Chapter 18 - Where are you?



Mina tankar avbröts av att Justin vred om nyckeln i dörren och öppnade den. Min blick sveptes snabbt genom rummet, som inte alls var så stort som jag hade förväntat mig. 

Det fanns bara ett litet badrum, med bara en mindusch, en toalett och ett litet handfat. Utanför badrummet, så fanns det en liten tjock tv som satt uppe på väggen, ett skrivbord, en soffa och en dubbelsäng. 

Hur skulle vi tre kunna dela på det här? Förmodligen så skulle jag eller Justin få sova på soffan.. Eftersom jag visste att Selena aldrig skulle  gå med på att jag och Justin sov i samma säng. 

 

-----------


Jag lade ner min stora resväska i mitten av hotellrummet och slog mig sedan ned på soffan. Jag tog för givet att det skulle bli jag som fick sova där. 

”Riktigt mysigt och fint!” utbrast Justin som hade inspekterat rummet ett ex antal gånger nu. 

Han började smått gå mig på nerverna. Efter det där intervjun.. Betydde jag verkligen ingenting för honom? Det måste jag väl göra? Annars skulle han väl aldrig ha betalat flygbiljetten hit, eller ens låtit mig följa med. 

”Värst vad ni två såg bittra ut då! Kan vi inte hitta på något?” frågade Justin därefter och växlade med blicken mellan mig och Selena. Sel hade redan slagit sig ner på ena änden av sängen, och var helt okontaktbar. Hon hade tryck upp mobilen i nyllet och var helt beroende av den. 

”Som vad?” fräste jag irriterat till. Min irritation verkade chocka honom, eftersom hans mun föll vidöppen. 

”Har det hänt något?” frågade han och höjde på ögonbrynet. 

”Nej!” svarade jag snabbt och försökte att hålla masken. Jag brukade alltid bli generad eller börja gråta vid sånna här tillfällen.. 

Jag såg i ögonvrån hur Justin förde sina steg mot mig. Att han kom närmare och närmare för varje liten sekund som lät. Jag kände hur både han och Selena’s blick brände mot kinden. 

”Jag behöver luft!” ursäktade jag mig och reste mig upp. Jag rättade snabbt till linnet och bet mig löst i läppen. ”Ehm.. Vi ses senare!”. 

Jag gick mot den lilla hallen som bara var i några kvadratmeter, och drog sedan ned dörrhandtaget med ett ryck och gick ut. Jag smällde igen dörren efter mig och började smått springa ned för trappan som vi tidigare hade gått upp för. 

Jag kände hur tårarna trängdes fram bakom ögonlocken, men jag gjorde ingen ansats till att torka bort dem. Innan dem hade hunnit rinna ner för mina kinder. 

Jag dolde mitt ansikte för alla jag mötte nere i lobyn, och riktade snabbt mina steg bort mot dörren. 

Jag knuffade upp båda dem stora och runga glasdörrarna, och började sedan få upp farten i mitt springande. 

.

Jag hade stannat vid en sjö som låg minst en mil ifrån hotellet. Jag hade helt glömt bort vilken väg som jag hade sprungit, men jag var inte på humör för att stressa upp mig ännu mera just det. 

Tårarna fortsatte att forsa ner för kinderna, och jag kunde hur sminket klibbades fast på helt fel ställe i ansiktet som det skulle vara på. 

Varför grät jag egentligen? Gjorde jag bara det för att Justin sa att jag inte betydde något för honom?

Äsch. Han var inte värd mina tårar! Fast jo, det var han. Om jag aldrig hade hittat hans nummer, och mött honom vid den där ängen.. Så skulle jag förmodligen sitta hemma, fast klistrad framför datorn, och gråta över vilken underbar människa Justin var. 

Men nu? Nej. Om inte jag betydde något för Justin, så betydde inte han något för mig. Jag har redan glömt vem det är. 

