 

Jag ställde mig snabbt upp på golvet då jag insåg att det klev in en tjej i rummet. Hon hade långt blont hår som gick ned till midjan, fast uppsatt i en hästsvans. Sedan så hade hon ridstövlar på sig samt en tjocktröja med texten ”Live While We’re Young” och ett tryck av bandet ‘One Direction’. 

Jag suckade lågt och himlade med ögonen. Att sova i en vecka med någon som gillar det bandet, skulle bli tufft!

”Hej!” utbrast hon glatt och ställde ner sin väska som hon bar på. Hon svepte med blicken runt i rummet innan hon satte sig på sängen mitt emot min. 

”Jag heter Amanda förresten och kommer från en liten håla i Boroughbridge” skrattade hon fram samtidigt som hon granskade mig med ett små äcklat ansiktsuttryck. ”Det är knappt tre tusen invånare där, så jag är inte direkt förvånad om du inte vet vart det ligger” lade hon till därefter och log ett falskt leende mot mig. 

Hon verkade inte direkt blyg, så förmodligen så skulle jag få den titeln i det här rummet. 

Jag himlade med ögonen igen och skakade hastigt med huvudet. 

”Nope, jag vet inte vart det ligger. Själv kommer jag från Kanada, som jag hoppas du vet vart det ligger?” flinade jag osäkert och kramade om min arm. 

”Hm.. Kanske, jag är inte grym på geografi” fnissade hon tillbaka och började packa upp från sin väska. Glömde jag säga att den var knallrosa? 

 

 

 

 

”Inse fakta bro, hon vill inte prata med dig just nu..” mumlade Kenny, nästan ohörbart, och proppade i sig den stora köttbiten som låg på hans tallrik. 

”Men hon måste göra det! Hon kan inte ignorera mig i evigheter!” utbrast jag förtvivlat och rynkade pannan. Att snacka om Selena vid sånna här tillfällen kanske inte var världens bästa idé. 

”Inte i evigheter, men en vecka eller två” sa Alfredo som precis hade kommit tillbaka från köket efter att ha hämtat lunch åt sig själv. 

”Det har ju snart gått det!” 

”Justin, det har gått några timmar bara! En natt rättare sagt, ta’t lugnt. Hon kommer kontakta dig när hon känner sig redo för det. Just nu finns det ingenting som du kan göra, jag är ledsen!” svarade Alfredo med maten i munnen, som han snabbt sköljde ned med lite vatten. 

”Äsch!” fnös jag och drog frustrerat handen genom håret, som jag inte hade tvättat på några dagar nu. ”Jag måste åka till gymmet, är det någon som hänger på?”

”Sorry bro, men jag ska göra några ärenden efter lunchen. Om du vill så kan du hänga med, så kan jag skjutsa dig till gymmen efteråt?” sa Kenny samtidigt som han tog en tugga av sitt ris, blandat med något brun sås. 

 

”Naaj, jag hade tänkt att åka nu” svarade jag och ställde mig upp från stolen som jag satt på. Jag hade bara tittat på medan dem andra åt, själv så hade jag ingen aptit. 

Jag riktade stegen bort mot hallen och drog på mig jackan samt satte på mig skorna. Det hade blivit kyligare ute sen sist, även om det fortfarande var augusti. 

”Jag drar nu!” ropade jag snabbt ut innan jag öppnade ytterdörren och tog ett steg ut från huset. 

Skönt att få vara ifred en liten stund, tänkte jag samtidigt som jag gick bort mot bilen. 

.

Jag bytte snabbt om till mina träningskläder som jag hade släpat med mig och tryckte upp dörren från omklädningsrummet och ut till det ‘riktiga’ gymmet. 

Jag gick raka vägen mot tyngdavdelningen och började ära en massa tyngder. Jag hatade verkligen att spinna, springa eller göra något annat som hade med tid att göra.

 

 

 

 

Jag kramade om Pattie samtidigt som jag tittade bort mot Jazmyn som sprang spritt språngande galen mot mig. 

”Jazzy!” utbrast jag glatt och kramade om henne efter att jag avslutat kramen med Pattie. 

Efter att ha åkt hem med taxin och sovit där, så hade jag beslutat för att åka hem till Pattie. Hon var något mer än bara Justin’s mamma, i alla fall vid vissa tillfällen. Ibland var hon en riktig vän och ibland var hon... Justin’s mamma bara. 

”Jeremy hade fullt upp, så han bad mig ta hand om henne” skrattade Pattie när hon granskade min och Jazmyn’s kram. ”Men Jaxon fick jag inte ta hand om..” lade hon till därefter med ett besviket leende på läpparna. 

Jag nickade med huvudet och bet mig löst i läppen. Funderade på vad jag skulle säga.. ?