Justin Bieber. Nej, honom har jag aldrig hört talas om förut. 

 



 

”Relax. Din flickvän kommer tillbaka!” röt jag en aning för högt åt Justin. Men jag kunde inte behärska mig längre. Sen Skyler gick ut och ”tog luft”, så hade Justin tjatat om att hon ”borde vara tillbaka nu”. 

”Ursäkta mig? Kallade du henne för ‘min flickvän’?!” utbrast han och spände käkarna.

 Nu börjas det igen. 

”Du kan ta och sluta spela tuff, det leder inte till någonting. Dessutom ska du ha klart för dig att jag inte är det minsta rädd för dig längre!” 

Jag lade ifrån mig mobilen och slängde den över till andra sidan sängen. 

Justin’s blick blev hårdare och hårdare för varje sekund, och man kunde se hur han verkligen hatade situationen. 

Jag suckade lågt och bet mig löst i läppen. 

”Justin.. Förlåt, jag menade inte så!” mumlade jag snabbt och tittade skamset ned i knäet. 

”Nej, visst. Hur menade du då?!” röt han argt och var på väg att tappa kontrollen över några sekunderna. 

Justin brukade inte vara arg. Inte på detta sätt. 

”Du står och skriker på mig.. För vadå?” flämtade jag och bet mig löst i läppen.  ”Du står och nästan förklarar din kärlek till den där dumma människan! Det vet du va?” fortsatte jag sedan och mötte hans blick. 

.

 

”Är du klar?” frågade Justin och spände käkarna hårt. Jag nickade kort och smetade på lite av mitt röda läppstift. 

Jag smackade lätt med läpparna framför spegeln innan jag öppnade dörren ut från toaletten och möttes av Justin’s bruna ögon. 

”Ja” svarade jag mjukt och lade ned läppstiftet i min lilla väska som jag hade med mig. 

Justin nickade kort som svar och började sedan dra sig mot hallen. 

Jag tittade snabbt runt i rummet och såg till att alla lampor var släckta, som dem faktiskt var. Efter det så gick jag med snabba steg mot hallen, där Justin nu stod helt klar och med handen på dörrhandtaget. 

Jag mötte snabbt hans blick, innan jag bet mig löst i läppen och drog på mig mina röda klackskor. Dem matchade perfekt till klänningen jag hade på mig, plus läpparna. 

 



 

Jag tryckte ner dörrhandtaget och gick ut från vårt hotellrum. 

”Glöm inte nycklarna!” sa jag snabbt till Selena, två sekunder efter att det hade slagit mig i tankarna. 

Selena reagerade snabbt genom att titta upp på mig. Det verkade som om hon inte hade någon aning om vad jag snackade om. 

”Jaha, till hotellrummet..” mumlade hon för sig själv stunden efter. Jag himlade snabbt med ögonen, men gav henne ett tillgjort leende när hon vände blicken mot mig. 

”Ska vi gå då?” 

Hon nickade kort som svar på min fråga och gick ut från rummet hon också. Efter sig så stängde hon igen dörren samt låste den. 

”Då går vi!” svarade hon sedan och höll upp handen mot mig. Mitt sträck på läpparna förvandlades snabbt till ett litet leende, och jag suckade lätt. 

Sedan så tog jag tag i hennes hand och började gå med henne. Förbi alla andra hotellrum, ner för trappan, ut från hotellet, och in i bilen. 

 

Jag gick snabbt runt till hennes sida av bilen och öppnade bildörren åt henne. 

”Varsågod, madame” flinade jag och bugade lätt när hon hoppade in i bilen. 

Hon fnissade till och drog undan sin klänning så att jag kunde stänga bildörren. Vilket jag gjorde sekunderna efter. 

Jag förde stegen till andra sidan, och hoppade in bakom ratten. Det var kul att köra. Speciellt ensam. Det kändes så himla fritt. Så fridfullt. Om man säger snabbt, de vill säga. 

Fast det var en helt annan sak när man åkte med någon. En helt annan sak. 

.

Jag svängde ut på den stora vägen medan jag knappade in adressen till restaurangen som vi skulle vara på på GPS:en. 

Det var svårt att skriva in adressen på GPS:en medan jag körde. Men jag hade faktiskt saker till mitt försvar.. Som, att det var en guppig väg? Eller nej. Restaurangen hade ett komplicerat namn. Jag menar, alla kan väl inte stava till Michelangelo medan man kör bil? Eller? Kanske.

”Behöver du hjälp?” frågade Selena och avbröt mitt funderande. Jag harklade mig snabbt som sneglade ner mot henne. Hennes ögon var uppspärrande och hon verkade studera varje liten sak som jag gjorde med GPS:en. 

Som om hon trodde att jag skulle förstöra den.

”Nejdå, det går bra!” svarade jag snabbt och tittade upp på vägen igen. Jag var nästan på väg att köra ned i diket. 

.

Jag parkerade bilen ute på restaurangens parkering och drog ut bilnycklarna. 

Jag sneglade snabbt mot Selena innan jag la handen på dörrhandtaget. Hon såg besviken ut. 

”Är något fel?” frågade jag undrandes och bet mig löst i läppen. 

Hon tittade rakt fram, genom rutan och ut på tomma inget. Men hon vände snabbt ansiktet mot mig och stirrade mig rakt i ögonen. 

”Nej, allt är toppen. Jag tänkte bara på.. oss” mumlade hon som svar och gjorde ett försök till att knäppa ut sig. Vilket hon lyckades med direkt. 

”Vadå ‘tänkte bara på oss’ ? Vad är det du menar med det?” frågade jag nyfiket därefter och la snabbt handen på hennes. 

”Allt var så himla mycket lättare innan du och Skyler började umgås!” utbrast Selena och tryckte upp dörren. 

Hon hoppade snabbt ut ur bilen och slängde igen dörren. 

 



 

Jag suckade högt och torkade bort ännu några tårar som slank ned från kinden. Jag borde inte vara ledsen. Egentligen inte. 

Det var faktiskt Justin’s val om han ville att vi skulle vara ‘vänner’ eller inte. Men visst så betyder vänner något för varandra?

Jag avbröt mina tankar med att titta runt omkring mig. Jag var vilse. Vilse i Hawaii. Kan det bli sämre? 

Just precis som jag tänkte det, så kände jag små vatten droppar falla ned för himmelen. 

Jag tittade snabbt upp, och såg hur det började regna. Mer och mer för varje sekund som gick. 

Det är precis så här som det alltid händer i filmer. Någon blir ensam, säger ”Kan det bli sämre?”, och just då händer något dåligt..

Jag suckade igen och drog tröjan tätare omkring kroppen. Tröjan spred ingen värme, men det kändes säkrare att ha den tätare omkring mig. 

Allt man såg var .. okänd. Det var inte som en skog, utan mer ‘öppnare’. Lite för öppet. Man skulle kunna se mig från långt håll, det var jag 100 på!

.

Jag fortsatte att gå på den tunna asfaltvägen och stannade upp när jag såg ett stort hus. Ett hotell. 

”Ja!” utbrast jag högt och började små springa mot hotellet. 

Det var inte det som vi hade checkat in på, men kanske visste någon vart vårt hotell låg? 

Plötsligt slog en tanke mig..  

Hur kunde jag fråga om vägen, när jag själv inte ens visste vad vårt hotell hette?!

Jag suckade högt igen och kände hur jag började bli orolig och huvudvärken trängde sig fram. 

Jag tog ett djupt andetag och gick in genom dem stora glasdörrarna in till hotellet. En varm vindpust slog till mig rakt på kroppen, och jag kände hur jag långsamt började slappna av lite. 

 

 


 

”Så, vart har du Skyler, Justin?” frågade Scooter efter att vi hade börjat äta våran middag på restaurangen. 