”Men men, vill du ha något att dricka eller att tugga på? Det är ju lunchtid” undrade hon och bar upp Jazmyn i famnen. 

”Ja, gärna.. Jag tar det som erbjuds” svarade jag med ett glansigt leende och började följa efter henne då hon var på väg mot köket. 

”Hur kan du alltid hålla allting så rent här inne?” utbrast jag utan att tänka mig för. Men som tur var så sken ett leende upp på Pattie’s ansikte. 

.

”Ta lite mer, detta kommer inte räcka till några rester!” sa Pattie när jag hade ätit upp all hemmagjort kycklingsallad som hade legat på min tallrik för en liten stund sedan. 

 

”Är du säker på att inte du är hungrig då?” frågade jag och sneglade ner på hennes tallrik, hon hade knappt rört maten. 

”Nejdå, det är lugnt!” svarade hon och log mot Jazzy som hasade sig upp på stolen bredvid mig. 

”Om du insisterar så..” log jag samtidigt som jag tog upp slevarna och lade upp lite mer av kycklingsalladen på tallriken. 

Efter det så föll en obehaglig tystnad över oss, och jag kunde tydligt höra hur regnet föll ner mot plåttaken. 

.

En liten stud senare så avbröt Pattie tystnaden med att harkla sig.

”Så.. Jag läste på nyheterna att Justin hade sagt ett par.. elaka ord mot dig här om dagen” mumlade hon därefter och drog upp Jazmyn i knät. Jag stelnade snabbt till och vände blicken upp mot henne, helt stelfrusen. Hade hon redan fått reda på det? Det var verkligen helt otroligt hur snabbt nyheter sprids på internet just nu. 

”Du ska veta att det inte är okej att säga sånna ord! Jag fattar inte hur Justin, min lilla pojke, kan säga något till en sådan tjej som du! Man avslöjar inte för världen om någon annars kärleksliv, oavsett om det han sade var sant eller inte. Du veta att det inte är likt honom och jag slår vad om att han ångrar sig just nu!”.
 
 
-----------
 
Nu får ni seriöst kommentera ! Hatar att behöva tjata om det.. Men jag får min inspiration och vilja av att skriva av er! :) Det tar max 2 minuter att skicka iväg en kommentar, och det tar 2-3 timmar att skriva ett helt kapitel! Jag gör allt det här för er babes♥
 
JU FLER KOMMENTARER, DESTO BÄTTRE UPPDATERING! ;)
 
BTW! Upptäckte att bloggen fyller 1 år om några dagar! Det har varit helt fantastiskt :')
 
2012-11-02 ♥ 02:33:00
11


Comments
POSTED BY: Sanna

Sjukt bra !
Du är jätteduktig på att skriva jue !!<3

DATE: 2012-11-02 / TIME: 05:39:53 /



POSTED BY: Emelie

Jätte bra! <3

DATE: 2012-11-02 / TIME: 09:27:42 / URL/BLOGADDRESS: http://bieberrstorys.blogg.se



POSTED BY: Isabell

jättebra :D

DATE: 2012-11-02 / TIME: 10:05:28 /



POSTED BY: anonym

Så jäkla bra! Fast jag tycker att Justin och Skyler ska återförenas snart, saknar dem tillsammans i novellen!!!

DATE: 2012-11-02 / TIME: 11:39:41 /



POSTED BY: Linnea

Grattis för 1 år
Du borde ha ett litet "kalas" här på bloggen och skriva 2 kommentarer den dagen :)

Bra kapitel jag tycker att justin ska vara ledare på typ lägret (att det e typ ett dans läger) och att han träffar skyler där och så ......

DATE: 2012-11-02 / TIME: 12:11:32 /



POSTED BY: Lovisa

Awesome! Längtar massa till nästa! Kraaam! <33

DATE: 2012-11-02 / TIME: 13:30:13 / URL/BLOGADDRESS: http://mynailtip.blogg.se



POSTED BY: anonym

Mer!! Bra :)

DATE: 2012-11-02 / TIME: 13:33:46 / URL/BLOGADDRESS: http://amazaynstorys.blogg.se



POSTED BY: Sara

:D

DATE: 2012-11-02 / TIME: 17:42:20 /



POSTED BY: Alexandra

Grymt bra

DATE: 2012-11-02 / TIME: 19:29:54 /



POSTED BY: Ebba

Helt amazing novell!! Älskar den!! :)<3

DATE: 2012-11-03 / TIME: 12:46:57 / URL/BLOGADDRESS: http://twitter.com/feverthebiebz



POSTED BY: Anonym

Du vet väll att pattie inte är mamma till jazmyn och jaxon...?

DATE: 2012-11-09 / TIME: 18:20:35 /



Ditt namn:

E-mail: )

Bloggadress:

Kommentera:

Komma ihåg??



Trackback