Jag suckade högt och la ifrån mig mina bestick, sedan riktade jag blicken mot honom. 

”Om jag visste vart hon var, så skulle jag väl ta med mig henne?” röt jag en aning argt mot honom. 

Han ryggade snabbt till och la ifrån sig sina bestick han med. Snabbt fick vi alla’s uppmärksamhet, och jag hörde hur några vid borden bredvid började viska. 

Jag suckade högt och bet mig sedan hårt i käkarna. Hoppades på att det inte skulle bli en fight. Eftersom jag inte alls hade lust att bråka just nu. 

Huvudvärken trängde sig fram, och jag tog snabbt en klunk av mitt kalla vatten. 

Jag svalade klunken och var nära på att sätta i halsen. 

Scooter hade tagit upp sina bestick igen och börjat äta, samt börjat en konversation med Usher. 

.

Vi hade lämnat restaurangen och befann oss just nu på Hawaii’s störa nattklubb. Eftersom den hade öppnat, så visste jag att klockan redan hade blivit ganska mycket. 

Jag vände blicken mot Selena, som stod och dansade helt vilt med Scooter. Hon verkade ha roligt..

Själv så stod jag med en läsk i handen, och andra handen lutad mot väggen. Med andra ord, så stod jag på sidan och tittade på när alla andra hade roligt. 

Jag rynkade näsan och försökte hitta Selena med blicken igen. Men jag såg inte till henne. 

Antingen så hade hon försvunnit helt, eller så hade hon försökt gömt sig för mig. 

”Hej där!” sa en okänd tjejröst bredvid mig. Jag avbröt mina tankar och vände huvudet mot henne. 

Hon var ung, säkert bara i femtonårsåldern. Men.. Får man verkligen komma in på nattklubbar om han är femton? Nja, kanske..

”Hej..” svarade jag medan jag studerade henne från topp till tå. Hon hade en rosa dip dye, sotade ögon och enormt vågade kläder. 

”Vad gör du här helt ensam?” 

Hon hade gått några steg närmare mig, alldeles för nära enligt mig. 

”Ehm, ursäkta mig. Men jag måste gå nu!” sa jag fort och gav henne min läsk. Hon tittade chockat på mig, och jag började med snabba steg gå ifrån henne. 

.

Jag befann mig inne på herrarnas. Det var verkligen snuskigt här inne. Någon omogen grabb hade klottrat ner massor med könsord över hela väggarna. 

Jag tog ett djupt andetag innan jag sköljde av ansiktet. Vart var Selena?! Hade hon försvunnit med Scooter någonstans, eller gömde hon sig seriöst för mig? 

Jag hade bokstavligen gått runt hela klubben flera gånger, men inte fått en syn på henne. Jag hade bara sett den där läskiga tjejen som hade börjat pratat med mig!

Jag torkade bort vattnet från mitt ansikte med tröjan som jag hade på mig. Jag hade bestämt mig för att gå. Jag menar, vad skulle jag göra här helt ensam? 

Och Selena skulle säkert klara sig bra utan mig. Hon hade nog förmodligen blivit en aning för vild och kommer säkert hänga efter Scooter hela kvällen. Och Scoot, han litar jag på! 

Jag tittade mig en sista gång i spegeln innan jag gick ut från herrarnas och trängde mig igenom folkmassan. 

Jag fortsatte bort mot in-och-utgången och pressade mig igenom dörrarna. Vilket inte gick helt lätt. 

Folk stod redan och knuffades för fullt där, sprang in och ut och gjorde helt andra saker som man bara kan drömma om. 

Jag lyckades tillslut att komma igenom dörrarna, och snabbade på stegen lite mot bilen. 

.


Jag hoppade ut ur bilen och började gå in mot hotellet. Det hade blivit riktigt mörkt ute, och jag gissade på att klockan var över två på natten. 

Jag suckade högt och nickade ett kort ‘hej’ till en personal. 

”Ursäkta, Mr. Bieber?” frågade hon och kom fram till mig. Jag nickade kort igen och la händerna i byxfickorna. 

”Er flickvän sprang upp gråtandes för ungefär en timme sedan, och jag måste bara påpeka att om det är ni som gjorde henne ledsen, så borde ni verkligen skärpa er!” 

Vänta nu här! Selena och jag var på restaurangen för en timme sen.. Skyler! Oh herre.. Pratade hon om Skyler?! 

”Ehm, oj. Ja, tack ska du ha!” utbrast jag och började springa upp för trappan och till vårt hotellrum. 

 

Jag klev in i rummet och möttes av Skyler’s tomma blickar. Hon satt ihop rullad i soffan med haken vildandes mot benen. 

”Skyler..” flämtade jag och tog små steg fram mot henne. 

”Vad vill du?” frågade hon med en glimt ögonen. Hade hon gråtit?

”Vad är det som har hänt?” frågade jag chockat och stannade upp.  Jag förstod på hennes kroppsspråk att hon inte ville att jag skulle vara i närheten. 

.

Jag suckade högt och tittade ner på Skyler som låg i mitt knä i soffan. Hon sov. 

Jag bet mig löst i läppen och bar upp henne i min famn, sedan gick jag med små försiktiga steg bort till sängen, där jag löst la ner henne på ena sidan.  Jag drog upp täcket och lade det löst över henne. Sedan så gick jag runt till andra sidan och la mig ner bredvid henne, med täcket över mig också. 

”Godnatt Skyler”, viskade jag försiktigt mot hennes öra och kysste henne mjukt på kinden. Sedan la jag armen över hennes kropp och   lät huvudet falla ner mot kudden. 
 
---------
 
8 sidor långt, bara för er! :)
Det är sjukt rörigt i den nya skolan just nu, prov nästan varje dag! Men när det har lugnat ner sig lite, så kommer uppdateringen bli mycket bättre från min sida!
 






2012-09-13 ♥ 21:50:00
8


Comments
POSTED BY: Anonym

Vi har just nu en blogaward på "Vampirediariesblog" och vi skulle vilja att just din blogg var med. Anmäl dig på denna länk -http://vampirediariesblog.webblogg.se/2012/september/blog-award-2012.html#comment

DATE: 2012-09-13 / TIME: 22:30:12 /



POSTED BY: alexandra

Sjukt bra! Väntar på näsjd

DATE: 2012-09-14 / TIME: 06:20:31 /



POSTED BY: Emelie

Jätte bra!!! <333

DATE: 2012-09-14 / TIME: 14:47:57 / URL/BLOGADDRESS: http://bieberrstorys.blogg.se



POSTED BY: Lovisa

Alltså seriöst! Jag dör så bra! Älska, älska, älska! <333

DATE: 2012-09-14 / TIME: 15:35:02 / URL/BLOGADDRESS: http://onedhearts.blogg.se



POSTED BY: Hanna-We R who we R ♥

Sjukt Sjukt bra! Lääängtar enormt till nästa kapitel! :D :D ♥♥

DATE: 2012-09-14 / TIME: 15:41:40 / URL/BLOGADDRESS: http://legeendary.blogg.se



POSTED BY: Evelina

Super bra kapitel!

DATE: 2012-09-14 / TIME: 16:01:29 /



POSTED BY: dafina

den blir inte bra när de bara e skyler eller att juustin håller på att bli kär i henne e helt ... what...

jag hoppas du du göt lite mer justin selena historia

DATE: 2012-09-14 / TIME: 16:24:00 / URL/BLOGADDRESS: http://daffys.se



POSTED BY: elena

super bra

DATE: 2012-09-14 / TIME: 16:47:59 /



Ditt namn:

E-mail: )

Bloggadress:

Kommentera:

Komma ihåg??



Trackback